Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Byggdelar för elektroniska utrustningar, av Björn Skate - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Tillämpningsexempel, av Einar Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av information från digital till analog form
och omvänt. Dessutom avläses ofta bordens
rörelser av fotoelektriska organ. De verkställande
organen är däremot vanligen av
elektromeka-nisk eller hydraulisk typ.
Det förekommer att elektroniska
siffermaski-ner användes för programmering av numeriskt
styrda verktygsmaskiner. En siffermaskin kan
därvid användas för ett stort antal
verktygsmaskiner.
När man vid monteringsarbeten i större skala
vill samköra flera bandtransportörer och
synkronisera deras hastigheter med hänsyn till
förekommande störningar, bör elektronisk
motorstyrning ha en uppgift att fylla och då ofta
i kombination med transduktorer och
roterande förstärkarmaskiner. I dylika sammanhang
liksom vid transfergator används för övrigt
med fördel fotoceller som gränsställare. De
berör ej arbetsobjekten och orsakar alltså inte
någon slitning. Inte slits de heller själva.
Fotoceller installeras också tillsammans med
de-kadräknare inte bara för räkning av
passerande arbetsobjekt utan också t.ex. för utlösning
av manöversignaler efter viss inställd
rörelse-väg hos en bandtransportör. Rörelsen
omvandlas därvid lämpligen i pulsform genom en
givare som avger t.ex. en puls per mm rörelse.
De statiska kopplingsorgan av grindtyp, som
nämnts i denna uppsats, är i första hand
avsedda för följautomatik i transfermaskiner men
de torde efterhand möjligen få ökade
användningsområden.
Elektroniska utrustningar ägnar sig ofta väl
för sortering, vägning och dosering samt i
vissa fall även för kvalitetskontroll. Sådana
utrustningar förekommer i så skiftande former,
att det skulle föra för långt att beröra dem
närmare i detta sammanhang.
Slutord
Tillgången på sådana elektroniska byggdelar
av standardutförande, som lämpar sig för
verkstadsindustrin, är som tidigare framhållits än
så länge ganska begränsad. Dock torde snart
åtminstone fotoceller och räknare bli mera
allmänt förekommande i praktiskt användbara
standardenheter. Dessa bör i många fall kunna
installeras utan bistånd av fackmän på det
elektroniska området. I andra fall fordras dock
ej sällan smärre anpassningar och
kompletteringar med hänsyn till speciella behov.
Erforderlig service lämnas därvid av
leverantörernas kundlaboratorier.
Mycket ofta är emellertid verkstädernas
problem av så speciell natur, att ett mer eller
mindre omfattande utvecklingsarbete måste
presteras för att man skall komma till en
rationell lösning. Därvid är det i regel
nödvändigt att de verkstadstekniker, som bäst känner
problemets natur, engagerar sig i ett intimt
samarbete med de elektrotekniker och andra
fackmän, som i varje särskilt fall anlitas för
utveckling av den erforderliga
apparatutrustningen.
Tillämpningsexempel
Civilingenjör Einar Bergqvist, Stockholm
Materialuppvärmning
Vid induktionsuppvärmning använder man sig
av en elektrisk spole, matad med
växelspänning. Spolen som är vattenkyld placeras i
lämplig närhet av arbetsstycket. Tack vare
spolens växlande magnetfält induceras i
arbetsstycket virvelströmmar. Enär dessas energi
omvandlas till värme, kommer temperaturen hos
arbetsstycket att stiga.
Ju högre frekvens spolen matas med, desto
närmare ytskiktet kommer huvuddelen av
värmet att alstras. Beroende på önskemålen om
värmefördelningen använder man frekvenser
mellan 50 och 106 Hz. Frekvenser under 104 Hz
går att alstra med roterande maskiner, men
vid det högre området är man hänvisad till
elektroniska oscillatorer. I en elektronisk
oscillator, fig. 1, finns i anodkretsen en
svängningskrets, bestående av en kondensator och en
induktans. Det hela är avstämt till en lämplig
resonansfrekvens. I återkopplingsspolen
induceras en spänning av samma frekvens som den
som anodströmmen varierar med. Denna
spänning påverkar styrgallret i sådan grad, att
systemet blir självsvängande. Via en annan
kopplingsspole fås den spänning, som matar
den spole, som är placerad i lämplig närhet
av arbetsstycket.
Material, som är dåliga ledare för värme och
elektricitet, uppvisar den egenskapen, att deras
molekyler är polära, dvs. molekylens ändar har
elektrisk laddning av olika polaritet. Detta för
med sig, att de olika molekylerna kommer att
orientera sig i viss riktning, om man placerar
materialet i ett elektriskt fält. Växlar fältet
riktning, kommer molekylerna genast att
nyorien-teras. Vid denna vridning hos molekylerna
kommer en del mekaniska värmealstrande
friktionsförluster att uppstå. Ju högre frekvens
det yttre fältet växlar med, desto snabbare
Fig. 1.
Principschema för
induktiv högfre-kvensuppvärm-ning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
