- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
435

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Tyngdkraftsmätningar och deras användning, av Bror Wideland - Aluminiumflagor till färg - Ett hårdlod för magnesium - En supraledande legering med 31°K omslagstemperatur - Nya material - Lufthärdande, höghållfasta stål, av SHl - Polykarbonat — en seg plast för formsprutning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mätningar kunna utföras även på haven, under
det att astronomiska och geodetiska
observationer, som ligger till grund för de
astro-geo-detiska lodavvikelserna, av naturliga orsaker
äro begränsade till kontinenterna.

Astronomisk-gravimetriska koordinater
Tyngdkraftsbestämningar i förening med
astronomiska ortsbestämningar kan under vissa
förutsättningar ersätta de traditionella
geodetiska metoderna triangulering och
basmätning. Om man nämligen i formlerna för de
astro-geodetiska lodavvikelserna i stället för
tja och T]a insätter de gravimetriska
lodavvikelserna och rig, får man följande formler:
ß = ß1 —^

L = L1 — r\g sec B

På sådant sätt erhållna koordinater kunna
givetvis ej ersätta de vanliga geodetiska
koordinaterna i sådana fall, där högsta noggrannhet
är nödvändig. Men inom områden, där man
kan något pruta på noggrannheten, kunna de
vara användbara. Förutsättningen är givetvis,
att tyngdkraftsanomalierna äro kända över
tillräckligt stora områden.

Allra sist kan nämnas, att de gravimetriska
mätningsresultaten, som hittills kanske haft
övervägande teoretiskt intresse, i våra dagar
fått en viktig praktisk användning inom den
moderna tröghetsnavigeringen (Tekn. T. 1956
s. 955).

Litteratur

1. Heiskanen, \V A & Ventng-Meinesz, F A: The earth and
its gravity field. New York, Toronto, London 1958.

2. Wideland, B: Relative Schiverebestimmungen in
Schwe-den im Jahre 1911. (Tätigkeit der Bält. Geod. Kommission in
den Jahrén 1938—1941), Helsinki 1942.

3. "Wideland, B: Relative Schweremessungen in Süd- und
Mittelschweden in den Jahrén 19t3—19U. BAK Medd. nr 6,
Stockholm 1946.

4. Wideland, B: Relative gravity measurements in Middle
and North Schweden 19i5—1948. BAK Medd. nr 14,
Stockholm 1951.

5. Wideland, B: Deflections of the vertical of some Swedish
Laplace stations gravimetrically determined. BAK Medd.
nr 21, Stockholm 1954.

6. Wideland, B: Topographic-isostatic reduction of the
Swedish gravity stations. BAK Medd. nr 23, Stockholm 1954.

7. Wideland, B: An investigation ön the geoid in Siveden.
BAK Medd. nr 24, Stockholm 1955.

8. Wideland, B: Topographic-isostatic anomaly-maps of
Siveden according to the Pratt—Hayford and
Airy—Heis-kanen systems. BAK Medd. nr 26, Stockholm 1956.

Aluminiumflagor till färg bör ha en största längd
på i genomsnitt 5 (i (högst 10 (i) och 0,01—0,1 |i
tjocklek. Deras totala yta är då 7—9 m2/g.

Ett hårdlod för magnesium kan bestå av 0,75—
2,5 °/o Al, 13—25 °/o Zn och resten magnesium.
Lodets smältpunkt är 380—430°C. Det lär ge starka
och korrosionsresistenta fogar.

En supraledande legering med 31 °K
omslagstemperatur har utvecklats vid Bell Telephone
Laboratories i USA. Omständigheterna kring
utvecklingen av den inger förhoppningar att man skall få
fram material som är supraledande i flytande luft.

nya material

Lufthärdande, höghållfasta stål

Ett amerikanskt stål, innehållande 0,41—0,46 %> C,
0,75—1,00 «/o Mn, < 0,025 °/o P, < 0,025 %> S, 1,40
—1,75 %> Si, 1,90—2,25 °/o Cr, 0,45—0,60 °/o Mo och
0,03—0,08 »/o V, kan enligt uppgift lufthärdas och
anlöpas till en brottgräns på 196 kp/mm2, det lär
ha god hållfasthet vid upp till 650°C. Under
handelsnamnet Airsteel X 200 är det tillgängligt i form av
ämnen, stång, grovplåt, band och tunnplåt.
Mjuk-glödgad kan plåten lätt skäras och formas.

Stålet når full hållfasthet, om det kyls i luft från
940 ± 15°C och anlöps 30 min vid 315—400°C.
Genom anlöpningen får stålet duktilitet och seghet,
vilket framgår av följande resultat:

[-Anlöpningstemperatur-]

{+Anlöpnings- temperatur+} °C 0,2-gräns kp/mm2 Brottgräns kp/mms [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} %
205 150 219 9,0
315 166 204 6,8
370 169 202 7,0
425 157 189 10,0

(Materials in Design Engineering dec. 1958 s. 124—
125.) SHl

Polykarbonat — en seg plast för formsprutning

En ny termoplast, kallad Lexan (Tekn. T. 1957
s. 1140; 1958 s. 996) är ett polykarbonat som
börjat tillverkas i halvstor skala och är tillgängligt
i handeln i USA. Plasten kostar nu ca 2,50 $>/lb
(ca 29 kr/kg), men dess pris väntas gå ned till
1,00—1,30 $/lb när storproduktion kommer i gång.

Lexan är ett färglöst till svagt gulbrunt,
genom-synligt material utan lukt eller smak. Plasten
formsprutas till detaljer vilkas mest utmärkande
egenskap sägs vara deras stora slagseghet. Materialet är
stabilt i luft vid upp till 150°C, självslocknande och
står ganska bra emot atmosfären utomhus.

Gjutstycken visar inga dimensionsändringar efter
30 dygn vid 70°C, 24 h i vatten av ca 20°C, 4 dygn
i luft av 100 o/o relativ fuktighet och 38°C. Efter
90 dygn vid 125°C uppstår 1 (i/mm
dimensionsändring. Förlustfaktorn är 0,009 vid 60 Hz och
20—100°C; resistiviteten är 2,1 • 1016 ohmcm vid
23°C och 2,5- 1013 vid 150°C; dielkonstanten (60 Hz)
är 3,1—3,2 vid —23 till + 100°C och
genomslagshållfastheten 16 kV/mm (3 mm platta).
Vatten-absorplionen är 0,3 °/o vid 24 h nedsänkning i
vatten.

Materialets resistens mot kallflytning och dess
återhämtningsförmåga sägs vara goda. Under 2,8
kp/mm2 spänning blir deformationen 0,2 °/o vid
25°C och 0,3 % vid 70°C; under 1,4 kp/mm2 blir
deformationen bara 0,1 °/o vid båda temperaturerna.
Plasten har god resistens mot syror (oorganiska och
organiska), är olöslig i alifatiska kolväten och
alkoholer, delvis löslig i aromatiska kolväten och
löslig i klorerade kolväten. Den sönderdelas långsamt
av alkalier.

TEKN ISK TIDSKRI FT 1959 435

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free