Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Nybyggen - Kontinuerlig förzinkningsanläggning för breda stålband, av K-J Blom - Oljecisterner i förspänd betong, av ty - Dansk skepps- och flygteknisk provningsanstalt, av N Lll - Nya metoder - Infrastrålare för värmevallsprov, av RG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i smältan, varför drossning endast behöver äga rum
en gång i kvartalet mot en gång i veckan i
konventionella varmförzinkningsanläggningar.
Bandet får efter förzinkningen först svalna fritt i
luft så att ett lämpligt ytutseende erhålles varefter
det fläktkyles och över ett matarverk går in i ett
synnerligen kraftigt rullriktverk där man ger det en
viss kallbearbetning, dels för att höja hållfastheten,
dels för att hindra bildningen av flytfigurer vid en
eventuell kallformning. Därefter följer ett likadant
horisontellt slingmagasin som före glödgningen och
omedelbart före sluthaspeln en
bandspänningsregu-lator, ett matarverk och en sax.
I stället för att haspla upp bandet i sluthaspeln
kan man låta det fortsätta i en
uppklippningssträcka. Då passerar bandet efter nyssnämnda
matarverk en slinggrop, ett andra matarverk, ett andra
rullriktverk och går slutligen till en flygande sax
där det klippes upp till plåt. Plåtarna går sedan ut
på en bandtransportör där de inspekteras och
sorteras. Den prima plåten passerar därefter en
inolj-ningsmaskin varefter den staplas automatiskt. Den
klippta plåten packas därefter eller korrugeras först
i en korrugeringsmaskin.
Sträckan drivs av 94 elmotorer; för erhållande av
bästa möjliga hastighetsreglering är inte mindre än
19 av dem Ward—Leonard-kopplade. För sträckans
betjäning fordras sju man varav en förste man (för
hela sträckan), två man vid inmatningsänden, en
man vid glödgningsugnen och zinksmältan, en
klippare vid den flygande saxen, en synare för sortering
av plåten och en mottagare för stapling av plåten
(I G Gwynne i Sheet Metal Industries juli 1958
s. 497 och Metallurgia aug. 1958 s. 76). K-J Blom
Oljecisterner i förspänd betong
För skånska Cement AB har AB Skånska
Cement-gjuteriet uppfört ett par oljecisterner, en i Hällekis
och en i Limhamn. Cisternerna är avsedda för
förvaring av eldningsolja till cementfabrikernas ugnar
och har vardera en volym av 12 000 m3. Den
invändiga diametern är 32 m och höjden ca 16 m.
Väggarna är utförda i förspänd betong och har en
tjocklek på 27 cm, medan taket är utfört i
betong-gjuten skalkonstruktion med en tjocklek på 8 cm.
Förspänningen i väggarna har i horisontell led
utförts enligt system Freyssinet med 63 kablar om
12 linor med 7 mm diameter. I vertikal led har
förspänningen utförts genom SH-stångsystem med
68 kablar 26 mm diam. Betonggjutningen har
utförts med glidform. Invändigt är betongytorna
obehandlade men utvändigt klädda med 10 cm tjock
glasull samt 0,7 mm aluminiumplåt. ty
Dansk skepps- och flygteknisk
provningsanstalt
Medan de danska varven hittills måst prova sina
fartygsmodeller i utländska anstalter, framförallt i
Göteborg, Wageningen, Trondheim, Hamburg och
Wien, kan man från början av 1959 få dylika prov
utförda i det nya Danmarks Hydro- och
Aerodynamiska Laboratorium i Hjortekær vid Klampenborg.
Det är nu den längsta byggnaden i Danmark, fig. 1.
Anstaltens första avdelning är den hydrodynamiska,
där man främst lägger märke till den 12 m breda
och 240 m långa provningsrännan, som rymmer
15 000 t vatten och som används för 4—8 m långa
fartygsmodeller. Modellerna tillverkas av paraffin
och körs i rännan med upp till 50 km/h.
Instrumentvagnen löper på skenor, som bearbetats med hänsyn
till jordens krökning på den 240 m långa vattenytan
Fig. 1. Stora
skeppsprov-
ningsrännan i
Danmarks
hydro- och
aerodynamiska
laboratorium.
i rännan. En vågalstringsapparat finns. Förutom
den stora rännan har avdelningen även flera mindre
bassänger, där speciella problem kan studeras.
Anstaltens andra avdelning sysslar med
aerodynamik. Den får två vindtunnlar, den större 50 m lång
för lufthastigheter på upp till 75 m/s. Här kan man
prova modeller till tåg, bilar, flygmaskiner och
överbyggnader på fartyg. Man kan också mäta
vindtryck på byggnader, broar m.m. Senare skall en
överljudstunnel byggas.
Anstalten är en självständig institution, som
upprättats av Akademiet for de tekniske Videnskaber,
Danmarks Tekniske Højskole och Föreningen af
Jernskibs- og Maskinbyggerier i Danmark
(Frivag-ten dec. 1958 s. 16). N IM
nya metoder
Infrastrålare för värmevallsprov
I en ny typ av infrastrålare ersätter ett
kvartsglasrör den tidigare traditionella glaskolven. Strålaren
får mindre dimensioner, för 1 000 W 310 mm längd
och 10 mm diameter. I ugnar har man med dessa
strålare uppnått en intensitet av 64 kW/m2; tidigare
konstruktioner med lampor har gett högst 14 kW/m2.
Rörets termiska tröghet är liten och full effekt
avges redan några tiondels sekunder efter
inkopplingen.
Flygtekniska Försöksanstalten i Stockholm har vid
sina provningar behov av höga temperaturer och
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
