Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. De statlgia kraftintressena och naturvården, av Erik Grafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Kraven på produktion av elkraft i Sverige;
- elförbrukning vid antagen ökning med 6,5 °/olår,
–-produktionsförmåga hos vid resp. tidpunkt
färdiga och beslutade utbyggnader vid fem års
byggnadstid per anläggning.
lingen för bortåt 10 år framåt. Därför har vi
behov av en relativt grundlig prognos för de
närmaste fem åren —
domstolsbehandlings-och byggnadstiden — och ett begrepp om
utvecklingen även under den därpå följande
femårsperioden.
Vi lägger ner ett omfattande arbete på dessa
prognoser, gör oss underkunniga om alla större
industriföretags utbyggnadsplaner etc. Vi är
medvetna om att då den allmänna efterfrågan
på energi stiger med 3—4 % per år,
efterfrågan på elkraft icke i evighet kan fortsätta att
stiga med 6—7 % per år. Våra prognoser
tjänstgör bl.a. som känselspröt för att visa oss, när
en omsvängning kan väntas. Någon säger
kanske att nu har vi väl fått starka symptom på
en sådan omsvängning. I dag ligger ju
belastningen under den antagna. Javäl, men i dag
upplever vi en ekonomisk krisunge eller
början på en ekonomisk kris. Vi har haft sådana
perioder tidigare utan att detta påverkat
långtidstrenden. Vi måste i dag anta att det är
fråga om en tillfällig avmattning. Den
femårs-prognos vi nu arbetar efter och som baserar
sig på undersökningar från i våras, ger inga
tecken på att vi skulle närma oss
mättnings-graden. Den ger alltjämt ett utslag om 6—7
krökning per år. Vårt byggande är baserat
härpå. Även vårt planerande, som närmast avser
den senare delen av en 1 O-årsperiod, måste vi
basera på samma tendens. Skulle en ändring
uppstå, finns möjlighet att korrigera härför vid
övergång från planering till byggande.
Vad innebär då detta i fråga om storleken av
de kraftkällor, som vid varje tidpunkt bör vara
antingen ianspråktagna, under exploatering
eller föremål för fastare planering? Detta kan
exemplifieras med ett diagram, fig. 1.
På vertikalaxeln anges MkWh/år och på
horisontalaxeln årtalen. Den heldragna linjen
anger produktionsapparatens storlek i början av
1958 och hur den borde byggas ut fram till
1970, om belastningen skulle utvecklas enligt
nuvarande prognoser, 6,5 % årlig ökning. Den
övre streckade kurvan är väl så intressant. Den
anger nämligen därjämte vad som vid varje
tidpunkt dessutom måste vara under byggnad
eller så långt kommet att tillståndsfrågan ligger
under domstolsbehandling. Den säger oss att
i dag är 40 000 MkVVh, dvs. ungefär hälften av
vår beräknade utbyggbara vattenkraft, bunden
genom färdigställd utbyggnad, pågående
utbyggnad eller fast planerad sådan. Om 10—11
år — för att ta en fördubblingscykel — skulle
på samma sätt ca 80 000 MkWh vara i
blickfältet, dvs. en produktionsmängd svarande mot
vår totala utbyggbara vattenkraft.
Alternativen till vattenkraft
Ångkraft
Om vi på ett rationellt sätt skall planera för att
sätta in en annan energikälla jämsides med
vattenkraften, innan den är helt utbyggd,
måste denna planering börja på ett tidigt
stadium.
Vilka möjligheter föreligger härför? Den ena
är att lägga in konventionell värmekraft i vår
planering i betydligt större utsträckning än
som sker för närvarande. Det går att göra.
Investeringarna blir t.o.m. årligen lägre. Men
årskostnaderna blir avsevärt högre och
därmed även priset på elkraften. Om vi utgår från
det oljepris, som varit normalt under
efterkrigstiden, och antar att vi under en
femårsperiod framåt skulle bygga ut enbart ångkraft,
skulle årskostnaden för den kraftproduktion,
som härrör härifrån, bli ca 300—350 Mkr/år
dyrare än om vi byggde ut i de proportioner
vi nu eftersträvar. Produktionskostnaden skulle
öka med ca 20 % för landets totala
produktion. I dag har vi visserligen ett avsevärt lägre
oljepris till följd av den allmänna
konjunktursituationen och krisen på tankmarknaden, men
det finns säkerligen ingen företagare, som
skulle vilja bestämma sina långsiktiga
investeringar med utgångspunkt från dagens situation
på kol- och oljemarknaden. En övergång i
större omfattning till konventionell värmekraft
blir därför för kraftproducenterna något
ekonomiskt orimligt och det är väl inte heller
troligt att samhället skulle önska framtvinga en
sådan situation som dels skulle leda till en
höjning av kraftpriset av antydd storleksordning,
dels skulle leda till en importökning av olja
med omkring 4 milj. m3/år.
Atomkraft
Vilka möjligheter erbjuder då atomkraften? 1
fråga om priset saknar man en del
utgångspunkter för att kunna säga något konkret.
Framför allt saknas erforderliga
drifterfarenheter av fullstora reaktoranläggningar. Den
allmänna uppfattningen är, att man med de
reaktoranläggningar, som i utlandet tas i bruk
under första delen av 1960-talet, skall få större
möjligbeter att bedöma priset på atomkraften.
7 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
