Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. De statlgia kraftintressena och naturvården, av Erik Grafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreningar eller uppträder enskilt pläderande
för sina synpunkter i ett visst fall. Har vi
någon möjlighet att mot den bakgrunden träffa
frivilliga överenskommelser med våra
motparter, som sedan får verkan på bägge parters
handlande?
Nu säger man kanske på naturskyddshåll att
det är inte enbart detta man syftar till.
Alternativt vill man låta dessa frågor gå
domstolsvägen, men man vill också ha sådana
lagändringar att de synpunkter som man företräder
får större vikt vid domstolsbehandlingen. Det
låter sig säga, men då är man tillbaka i en
procedur, som gör det omöjligt för
kraftintressenterna att göra annat än att driva sina egna
synpunkter så långt som möjligt i
domstolsbehandlingen. Jag ifrågasätter, om detta vore den
lyckligaste vägen.
Man kan inte komma ifrån, att
kraftintressenterna, som har ett ansvar för
elkraftförsörjningen, också har ett självständigt ansvar
ur naturvårdssynpunkt för hur och var
exploateringen äger rum. Kraftintressenterna har
vissa möjligheter att bedöma alternativa vägar
ocli sådana kan finnas på ett tidigt stadium av
planeringsarbetet. Jag vill erinra om att Lilla
Luleälvsplanen av sådana skäl redan undantar
20 % av de vattenkraftresurser, som ansetts
lönsamma att bygga ut ur teknisk-ekonomisk
synpunkt.
Vid den tidpunkt, då ett domstolsavgörande
väntas, kan domstolen inte ånge alternativa
vägar, och kraftintressenten kanske då inte
heller har någon alternativ väg vid avslag,
annat än en ekonomiskt mycket ogynnsam med
konventionell ångkraft. I det ögonblicket
innebär ett avslag från domstolens sida mycket
större ekonomiska uppoffringar för
kraftintressenten och för landet än om samma
ställningstagande gjorts två—tre år tidigare. Följden blir
att vad kraftintressenten möjligen kunde varit
beredd att diskutera på ett tidigt stadium och
kanske avstå från, på domstolsstadiet får
sådana ekonomiska konsekvenser att
kraftintressenten är tvungen att låta dessa dominera i sin
egen argumentering. Jag tror därför att
samtliga parter skulle kunna vinna på att en
avvägning mellan naturskyddsintressen och
kraft-intressen i stora drag kunde komma till stånd
på frivillig väg före domstolsbehandlingen —
kraftintressenterna därför att de då i mindre
utsträckning behövde riskera att i ett långt
framskridet stadium, då alternativa vägar blir
mycket dyra, blir tvungna att kasta om —
naturskyddsintressenterna därför att de kanske
kunde uppnå visshet om att vissa objekt, som
de särskilt ömmar för, blir undantagna eller
i vart fall tills vidare ej kommer att
aktualiseras, och det allmänna därför att kanske på
den vägen ändå en större del av våra
vattendrag kan lämnas orörda åt framtiden utan att
de ekonomiska uppoffringarna härför behöver
bli avsevärda. Huruvida möjligheter verkligen
finnes för att förverkliga något sådant, beror
givetvis bl.a. på respektive parters intresse att
gå en sådan väg och deras möjligheter att över
huvud taget träffa principöverenskommelser,
som ger båda parter något att hålla sig till.
Man kan ju också fråga, vad det är som man
skulle kunna komma överens om; vad är
kraftintressenterna beredda att ge till följd av deras
egen ansvarskänsla och i en ansträngning att
söka samförstånd med
naturskyddsintressenterna och vad får de i så fall för garantier att
kunna bygga ut kraftproduktionen? Det kan
jag inte svara på här. Men ett första steg bör
vara att redogöra för den faktiska situationen
och söka nå fram till ett gemensamt
utgångsläge för en följande debatt.
Utgångsläget för en debatt
Det har förekommit och förekommer alltjämt
att man från naturskyddshåll erkänner det
nödvändiga i vattenkraftexploateringen men att
de efterföljande kraven på undantag tar en
sådan omfattning, att det första uttalandet
förlorar all mening. Jag vill ånge några
utgångspunkter, som är givna för oss kraftproducenter
vid vårt planerande, ocli som jag hoppas man
skall acceptera även utanför vår krets. I annat
fall skulle vi tala rakt förbi varandra på
mycket väsentliga punkter.
Efterfrågan och pris
Förbrukningen av elkraft skall ej utsättas för
speciella restriktioner. Vi styr ju i allmänhet
ej konsumentefterfrågan här i landet annat än
när det gäller varor, som av medicinska eller
liknande skäl anses direkt hälsovådliga. Vi
lägger specialskatter på vissa såsom särskilt
umbärliga betraktade konsumentvaror, något som
i och för sig anses diskutabelt. Elkraften kan
i varje fall ej hänföras till dessa. Priset bör
sålunda vara regulatorn på elkraftefterfrågan.
Priset har sedan länge satts så, att det täcker
självkostnaderna och ger en skälig förräntning
på kapitalet. Det torde inte finnas någon
allvarligare gensaga mot detta. Priset bör ej vara
subventionerat, men det bör heller icke
bestämmas oberoende av kostnadssidan i en
strävan att genom höga priser begränsa
efterfrågan. Jag är övertygad om att den som ville göra
sig till tolk härför finge ytterst liten resonans.
Man kan naturligtvis ställa frågan vad som är
skälig avkastning efter avskrivningar —
diskussionen brukar röra sig om 6—8 % — men
inom den ramen spelar priset ringa roll för
efterfrågegestaltningen; det är ju bekant att
efterfrågan på elkraften visar en ganska ringa
priselasticitet.
Prognoser
Vi har under större delen av vår verksamhet
haft en årlig tillväxt i efterfrågan på mellan
6 och 7 %, vilket ger en fördubbling av
efterfrågan på 10—11 år. Det tar vidare 3—5 år att
bygga kraftverk, och tar man med
regionplaner, förplanering av enskilda kraftverk och
sjöregleringar, budgetbehandling och
domstolsbehandling kommer man till att vi för vår
verksamhet behöver ha en idé om efterfrågeutveck-
6 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
