Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Helikopterns plats i flyglinjenätet, av Bruno Joner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig■ 3. Vertol
UB.
Fig. 2. Produktion i miljoner passagerarkilometer
för de tio ledande transportbolagen i USA;
förstads-trafik och internationell flygtrafik ej medräknad.
nar flygplatserna runt New York, en del
förorter och även ett helikopterfält på Manhattan
— West 30th Street vid Hudsonfloden — har
under våren 1958 infört Vertol 44B i sin
helikopterflotta, världens för närvarande största,
civilt godkända helikopter. Helikoptertypen
har erhållit betydligt bättre flottöranordningar
för landning på vatten än sin föregångare.
Belgien
Det belgiska flygbolaget Sabena har under ett
flertal år bedrivit reguljär helikoptertrafik med
linjer från Bryssel till Rotterdam, Dortmund,
Köln/Bonn med vissa turer över Liège, Paris
och Lille. Under Världsutställningen 1958
förstärkte Sabena sin helikopterflotta med två
Vertol 44B, varav en trafikerade Paris och den
andra i huvudsak Köln/Bonn. Den sistnämnda
sträckan flögs ofta med fullsatt helikopter.
Övriga länder
Någon reguljär, kommersiell helikoptertrafik
har för övrigt ej upprättats. En del provlinjer
har flugits någon tid bland annat i
London-området. Resultatet har varit mindre
tillfredsställande, delvis beroende på mindre god
flyg-materiel med liten lastkapacitet.
Under den tjugoandra internationella
flygutställningen i Paris 1957 upprätthölls
helikoptertrafik mellan Paris och Le Bourget med
Vertol-helikoptrar. Under sommaren 1958 har
en linje mellan Le Havre och Caen trafikerats
med en Vertol 44B. Dessutom har nyligen en
försökslinje med en mindre helikoptertyp,
Alouette, öppnats mellan Paris flygplatser Orly
och Le Bourget.
Ytterligare helikopterlinjer kan väntas i
Europa under de närmaste åren. Ett flertal
landningsplatser planeras eller håller på att byggas
i och runt omkring storstäder.
Tänkbar utveckling i Sverige
Många faktorer inverkar på hur snabbt och i
vilken omfattning inrikesflyget kommer att
utvecklas här i Sverige. Många städer och större
samhällen ha stort intresse av snabb
förbindelse med t.ex. Stockholm. Härmed
sammanhängande frågor har diskuterats och utvecklingen
bevakas av Svenska Stadsförbundet.
Flygfältskostnader
En av förutsättningarna för att flygförbindelse
skall kunna upprättas är att flygfält finns och
att det är så lokaliserat att det ligger inom
bekvämt räckhåll för tillräckligt stort antal
trafikanter, dvs. att upphämtningsområdet skall
ha en så stor befolkning att flyglinjen kan bli
bärkraftig.
Investering av statsmedel i nybyggnad av
ytterligare civila flygplatser för flygplan kan
sannolikt ej påräknas, varför intresset för
framtiden bör ansluta sig till små flygfält för
STOL-flygplan eller helikopterfält.
Ett helikopterfält kostar endast någon
procent av vad ett flygfält kostar och drift- och
underhållskostnaderna håller sig i det närmaste
på motsvarande nivå. Kostnaderna kommer
således att röra sig om belopp som en
kommun kan svara för. De låga kostnaderna
medför vidare att flera landningsplatser för
helikoptrar kan byggas inom ett vidsträckt
upp-hämtningsområde. Med flygtransportmedlet
inom bekvämare räckhåll för ett större antal
potentiella trafikanter bör beläggningen ökas
på såväl helikopterlinjen som huvudlinjen.
Förutom att en helikopterlinje skulle ge ett
samhälle önskvärd flygförbindelse med annan
ort, skulle en helt annan regularitet erhållas
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
