Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 18 - Elkraft baserad på jordvärme, av Lars Lingstrand - Världstelefonnätet, av WS - Solceller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stor skala genom framställning av tungt vatten
eller elkraftproduktion. I Nya Zeeland togs en första
på jordånga baserad kraftstation i drift den 15
november 1958 (Tekn. T. 1958 s. 488).
Det finnes två huvudteorier för jordvärmens
orsaker. Enligt den ena utgör jordvärmen slutakten i
vulkanutbrott. Enligt den andra teorin åter beror
jordvärmen inte av lokala vulkanutbrott utan
härrör från grundvatten, som genom mycket djupa
sprickor silat ned till stort djup. De senaste årens
undersökningar synes ha visat, att de stora
ång-områdena bildas enligt den förra teorin (Tekn. T.
1958 s. 834), medan varmvattenområdena uppstår
enligt den senare teorin.
Kraftstationen Wairakei på Nya Zeeland, som
redan är i drift, utföres för 69 MW i ett första skede.
En utbyggnad till 150 MW är beslutad och en
senare utökning till 250 MW är trolig. Ångan kommer
från borrhål med upp till 20 cm diameter och 600 m
djup vid ett tryck av 15 at ö och transporteras i
ledningar av några kilometers längd fram till
stationen, som har placerats vid en flod för att direkt
kylning skall erhållas.
Av stor betydelse är att vattnet avskiljes från ångan
i den uppströmmande blandningen, som beslår av
kokande vatten och ånga i förhållande 5:1.
Härigenom förenklas korrosionsproblemen i
transportledningarna. Vid vissa borrhål låter man vattnet gå
till spillo genom expandering i reduceringsventiler
med ljuddämpare, medan från andra borrhål
vattnet transporteras till kraftstationen varvid speciella
åtgärder vidtas så att vattenslag undvikes. Man har
utfört kraftstationen för tre arbetstryck för att
kunna ta vara på ånga från borrhål med lägre tryck,
men även för att i de senare skedena möjliggöra
utnyttjning av energin i det separerade varma vattnet.
Tillgångar på lämplig jordånga för kraftalstring
finnes förutom på Island och Nya Zeeland bl.a. även
i Italien, Mexiko, Kenya, Sovjetunionen och Japan.
Enbart energikällorna på Island torde räcka till 900
MW. Det bör dock framhållas, att man inte kan
räkna med effekten mer än under några årtionden.
Kraftutbyggnaderna på Island baseras under de
närmaste åren på konventionella
vattenkraftanläggningar i Sogälven, som inom några år är helt
utbyggd. Man måste då börja ta i anspråk de större
jökelälvarna, vilket innebär en teknisk och
finansiell uppgift av helt andra mått än de man hittills
givit sig i kast med. I en sådan situation kan
jordångan utgöra en värdefull tillgång, speciellt då
utbyggnadseffekten är valfri och
kapitalinvesteringarna kan fördelas över större tidrymd än när det
gäller utbyggnad av vattenkraft (Journal of the
Institution of Electrical Engineers 1959 h. 50 m.fl.
källor). Lars Lingstrand
Världstelefonnätet.Världens telefonnät byggs ut i
allt snabbare takt. Under 1957 ökades
telefonbeståndet med 7,8 miljoner apparater, vilket var den största
årliga ökningen i telefonens historia. USA är
fortfarande det främsta telefonlandet med 37 telefoner
per 100 invånare. För hela världen är samma siffra
endast 5.
Åren före andra världskriget ökade
telefonbeståndet med ungefär 1 miljon apparater per år; 1939
fanns det 41,1 miljoner telefoner i världen. Efter
kriget har ökningen skett i mycket snabbare takt
och det finns nu 117,8 miljoner apparater. I
statistiken för 1957 över länder med minst 1 miljon
telefoner (fig. 1) är det inte många förändringar i
ordningsföljden. USA leder, Sverige håller sin position
som tvåa och Kanada är ännu världens tredje
telefonland. Enda ändringen i ordningen länderna emel-
lan, jämfört med föregående år, är att Italien har
passerat Argentina.
Bland miljontelefonnationerna har Japan gjort
största utbyggnaden av sitt telenät sedan 1948;
telefonantalet har vuxit med 225,2 °/o. Italien har ökat
208,1 °/o, Spanien 162,8, Holland 138,0, Kanada
115,9 och Australien 100,2 på tio år. För övriga
länder i gruppen varierar ökningen mellan 85,9 och
58,8 °/o.
Av de i statistiken upptagna länderna är det i
Kanada som telefonen fortfarande används mest, men
det ser ut som om Sverige, som nu är tvåa, skulle
passera Kanada i tabellen över samtal per person
nästa år. USA kommer på tredje plats i denna
statistik.
Av de viktigaste städerna håller Washington
ledningen i telefontäthetstabellen med 70 apparater per
100 invånare. San Francisco (60,1), som i många år
var telefonstaden nummer ett, har nu distanserats
inte bara av Washington utan även av Atlantic City,
N.J., 62,7, och Los Angeles, 61,0. Efter de
amerikanska städerna kommer Basel på 57,5 och Stockholm
med 57,2 telefoner per hundra invånare.
Bland de ledande femton länderna har Schweiz
nått längst när det gäller automatisering; 99,7 °/o av
landets telefoner är automatiserade. Västtyskland
kommer som tvåa när det gäller automatisering och
sedan följer Holland, Italien och Östtyskland. USA
kommer först på sjätte plats med 89,4 °/o och
Sverige på åttonde med 82 °/o efter Argentina som har
83 °/o (Ericsson Review 1959 h. 1 s. 33). WS
Solceller, som omvandlar mer än 10 °/o av den
infallande ljusenergin till elenergi, finns nu i
marknaden. Deras effekt i klart solljus anges till ca 1
W/dm2.
Fig. 1.
Telefontäthet och
samtalsmängd i
länder med 1
miljon eller flera
telefonapparater
1957.
456 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
