Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Aktuella metoder för anrikning av uran 235, av Mårten Mårtensson - Världens största tryckbehållare för gas - Tunnväggiga rör av rostfritt austenitiskt stål - Det första »metanfartyget» - 125 mm polyetenrör, 1000 m i ett stycke - Nya metoder - Järnbriketter av malm, av SHl - Polykondensation i vätskegränsytor, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har visat sig, att vid arbete med UF0
tätningsspalten sätts igen genom att avlagringar
av metallfluorider bildas på tätningsvtorna.
För att hindra detta ämnar man smörja
tät-ningarna med kolfluoridoljor, som är
resistenta mot UFU. Det är även tydligt att en så liten
spaltvidd som 0,01 mm nödvändiggör en ytterst
omsorgsfull centrering av rotorn. Det övre
tät-ningssystemet blir mera komplicerat än det
undre, eftersom där samtidigt en anrikad
fraktion tappas av och tillflöde införs.
Anrikningsfaktorn s är vid
centrifugförfaran-det mångfaldigt större än vid diffusions- och
dysförfarandet. Vid de hittills utförda tyska
försöken har man uppnått s = 0,10. Det är
därmed dock icke sagt att centrifugmetoden är
överlägsen diffusionsmetoden i ekonomiskt
hänseende.
Litteratur
1. Fbejacqujes, C, Bii.ois, O, Dizimf.r, J, Massignon, D &
1’u’RffiN, P: Principal rcsults obtaincd in France in studies
of the separation of the uraniuni isolopcs hu gaseous
diffusion. International Conference ön the Peaceful Uses of
Atomic Energy, Genova 1958, P/1262.
2. Bn.ous, O: Eludc economique d’unc installation de
separation des isotopcs de Vuranium par diffusion gazeuse.
International Conference ön the Peaceful Uses of Atomic Energy,
Geneva 1958, P/1264.
3. Albert, II: Realisation d’une chaine experimentale de
concentration isotopique de Vhexafluorure d’uranium par
diffusion gazeuse. International Conference ön the Peaceful
Uses of Atomica Energy, Geneva 1958, P/1268.
4. Becker, E W, Bier, K & Buirghoff, II: Die Trenndüsc.
Hin neues Element zur Gas- und Isotopentrenming. Z.
Natur-forschung 10 a (1955) s. 565.
5. Becker, E W: Das Trenndüsenverf’åhrén. Proceedings of
the International Symposium ön Isotope Separation.
Amsterdam 1958.
6. Becker E W, Bier, K, Burghoff, II, Hagena, O, Loiise,
P, Schürte, B, TurowiSKI, P & Zigan, F: Separation of the
uranium isotopes by the nozzle process. International
Conference ön the Peaceful Uses of Atomic Energy, Geneva
1958, P/1802.
7. Groth, \V E, Beyeriæ, K, Nann, E & Welge, K II:
Knrichment of the uranium isotopes by the gascentrifuge
method. International Conference ön the Peaceful Uses of
Atomic Energy, Geneva 1958, P/1807.
8. Beyeriæ, K, Groth, W, IIarleck, P & Jensen, II: über
gaszentrifugen. Angew. Chem. und Chem.-Ing.-Techn. Beih.
59 1950.
9. Beyeri.e, K & Groth, W: Anreichung der Uranisotopc
nach dem Gaszentrifugenverfahren. Proceedings of the
International Symposium ön Isotope Separation. Amsterdam 1958.
Världens största tryckbehållare för gas lär
vara en sfär med 47,3 m diameter, uppställd i
Wup-pertal. Den rymmer 250 000 m3 (0°C, 760 torr)
stadsgas.
Tunnväggiga rör av rostfritt austenitiskt stål
med 12 mm diameter och 0,1 mm godstjocklek
tillverkas i Västtyskland för användning som kapsling
för bränsleelement till atomreaktorer.
Det första "metanfartyget", det brittiska
"Methane Pioneer", har korsat Atlanten lastat med
2 000 t flytande metan vid — 140°C.
125 mm polyetenrör, 1000 m i ett stycke
upplindat på en ståltrumma kan nu tillverkas. Tidigare
lär man ha kunnat framställa bara upp till 67 mm
rör i så stora längder.
nya metoder
Järnbriketter av malm
Fattig till rik, magnetisk eller omagnetisk järnmalm
upphettas i en halvstor amerikansk anläggning
enligt R-N-processen med kalksten; ett fast bränsle,
såsom koksstybb, antracifstybb eller icke koksande
kol. används (Tekn. T. 1958 s. 1094). Man får en
produkt som, oberoende av malmens svavelhalt, håller
0.02—0,05 0/o S. Fosforhalten minskas ofta med upp
till 90 %>. Järnet utvinns vanligen till mer än 90 °/o.
Malmen är krossad till högst 25 mm styckestorlek;
finkornigt material, t.ex. slig. pelleteras före
behandlingen. Malmen blandas med kalksten och kol samt
upphettas i en roterugn till en temperatur som
understiger materialets smältpunkt. Produkten, som
består av reducerad malm, överskott på kol, kalksten
och aska, kyls; den oförbrända koksen skils från
och överförs till ugnen. Resten av produkten mals
ner just så mycket att gångarten frigörs varefter
denna skils från genom magnetisk och gravimetrisk
separering.
Den erhållna produkten, som innehåller mer än
90 °/o Fe och mindre än 3 °/o Si, pressas utan
bindemedel till cylindriska briketter på 2,5—11 kg. De
kan chargeras direkt i martinugn eller elektrougn.
Kapitalkostnaden för en R-N-anläggning uppges
vara ungefär hälften så stor som för en masugn med
samma produktion. Vidare lär även helt små
R-N-anläggningar kunna drivas ekonomiskt (Iron & Steel
jan. 1959 s. 10). SHl
Polykondensation i vätskegränsytor
Vid en ny metod för framställning av polykondensat
utförs reaktionen i gränsytan mellan två på
varandra skiktade vätskor. Förfarandet, som studeras
bl.a. av flera forskningsgrupper i USA, uppges vara
en synnerligen användbar, tidsbesparande
laboratoriemetod för framställning av många nya
polykondensat. Det sägs också vara tilltalande för
tillverkning i kommersiell skala. Metoden lär vara särskilt
användbar för framställning av polyamider,
poly-uretaner och polyfenylestrar.
Polykondensation i gränsyta har flera fördelar
framför den nu använda polykondensationen i
smälta. Den förra fordrar t.ex. inte lika noggrann
reglering av reaktionsbetingelserna, lika rena
poly-merer behövs inte, deras mängder behöver inte
balanseras exakt, och kvantitativt utbyte är inte
nödvändigt vid tillverkning av högpolymerer.
Av relativt orena monomerer kan man framställa
t.ex. polyamider med molvikten 10 000—15 000. Vid
närvaro av reaktiva, monofunktionella ämnen i för
stor mängd avbryts dock molekylkedjornas tillväxt
relativt tidigt varigenom en polymer med hög
mol-vikt inte erhålls. Ämnen med mer än två reaktiva,
funktionella grupper ger en tvärbunden polymer.
Då monomererna reagerar bara i vätskegränsytan,
blir produkten oberoende av systemets totala
sammansättning. I vissa fall gynnar överskott på den
ena komponenten bildning av en polymer med hög
493 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
