Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Materialproblem vid stora kugghjul, av Olof Rolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har med tanke härpå skurits med snitt såväl
vinkelrätt mot som parallellt med ringens
axel. På så sätt skulle de "cirkulära"
inneslut-ningarna skäras längs kordor, som lätt skulle
kunna lokaliseras med magnaflux.
På en provstav, fig. 2, som uttagits parallellt
med ringens axel, erhölls indikationer av
varierande längd, beroende på hur långt från
"centrum" defekten delats.
Ett annat provstycke, fig. 3, som uttagits
vinkelrätt mot ringens axel, utan att kuggarna
blivit avlägsnade visar defekter såväl i kuggroten
som på flanken. Detta provstycke liar
sedermera delats längs kuggarna för en speciell
undersökning av flankerna, men ytterligare
defekter har icke kunnat påvisas.
Undersökningen av ringens ändytor har inte
gett några indikationer, som kan tyda på, att
defekterna är jämnt fördelade i ringens
längdriktning.
De med ultraljud registrerade felen ger också
vid handen, att defekterna företrädelsevis
förekommer i grupper och band inne mot ringens
mitt.
Ett av de mest intressanta resultaten erhölls
vid undersökningar direkt på kuggytan, varvid
dels en elektromagnet placerades på
kuggba-nan, fig. 4, och dels en stark ström genom två
mot ändytorna tryckta handelektroder leddes
genom kuggen. De undersökta kuggarna
besprutades med vått magnetpulver, och i båda
fallen registrerades en spricka, fig. 5. De ljusa
banden på bilden utgör kuggtopparna, ocli den
underliggande mörkare delen kuggflanken. Man
ser endast den ena flanken på var kugg. Den
indikerade defekten, som begränsats med två
blyertsmärken, har en verklig längd av ca 10
mm. Defekten går rakt igenom kuggen och
framträdde tydligt även på den motsatta
flanken.
Ultraljudsundersökning
Proven med ultraljud utgjorde en form av
materialkontroll, där de med hjälp av ultraljud
påvisade defekterna sedermera verifierades
med mekaniska prov.
För detta ändamål uttogs ett provstycke med
ca 700 mm längd och 400 mm bredd. Den något
buktade plåten trycktes plan i en hydraulisk
press, varefter de båda stora ytorna
planhyv-lades. Vid bearbetningen gavs
undersöknings-ytorna en ytfinhet, som ungefär motsvarade
kvaliteten vid ringarnas färdigsvarvning. Man
anser inte, att undersökningen förlorat något
i värde, genom att ytan givits en bättre
ytfinhet, än vad som är vanligt på smiden, enär en
grövre yta visat sig ha obetydlig inverkan på
undersökningsresultatet men däremot sliter
starkt på impulsgivarna.
Efter bearbetningen ritsades provstycket och
varje rits märktes med en siffra eller en
bokstav, fig. 6. På så sätt fick varje korspunkt ett
bestämt märke. Impulsgivaren placerades mitt
över varje skärningspunkt mellan ritsarna med
korset sammanfallande med dess centrum. Av-
Fig. 2. Magnafluxprov av ringsmide; prov parallellt med ringens axel.
Fig. 3. Magnafluxprov av ringsmide; prov vinkelrätt mot ringens axel.
sikten var alltså att finna en ultraljudsbild,
som visade materialets tillstånd just under
varje korspunkt. Så snart ekot var stabilt
fotograferades skärmen. Tillsammans erhölls
härvid 98 bilder, var och en visande tillståndet
under en undersökningspunkt.
Med ledning av det erhållna bildmaterialet
utvaldes linjerna E, F och 4 för de fortsatta
undersökningarna. Som tidigare anmärkts,
antogs defekterna vara tagentiellt orienterade. De
radiellt uttagna provstavarna skulle därmed
kunna ge besked om defekternas utbredning
samt deras typ och art.
Fig. 4.
Magna-fluxundersök-ning av
kugg-flanker.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
