Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Fasta kroppar, dislokationer och materialprovning, av Alf Taraldsen - Andras erfarenheter - Tankfartyget »Seirstad»s förlisning, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11. Dr ag prov stavar, upptill ursprunglig, i
mitten med lokal kontraktion, nedtill utan lokal
kon-traktion6.
orientering hos de olika kristallkorn
(inklusive föroreningar), som tillsammans utgör hela
materialet. Strukturen inuti de enskilda
kornen, understrukturen
(dislokationsfördelning-en i rummet), ordet använt i vidaste
bemärkelse, har i huvudsak helt negligerats.
Verkningarna av de enskilda små
oregelbundenheter, som tillsammans bildar
kornstrukturen, blir statistiskt utjämnade. Även om då
verkningarna av den enstaka
oregelbundenheten är mindre väl kända, så kan man likväl
erfarenhetsmässigt dra slutsatser från en viss
kornstruktur till vissa hållfasthetsegenskaper.
På liknande sätt bör man utan att bekymra sig
om huruvida dislokationernas egenskaper är
fullt klarlagda eller ej, av erfarenhet kunna
dra slutsatser om hållfasthetsegenskaper från
t.ex. olika typer av vanliga
dislokationsgrup-peringar.
Det synes därför väl motiverat att söka
utveckla metoder för bestämning av
understrukturen i de tekniska konstruktionsmaterialen,
på liknande sätt som man nu bestämmer
kornstrukturen. Materialets förhistoria kan ofta
med framgång ersätta en ofullständig eller
dålig strukturundersökning. Det torde emellertid
vara väl känt att när förhistorien varierar, är
materialets egenskaper icke längre entydigt
beroende av kornstrukturen.
Om det är tillåtet att använda reguladetri,
kan man påstå att, när även understrukturen
tas med, nyttan av strukturundersökningar
kommer att öka med 100 %, antingen det
gäller löpande driftkontroll, riktlinjer för
förbättring av materialegenskaperna eller
efterforskning av orsaken till ett dåligt resultat.
Teknisk materialmekanik
kontra metallfysik
Som redan antytts, är vägen från
metallfysikerns kära enkristaller till
materialmekanikerns ännu kärare mångkristaller alls icke lätt
att vandra. Av bl.a. den orsaken kan en något
avkylande anmärkning till slut vara befogad.
Man har nämligen icke kommit längre än att
en fortsatt utveckling efter de gamla mer
ma-kroskopiska riktlinjerna även framgent
kommer att vara nödvändig — ja, måste vara
nödvändig — och även kommer att kunna
medföra stora framsteg. Detta antingen det gäller
att bevara provkropparnas enkla form under
provningsförloppet (fig. 11) eller att klarlägga
energitransporten vid stötvågor.
Litteratur
1. CoTTKELL, A H: Dislocations in crystals, s. 33—48 i
"Deformation and flow of solids". Berlin 1956.
2. Rudberg, E: Metallfysikaliska synpunkter på stål. JKA
1955 s. 583—606.
3. Mott, N F: Fracture in metals. J. Iron & Steel Inst. 1956
s. 233—243.
4. Cottrell, A H: Dislocations and plastic flow in crystals.
Oxford 1953.
5. Jacquet, P A: Recherches experimentales sur la
micro-structure de la solution solide cuivre—zinc 65/35. Acta Met.
1954 s. 752—760.
6. Taraldsen, A: Noen resultater av strekkforsok med
kob-ber. Rapp. 192. Norges Teknisk-Naturvitenskapelige
Forskningsråd, 1957.
7. Dash, \V C: Copper precipitation ön dislocations in
sili-con. J. Appl. Phys. 1956 s. 1193—1195, 1387.
8. Hirsch, P B m.fl.: Direct observations of the
arrange-ment and motion of dislocations in aluminium. Phil. Mag.
1956 s. 677—684.
andras erfarenheter
Tankfartyget "Seirstad"s förlisning
Den 11 januari 1958 bräcktes "Seirstad" i två delar
under en storm i Medelhavet och tre människor
omkom. Det var det första i Det Norske Veritas
klassade fartyg, som bräckts i öppen sjö.
Liksom sex tidigare norska tankfartyg var den
tjugo år gamla "Seirstad" tvärskeppsspantad.
Skrovet var nitat. Fartyget bräcktes icke heller i
nordliga farvatten, där en temperatur i närheten av
fryspunkten kunde tänkas ha gjort stålet sprött, såsom
fallet varit med många i USA under andra
världskriget byggda svetsade fartyg. Det är därför ej
troligt att materialkvaliteten har haft avgörande
betydelse vid "Seirstad"s förlisning. Däcket kan
möjligen ha varit otillräckligt motståndskraftigt mot
uppstående bucklor vid den belastning som skrovet
utsatts för.
I likhet med alla andra tvärskeppsspantade
tankfartyg, klassade i Det Norske Veritas, förstärktes
"Seirstad" 1953. Möjligt är att materialets tjocklek
väsentligt reducerats sedan förstärkningarna gjordes.
Sjöförklaringen visade att lastfördelningen vid
förlisningen varit mycket ogynnsam. Lasten bestod
av tung råolja (0,95 kg/dm3). Förligaste vingtanken
på varje sida var tom. I var och en av de aktersta
vingtankarna, fanns blott ca 300 t. Den övriga lasten,
13 250 t, var jämnt fördelad på samtliga andra
lasttankar, i vilka det överst fanns ett tomrum på 1,83
m. Denna lastfördelning ger ett böjmoment
midskepps på 336 000 Mpm. En lastfördelning med
samma trim och 0,91 m tomrum i de fulla tankarna,
samt två centertankar helt tomma, skulle givit
fartyget böjmomentet 4 000 Mpm. Tillkommande
vågmoment i mycket grov sjö beräknas till ca 57 000
Mpm.
Det förefaller som om en hel del sjöfolk ännu
tror att det är felaktigt att ha en lasttank tom
midskepps när det finns volym tillräckligt därför. Det
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 995
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
