- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
810

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Nybyggen - Största oceangående Great Lakes-lastfartyget, av N Lll - Holländsk radiostation för sändning till tropikerna, av DH - Andras erfarenheter - Alkyder för färger och lacker, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

propeller, vilken kan manövreras från bryggan.
Provtursfarten beräknas vid 30’ (9,14 m)
djupgående bli ca 13x/2 knop (enl. Fuller & Smith & Ross
Inc., Cleveland). N Lll

Holländsk radiostation för sändning
till tropikerna

I Lopik i Holland byggs en ny
rundradiosändarsta-tion som kommer att omfatta tre 100 kW sändare
och en 50 kW sändare. Den skall ersätta den gamla
40 kW sändaren i Huizen och är avsedd främst för
sändningar till Indien, Afrika samt Nord- och
Sydamerika. Sändningar kommer att ske på sex språk
och skall pågå dygnet runt. Avsikten med
sändningarna är dels att hålla kontakt med emigranter och
holländare på resa, dels att sprida goodwill samt
internationell kännedom om de nederländska
folkens liv och arbete.

Sändningarna kommer att ske inom de åtta
kortvågsbanden 11 m (26 MHz), 13 m (21 MHz), 16 m
(18 MHz), 19 m (15 MHz), 25 m (12 MHz), 31 m
(9 MHz), 41 m (7 MHz) och 49 m (6 MHz). Inom
dessa erhöll Nederländerna 24 frekvenser vid den
senaste internationella våglängdskonferensen.
Sändarna uppges vara så konstruerade att de kan hålla
angiven frekvens med en noggrannhet av ± 5 Hz.

För att lyssnarna i de angivna områdena skall nås
med god signalstyrka måste speciella riktantenner
användas. Stationens antennsystem består av åtta
reflektorantenner och nio rombiska antenner (fig.
1). Varje reflektorantenn består av två på en kvarts
våglängd från varandra vertikalt ställda parallella
reflektormattor, på vilka placerats ett antal
horisontella dipolelement. Dessa kan via en omkopplare
anslutas till matarledningen. Varje antenn
innehåller olika antal dipolelement, beroende på vilken
våglängd som skall användas. Antennen avsedd för den
längsta våglängden 49,78 m har i vertikal led tre
dipoler och i horisontal led fyra, dvs. sammanlagt
tolv stycken. Antennen för den kortaste våglängden
16,88 m har åtta dipoler över varandra, men
fortfarande bara fyra vid sidan av varandra, således totalt
trettiotvå. Vartdera antenndiagrammet har i
horisontalplanet en strålbredd av ca 20°, och normalt
står diagrammets huvudaxel vinkelrätt mot
reflektormattans plan, men strålningsloben kan vridas 40°
åt vartdera hållet i horisontalplanet genom att man
på elektrisk väg inför en fasvridning mellan
sidställ-da dipoler. Sålunda kan totalt 2 X (40° + 40° +
+ 20°) = 200° av varvets 360° täckas av resp.
reflektorantenn.

De tre rombiska antennerna består vardera av tre
parallella trådar horisontellt uppspända mellan fyra
master placerade så att varje antenn får formen av
en romb. Trådarna i en antenn ligger över varandra
i vertikal led på sådant sätt, att antennens impedans
blir praktiskt taget konstant inom aktuellt
frekvensband. Två antennstorlekar används. Den större är
avsedd för frekvensbandet 5,1—13 MHz och den
mindre för 13—26 MHz. Den undre tråden i varje
antenn bör ligga omkring en våglängd över marken,
beräknat för medelvåglängden i avsett
våglängdsband. Masterna för de större antennerna är 40 m
höga och de för de mindre antennerna 25 m.
Huvud-strålningsriktningen för varje antenn kan ändras
genom att matningspunkten förskjutes.

Antennerna matas av öppna fyrtrådiga
matarled-ningar med 320 ohms karakteristisk impedans.
Anpassning till reflektorantennerna sker med hjälp av
kvartsvågs transformatorer, och anpassning till
rombantennerna, vilken måste vara god över hela
frekvensbandet 5—30 MHz, sker med en "exponen-

Fig. 1. Planritning över sändaranläggningen i Lopik; skissen visar
reflektor- och rombantennernas placering och matarledningarnas sträckning;
en del matarledningar har utelämnats.

tiallinje", vilken även den fungerar som
transformator.

Stationen är planerad för totalt 23 antenner och i
sändarbyggnaden finns 4 X 23 omkopplare för
inkoppling av vardera av de fyra sändarna till rätt
antenn (Philips Telecommunication Revieu 1958 h. 3
s. 104). DH

andras erfarenheter

Alkyder för färger och läcker

Alkyder kan förtvålas vilket är en nackdel när
kemisk resistens är av betydelse, och man försöker
alltjämt att modifiera alkydernas egenskaper genom
nya tillverkningsmetoder och nya tillsatser.

Tixotropa alkyder, erhållna genom kombination
med polyamider (Tekn. T. 1957 s. 54), kan göras
med vaiierande återhämtningstid genom ändring av
mängden polyamid eller dennas reaktionslid med
alkyden eller genom blandning av alkyder med olika
konsistens. Man kan sålunda göra färger med
mycket god flytning eller mycket god resistens mot
rin-ning eller åstadkomma en kompromiss mellan dessa
egenskaper.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0836.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free