Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Flygbilden i vägplaneringens tjänst, av Carl-Olof Ternryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1:2 000—1:4 000 med nivåkurvor med 1—2 m
ekvidistans. Denna karta framställes ur det
nämnda bildmaterialet över det smala band om
något hundratal meter som bestämts vid
spe-gelstereoskopbearbetningen.
Det gamla och väl beprövade
multiplexinstru-mentet har på senare tid fått en efterföljare i
det amerikanska instrumentet Balplex Plotter.
De hittills genomförda arbetena i detta
instrument visar klart, att detta är något att hoppas
på för framtiden inom vägplaneringens
utred-ningsmässiga del. Instrumentet ger en god
optisk modell och ger goda möjligheter till
överblick över hela modellen. Flera ingenjörer kan
arbeta samtidigt i instrumentet och detta är
mycket värdefullt vid diskussioner om det ena
eller andra vägalternativet. Flera modeller kan
kopplas ihop samtidigt, vilket i hög grad
underlättar planeringsarbetet i skarvarna mellan
modellerna. Vägföretagets höjdprofil kan mätas
med tillräcklig precision, om flyghöjden är
lämpligt väld, och samma förhållande gäller
plankarteringen.
De framtida önskemålen om denna del av
verksamheten kan sammanfattas i:
Anskaffande av ett visst antal liknande instrument så
att de kan spridas ut på vissa av de lokala
planeringsorganen; dessa instrument är så lätta
att förflytta att en viss alternering i deras
placering är tänkbar.
Fotogrammetriskt arbete kräver stödpunkter
i plan och höjd. Strävan är åtminstone bland
fotogrammetriker att spara in stödpunkter i så
stor utsträckning som möjligt, men denna
strävan hämnar sig alltid, när man kommer till
utstakningsstadiet, då det är värdefullt med ett
tätt nät av stompunkter. Därför bör före
flygfotograferingen signaleras ett polygontåg i den
ungefärliga huvudsträckningen. Huruvida detta
polygontåg skall mätas på marken eller
koor-dinatbestämmas med fotogrammetrisk
triangu-lering, får avgöras från fall till fall. De
moderna längdmätningsinstrumenten, geodimeter och
tellurometer, kommer utan tvivel i hög grad
att påverka principerna för stödpunktsval,
åtminstone vad gäller stödpunkter för bildskalor
1:15 000 och nedåt. Det går enkelt att mäta
polygontåg med långa sidor, och sedan kan de
detaljpolygontåg som krävs för utstakning
hängas upp geodetiskt eller fotogrammetriskt
på de föregående polygontågen.
Stora problem reser sig när det gäller
höjd-stödpunkter för spegelstereoskopbearbetningen
i Norrland med dess ytterst glesa nät av
fix-punkter. I denna fråga ställer vi stora
förhoppningar till bildmaterialet taget från 10 000 m
höjd. I detta material borde höjdstödpunkterna
med fördel kunna göras tätare. För att
förbättra noggrannheten hos de mätta höjderna bör
man korrigera dessa för olika fel enligt de
principer som Hallert angivit1.
Höjdkorrek-tionsberäkningarna bör kunna utföras med
hjälp av automatisk räknemaskin. Dessa
höjder bör sedan kunna lämna en stor hjälp såsom
stödpunkter vid den utredningsmässiga
planeringen.
Upprättande av definitiva
arbetsplaner
Flygbilden har en stor mission att fylla även
i den senare delen av vägplaneringen,
nämligen då den definitiva arbetsplanen upprättas.
Denna del av vägplaneringen ställer helt andra
krav på noggrannheten i bearbetningsresultatet
än vad utredningsplaneringen gör. De klassiska
staknings- och mätningsmetoderna ger
förmodligen ett höjd- och planmedelfel av
storleksordningen 1—2 dm. En rationell bearbetning av
flygbilder tagna från ca 800—900 m flyghöjd
ger i normal terräng ett medelfel som väl
motsvarar noggrannheten i klassiska mätningar.
Före denna flygfotografering bör väglinjen
signaleras till sina huvudpunkter, vinkelspetsar
och tangentpunkter, så att man dels erhåller
planstöd och höjdstöd i ^-led och dels får
korrespondens mellan markavpålning och
fotogrammetrisk avpålning och dessutom
korrespondens i höjdsystemen.
Data från den fotogrammetriska
tvärsektione-ringen bör insamlas automatiskt genom
stansning och utskrift av resp. punkters x, y och
z-koordinater via ett koordinatregisterverk
kopplat till stereoinstrumentet, varefter den
stansade remsan kan lämnas till en automatisk
räknemaskin, där de erforderliga beräkningarna
sker. Maskinkoordinaterna måste före
massberäkning och dylikt transformeras till markens
system, och i samband härmed bör de
korrigeras för olika fel beroende på t.ex. bristande
relativorientering, felteckning eller
systematiska instrumentfel. Dessa korrektioner
beräknas enligt de principer Hallert angivit.
Svårigheter råder då det gäller att styra
instrumentets mätmärke i tvärsektionerna, resp.
utefter väglinjen. Särskilda tillsatser till
instrumentens ritbord för dessa styrningar är
emellertid under utarbetande av de
fotogrammetriska instrumentfirmorna.
Ett stort önskemål i detta sammanhang är
möjligheterna att vid mätningen av
informationerna för vägkonstruktionen, balanseringen
och massberäkningen frigöra sig från
tvärsektionerna. Detta gör sig gällande speciellt i
skogrik terräng. Vi hoppas där att med
automatiska räknemaskiner kunna räkna fram de
för vägens byggande erforderliga
tvärsektion-uppgifterna ur fotogrammetriska höjd- och
planmätningar, enligt för takymetrering gängse
metoder. Man plockar då in en matematisk
modell av hela markavsnittet i den automatiska
räknemaskinen och skär sedan ut vägkroppen
ur denna kaka.
Flygbildens användning för insamling av
informationer om terrängens beskaffenhet med
avseende på berggrund, markslag,
fuktighetsförhållanden etc. är en stor fråga som röner
stort intresse hos de vägplanerande
ingenjörerna över hela världen. Amerikanare och
kanadensare har hunnit långt i detta avsnitt och
behärskar nu bildtolkningstekniken så att en
stor del av markinformationerna hämtas direkt
från flygbilden. Den största förhoppningen i
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
