- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1123

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Reglering av vattenturbiner, av Magnus Oledal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen är uppdelad på flera enheter. I och med
tillkomsten av elektriska system som ersätter
den mekaniska pendeln har man anledning att
skilja mellan "mekanhydraulisk" och
elhydrau-lisk" regleranläggning. Den gängse
benämningen "turbinregulator" avses få stå kvar som
benämningen på en konstruktiv enhet, som
innehåller regleranläggningens samtliga element
eller en del av dessa. För att denna enhet skall
kunna kallas turbinregulator måste emellertid
de organ, genom vilka styrimpulserna bildas,
ingå i den. Standardregulatorer, mindre och
medelstora, utföres vanligen som en enhet och
man talar då 0111 "hopbyggd" turbinregulator,
fig. 5.

Större anläggningar delas som sagt upp på
flera enheter vanligen med styrregulator,
hu-vudservomotor med styrventil och
tryckolje-aggregat uppställda var för sig.
"Styrregulatorn" innehåller då bl.a. de nämnda
impulsgivande organen och har som slutsteg en
"styr-servomotor", som är kopplad till
huvudservo-motorns styrventil. Vid elhydrauliska
regler-anläggningar innehåller vanligen denna enhet
ej de impulsgivande organen och kallas då
"styrverk". Så är exempelvis fallet vid Aseas
elhydrauliska system varom mera längre fram.
Vid kaplanturbiner tillkommer ytterligare en
enhet nämligen utrustningen för
löpskovel-regleringen.

Turbinregulator!» arbetssätt

En turbinregulator arbetssätt är i princip
följande. Pendeln (fig. 6) påverkar över en
ba-lansarm styrventilen, som får tryckolja från
tryckoljeaggregatet och dirigerar denna till
den till turbinens pådragsring kopplade
servo-motorn. Servomotorns rörelse återföres till
balansarmens andra ände med ett
återförings-don. För att konstant varvtal skall erhållas vid
alla pådragslägen måste återföringspunkten på
balansarmen vid slutet av ett regleringsförlopp
ha återkommit till utgångsläget. För att
åstadkomma detta göres återföringsdonet
eftergivande och härför används huvudsakligen två olika
anordningar, den hydrauliska som förslagsvis
fått namnet "oljedämpare" (tidigare
benämningen "oljekatarakt") och den mekaniska
friktionsskiveanordningen, "thomadämpare".

Om dämparens eftergivande verkan sätts ur
funktion, vilket man gör genom att vid
oljedämparen stänga strypventilen helt, vid
thoma-dämparen genom att stoppa friktionsskivans
rotation, blir återföringen stel, pådragets
återverkan på balansarmen blir stark och man får
en stor kvarstående varvtalsskillnad mellan
tomgång och full belastning. Kvoten mellan
denna varvtalsskillnad och nominella varvtalet,
det relativa varvfallet, har tidigare kallats
temporär olikformighetsgrad och betecknats med
8t. Nu föreslås benämningen
"återföringsstyr-ka". Eftersom dämparen alltid hålles
inkopplad, representerar 8t endast ett
begynnelsevärde, vilket emellertid är av betydelse för
stabiliteten i regleringen.

Fig. k.
Tryck-oljeaggregat för
två
turbinaggregat med två
horisontella, större
och två
vertikala, mindre
skruvpumpar
(Imo,
Finshyttan ).

Fig. 5.
Hopbyggd regulator
av standardtyp
(Nohab ).

gat parallellkopplade visade det sig, att det
inte gick bra med isodrom reglering,
lastfördelningen mellan de olika aggregaten blev ej
stabil. För att nå detta måste man bibehålla ett
visst varvfall mellan tomgång och full last;
det kräves vad man tidigare kallat en viss
olikformighetsgrad (Ungleichförmigkeitsgrad,
speed droop, statisme). Här är emellertid
nomenklaturfrågan brännande. Benämningen
olikformighetsgrad är reserverad för annat
område, och en ny benämning måste sökas, varom
mera i det följande.

Vattenturbinregulatorernas utveckling såväl i
fråga om konstruktion som storlek har även
medfört krav på nya benämningar. Sålunda
föreslås "turbinregleranläggning" för den
kompletta utrustning som ombesörjer
turbinregle-ringen och som vid större turbinaggregat van-

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free