Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 46 - STF i november - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björn Bergqvist gav sina åhörare en inblick i
satelliternas start, levnad och slutliga förbränning på
vägen tillbaka till jorden, vilket senare i dessa
dagar händer med rakethylsan till Sputnik 3.
Svenska Arkitektföreningen sammanträdde på
Teknologföreningen den 17 november. Den danske
arkitekten Hans Erling Langkilde talade om
"Små-husene — arkitekturens avantgarde og eftertrop".
Han diskuterade här småhuset mer ur estetisk och
miljömässig synvinkel än ur planlösningsteknisk,
och det var välgörande att få höra något så fritt
från det bostadsvanetänkande, som klavbinder
dagens svenska planerande.
Som "avantgarde" verkar småhuset genom att vara
ett arkitektens rum för experiment, där nya tankar
och tendenser spåras, även om de uttryck dessa kan
ta sig, ibland ger mindre goda resultat,
boendemäs-sigt sett. Som "eftertrop" kan dagens "typhus"
karakteriseras — arkitektoniskt ofullgångna, som de
oftast är. Vi har också förr haft "typhus" — men
då har typen formats genom decennier av den
samstämmighet i formspråket, som bevarat det bästa
och givit byggnader av samma sort en lätt
förnimbar släktskap. Dagens kataloghus har intet av detta
och lär svårligen få det. Måhända kan gruppbygge
av småhus ge en enhetlighet som i någon mån kan
ersätta den brist på tradition som nu vidlåder det
"individuella" byggandet.
Den tryckta kallelsen till Sifeo’s möte den 5
november om branschrationalisering var i viss mån
vilseledande. Branschrationaliseringstanken
framfördes först från vänsterhåll med rätt högt flygande
förhoppningar om sensationella resultat av en ti
11-lämpning av planhushållningsidéerna. Samfundet
Näringsliv och Samhälle och Industriens
Produktionsråd tillsatte då ett arbetsutskott, som bl.a.
dämpade överentusiasmen och sökte utröna vad som
praktiskt fanns chanser att uppnå.
Gruppens arbete har resulterat i en bok om 300
sidor. I den behandlades angelägenheten
ideologisk-politiskt, granskades de utredningar vilka på
officiellt initiativ gjorts i åtskilliga branscher samt
framställdes vissa praktiska synpunkter. Sifeo’s
möte hade till uppgift att göra propaganda för boken
och bestod till allra största delen av ett
estradsamtal med "reklamkallprat" av de flesta bland dem
som utarbetat boken. Boken är avsedd att utgöra en
grund för vidare diskussion och behandling av
denna känsliga fråga. Sko-, trikå- och
konfektionsindustrin omnämndes knappast.
Ekonomi och organisation fann Sifeo den 28
november på NK. Direktörerna C Claeon och S Bruun
samt civilekonom E Kalderén visade runt och
informerade om forskning, materialhantering och
planläggning.
Kalderén berättade att varuhusets stora och
heterogena varusortiment ställer stora krav.
Försäljningen över diskarna överstiger 100 Mkr/år i ca 7
miljoner försäljningsaktioner, vilket ställer stora krav
på redovisningsorganisation. Andra funktioner är
reklam och dekoration, intendenturförvaltning,
ekonomiförvaltning och varuförvaltning. En
organisationsavdelning är placerad som stab till
verkställande direktören.
Claeson meddelade att varuhuset har ett 70-tal
försäljningsavdelningar. Flertalet
försäljningsavdelningar har en inköpare och en försäljningsledare,
vilka bägge är underställda försäljningschefen.
Arbetshjälpmedlen är försäljningsplaner, varubudget
och personalstater. Rätt tid anges i
försäljningsprogrammet. Man skiljer härvid mellan säsong- och
icke säsongbetonade varor. Rätt kvantitet behärskas
genom en varubudget som uppföljes genom
orderkontroll och statistiska jämförelser samt genom
detaljplanering av varje varuslag.
Bruun ansåg att studium av varuhantering inom
handeln är en relativt ung företeelse. Varuhuset
sänder hem 350 000 försändelser per år varav 250 000
till kunder i Stockholm och dess omgivning.
Lagerytan uppgår till 15 000 m2, ungefär lika med
försäljningsytan. Metodstudier och ackordsättning har
resulterat i ca 40% effektivitetsökning inom
varu-hanteringen.
Kalderén som är företagets organisationschef
meddelade att man gjort studier av kundstruktur,
varusortiment, trafik och produktivitet. Trafiken inom
varuhuset varierar med årstid, veckodag och timme
under dagen. Försäljningsavdelningarna måste
placeras med beaktande av gångtrafiken och man måste
vidare ta hänsyn till att vissa varor är impulsinköp
medan andra varor uppsökes av kunderna.
Gruppen Teknisk Utbildning ägnade kvällen den
13 november åt att sätta sig och sina
remissvarskrivande medlemmar in i Universitetsutredningens
förslag om större resurser för forskning och
forskningsutbildning vid universitet och högskolor.
Gunnar Hambraeus hade deltagit som expert i
utredningens arbete och gav nu gruppen en resumé av
betänkandet (Tekn. T. 1958 s. 1145). Alla är eniga
om att forskningen i Sverige behöver stärkas. Detta
kan ske endast genom att forskarbanan göres
konkurrenskraftig med alternativa levnadsbanor för
landets intellektuella elit. Utredningen har därför
sökt skapa en forskarkarriär som såväl ekonomiskt
som ur trygghetssynpunkt kan anses attraktiv.
Efter en paus för öl och smörgås berättade den
biträdande chefen för den tekniska utbildningen i
Ryssland, Alexander Lebedev, om rekryteringen till
forskning och undervisning i hans hemland.
Undervisningen har här prioritet över andra
samhällsgre-nar, vilket markeras t.ex. med högre löner vid
universitet och forskningsinstitutioner än i näringslivet.
Alla ingenjörer skall efter en avslutad första
akademisk utbildning ut i industrin — undantag ges
endast för några få utpräglat teoretiska begåvningar.
Efter ca 3 års praktik kan ingenjörerna emellertid
söka sig tillbaka till läroanstalterna för vidare
studier, för forskning och lärartjänstgöring.
Lebedev beskrev också vad han kallade
korrespondensundervisning för högre examina. Systemet, som
liknade vad vi vid de tekniska högskolorna i
Sverige kallar specialstudier, består i att den
studerande av sin professor tilldelas studieuppgifter —
litteratur och forskningsproblem — som han kan ägna
sig åt på fritid, i företaget eller vid högskolan under
tjänstledighet från sitt arbete.
Rättelse. I uppsatsen "Tillgången på atombränsle"
i Tekn. T. 1958 h. 44 har på s. 1187 i högra spalten
raderna 21—31 uppifrån blivit förvanskade. De skall
lyda:
"De icke-kommunistiska länderna producerade vid
slutet av 1955 11 500 t/år U308; i dag är
årstillverk-ningen ca 35 000 t, och den väntas vara uppe i ca
42 000 t 1959.
De största uranproducenterna är USA, Kanada och
Sydafrika. I USA framställs nu ca 15 000 t/år U308,
och 1959 skall produktionen vara uppe i 20 000 t/år.
I Kanada är tillverkningen av U308 nu ca 13 000 t/år
och skall 1959 bli 15 500 t/år. I Sydafrika får man
ut mer än 6 000 t/år U308."
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
