Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Nya metoder - Tvåbasiga syror genom dimerisering av omättade kolväten, av SHl - Cyanväte av metan och ammoniak, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den mest störande sidreaktionen är
polymerisation. Denna undviks, utom genom hållande av låg
temperatur, genom utestängande av reaktiva ämnen,
såsom vatten, alkoholer och koldioxid samt genom
att man åstadkommer så stor natriumyta att
buta-dienen reagerar snabbt.
Den nya metoden kan utnyttjas även vid andra
synteser. Organiska natriumföreningar är nämligen
liksom Grignard-föreningar mycket användbara
mellanprodukter. Dinatriumoktadien reagerar t.ex.
med formaldehyd och etylenoxid till blandningar
av glykoler med 10 resp. 12 kolatomer. Vid reaktion
med syre erhålls glykoler med 8 kolatomer.
Vidare kan organiska natriumföreningar användas
för införande av natrium i andra reaktiva kolväten.
Toluen kan t.ex. överföras till bensylnatrium. Vid
kondensation med andra reagens än koldioxid ger
dinatriumfenylbutan ett antal derivat utom
difenyl-adipinsyra. Genom att hydrera denna kan man
erhålla dicyklohexyladipinsyra som är en helt ny
förening (Chemical & Engineering News 28 april
1958 s. 28). SHl
Cyanväte av metan och ammoniak
I industriell skala har man hittills tillverkat
cyanväte huvudsakligen genom spaltning av formamid
eller genom omsättning av metan, ammoniak och
luft vid en platinakatalysator enligt Andrussow
(Tekn. T. 1954 s. 442). Värmebehovet för bildning
av cyanväte ur metan och ammoniak är ca 100
kcal/mol varvid 40 kcal/mol åtgår för uppvärmning
av rågaserna och 60 kcal/mol behövs för den
endo-terma reaktionen
CH, + NH3 = HCN + 3 H2
(1)
vid 1 200—1 300°C.
Vid Andrussow-metoden täcks värmebehovet
genom förbränning av vätet och en del av rågasen,
framförallt av metanen, varigenom bruttoreaktionen
blir exoterm och kan representeras av den
idealiserade formeln
CH4+NH3+1,5 02 —► HCN+3 H20 +114,9 kcal (2)
Som reaktionsprodukt får man en gasblandning,
bestående av 6—7 vol-°/o cyanväte,
förbränningsprodukter, inerta gaser m.m. Man måste isolera
cyan-vätet ur denna blandning, och restgasen är till största
delen värdelös. Utbytet av cyanväte blir enligt en
uppgift 70 o/o, räknat på metanen, och 60 %>, räknat
på ammoniaken; enligt andra uppgifter blir utbytet
65 resp. 60—65 %>. Ungefär en tredjedel av den
inmatade ammoniaken kan i alla händelser återvinnas
som ammoniumsulfat.
I Västtyskland har man emellertid nu utarbetat
en metod (BMA) vid vilken det erforderliga
värmet för reaktion (1) tillförs utifrån i stället för
genom förbränning i reaktionsblandningen. BMA-pro-
Tabell 1. Reaktionsblandningens sammansättning
vid framställning av cyanväte ur metan och
ammoniak
Andrussow- BMA-
processen förfarandet
Cyanväte .................... Vo 6,60 22,9
Metan ....................... °/o 0,36 1,7*
Ammoniak .................. %> 2,56 2,5
Kväve ....................... °/o 56,40 1,1
Väte ........................ Vo 6,03 71,8
Koloxid ..................... Vo 3,85 —
Koldioxid .................... Vo 0,27 —
Vatten ....................... °/o 23,70 —
Syre ........................ Vo 0,23 —
* koloxid inräknad.
Fig. 1. Flytschema för tillverkning av cyanväte ur metan och ammoniak
enligt BMA-förfarandet; a torn med aktivt kol, b metanförvärmare, c
torn med natronkalk, d fläkt för heta rökgaser (för uppvärmning av
tornen), e överhettare för ammoniak, f hjälpförångare, R reglering av
ammoniak-met anför hållandet, g förvärmare för förbränningsluft, h
gas-fördelare, i tubhållare, k trevägsventiler, l produktgasledning, /’
gasutsläpp, m trevägsventil för utsläpp, n gaskylare, o kylvattenpump, Tt
och T2 svavelsyratvätt, p droppfångare, r cirkulationspumpar för
svavelsyra, S filter, t doseringspumpar, u blondare, v avdrivare för
utvinning av löst cyanväte, w behållare för ammoniumsulfatlösning, x
rest-gaskompressor.
cessen provas sedan 1957 i en anläggning för 100
t/månad cyanväte.
Reaktionsblandningens cyanvätehalt blir 22—23 °/o,
dvs. avsevärt större än vid Andrussow-processen
(tabell 1), och gasvolymen blir mycket mindre; vid
lika cyanvätemängd är volymförhållandet 1 :3,5.
Cyanvätet kan tvättas ut med natronlut varvid en
28 o/o natriumcyanidlösning med mindre än 0,4 °/o
fritt alkali erhålls. Utbytet av cyanväte blir 91 %>,
räknat på metanen, och 83 %>, räknat på
ammoniaken; ca 10 o/o av denna återvinns som
ammoniumsulfat.
Flytande ammoniak från en lagerbehållare
förångas och blandas med metan från en
reningsanläggning (fig. 1). Gasblandningen går genom
speciella fördelare till tubknippen i två reaktionsugnar,
värmda med Ruhr-gas. Förbränningsluften förvärms
med rökgaserna som sedan (vid ca 1 000°C) går till
en avgaspanna med ekonomiser. Reaktionsbland-
34 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
