- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
271

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - Numerisk styrning av verktygsmaskiner, av Ingvar Nilsson och Börje Nyquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3.
Huvudminne i form av [-programbandspelare.-]
{+programband-
spelare.+}

vara ett minne. Kodningsenheten kommer
också till användning för exempelvis omvandling
från decimal till binär kod.

Från kodningsenheten överföres
informationen via en informationsbärare till
minnesenheten. Denna kan vara en bandspelare,
hålremsläsare eller en hålkortsläsare.
Minnesenheten matar efter impuls från en
instruktionsenhet informationen vidare till de olika
adresserna.

Distributionen till de olika adresserna sker
med hjälp av en adressenhet. Från
adressenheten går informationen antingen direkt
eller via en databehandlingsenhet till
underminnen, som lagrar informationen under den
tid själva operationen pågår. Minnesenheten
står i förbindelse med en jämförelseenhet, som
i sin tur via en orderenhet påverkar det
verkställande organet. Det verkställande organet
kan utgöras av en servomotor, en drivmotor,
en magnetventil eller dylikt. Det verkställande
organet utför alltså operationen, exempelvis
matar fram ett verktyg en viss bestämd sträcka.

På arbetsmaskinen finnes ett mät- eller
jämförelsedon, som mäter verktygets förflyttning.
Mätvärdet ledes till jämförelseenheten, som
via orderenheten stoppar matningen då det
uppnådda måttet överensstämmer med det
önskade.

När det gäller cykeln order—verkställighet—
mätning—jämförelse—order, kan jämförelsen
antingen ske kontinuerligt eller intermittent
vid slutet av en förflyttning mellan två
koordinater. En kontinuerlig jämförelse krävs vid
noggrann profilbearbetning. En intermittent
jämförelse är möjlig vid ren positionering, t.ex.
vid en borrmaskin.

Sifferstyrning vid en revolversvarv

En intressant tillämpning av
sifferstyrnings-tekniken är dess användning tillsammans med
en revolversvarv. En med sifferstyrning
utrustad revolversvarv blir en tillverkningsautomat
med stor flexibilitet. Självfallet kan man vid
konstruktionen av ett styrningssystem tänka
sig olika mål. Det gäller i första hand att pre-

cisera kraven på noggrannhet, driftsäkerhet
och programmeringsförfarande.

Ett av AB Scienta utarbetat
programstyr-ningssystem, fig. 2, bygger på bl.a. följande
förutsättningar: Systemet skall medge enkel
programmering. Maskinen skall om möjligt
kunna användas även vid korta serier.
Pro-gramstyrningen behöver endast kunna utföra
positioneringar eftersom radier förutsättes
framställda med hjälp av formstål.

Sifferstyrningssystemet kan uppdelas i
följande delar: programenhet, huvudminne,
adressenhet, funktionsminnen, instruktionsenhet,
mät-och jämförelsedon samt verkställande organ.

Programenhet

Programenheten utgöres av
programmeringsdon och kodningsenhet. Programmeringsdonet
består i detta fall av två fingerskivor, en för
adress- och en för funktionsinformation,
varmed menas sifferuppgifter avseende mått,
hastigheter, läge hos fyrstålsfäste etc.
Kodningsenheten har till uppgift att fördela signalerna
från fingerskivorna till huvudminnet, som
utgöres av ett magnetband. Detta har fyra
kanaler: en gemensam kanal för adress- och
funktionsinformation, en för programsignaler, en
för nollställningssignaler och en för
check-ningssignaler.

Minne

Huvudminnet utgöres förutom av
magnetbandet av en särskilt konstruerad
magnetbandspe-lare, försedd med såväl inspelnings- som
avspelningsdel, fig. 3. Bandspelarens
konstruktion medger att inspelning kan ske i viss mån
oberoende av avspelningen genom att
bandspelaren är försedd med en bandslinga av variabel
längd, vilken utgör ett buffertminne.
Bandspelarens in- och avspelningshuvuden är utförda
med fyra kanaler och anpassade för band med
1/4" bredd. Inspelningshastigheten är låg och
anpassad till programmeringsdonet.
Avspelningshastigheten däremot är hög för att man
skall uppnå snabb inläsning av information till
elektroniken.

Bandspelaren är vidare utförd så att ett en
gång inspelat program enkelt kan repeteras
på så sätt att bandet automatiskt byter riktning
vid programmets ändpunkter, markerade av
en transparent bandsträcka, vilken observeras
av en fotocell. För att förebygga att
information överhoppas har inspelningsförstärkarna
utrustats med särskilda anordningar, som
levererar ett pulståg för varje inkommande
informationspuls. Vid användningen startas
bandspelarens avspelningsdel automatiskt av
klarsignalerna från verktygsmaskinens
verkställande organ. Genom att bandspelaren
sålunda arbetar intermittent ryms ett
omfattande bearbetningsprogram på en relativt liten
bandlängd.

Adressenhet

Från bandspelarens avspelningsdel leds
impulserna till adressenheten, som har till upp-

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free