Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 26 - Forskning och utvecklingsarbete inom industrin, av Halvard Liander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Modell
av Aseas
blivande centrallaboratorium i
Västerås.
Fig. 8.
Försöksstation i Aseas [-atomkraftlaboratorium,-]
{+atomkraftlabo-
ratorium,+} i sin
tur en del av [-centrallaboratoriet.-]
{+centrallabora-
toriet.+}
råd med. Det uppstår för övrigt lätt en
rivalitet mellan forskningslaboratoriet och
utvecklingslaboratorierna med ty åtföljande hinder
för att överföra forskningsresultaten till
produktionen.
Här i landet har ett intressant försök gjorts
vid Höganäsbolaget. Vid den forskarkonferens
som anordnades av Forskarnas Kontaktorgan
vid IVA våren 1954 tillkännagav Per Egon
Gummeson, att man överfört
forskningslaboratoriet till ett exploateringsföretag, AB
Höga-näsmetoder, med uppgift att omhänderha
forsknings- och utvecklingsarbetet inom
koncernen med rätt att i mån av resurser också ta
emot uppdrag från utomstående.
Höganäsme-toder skall i princip vara självbärande,
debiterar uppdragen och skaffar sig inkomster
genom att sälja licenser på egna uppfinningar
och uppslag. Enligt vad dess chef, Nils
Bergling, meddelat mig fungerar det bela
tillfredsställande.
Man kan måhända säga, att LKB-laboratoriet
fungerar på ett liknande sätt. Här är det tre
företag, som gått samman om driften,
Liljeholmens Stearinfabrik, Stockholms Bryggerier
och Kemabolaget. Institutet för
Halvledarforsk-ning som drivits av L M Ericsson och Asea är
ett annat exempel på gemensam forskning, och
flera finns säkerligen av denna art.
Branschforskningsinstitut
Därmed är vi väl inne på frågan om
gemensam forskning i vidare bemärkelse. Den
malmska utredningen ledde som bekant till att
vi i början av 1940-talet fick ett antal
branschforskningsinstitut, och ytterligare institut av
detta slag har senare tillkommit. Vidare driver
t. ex. Jernkontoret sedan länge gemensam
forskning, likaså Mekanförbundet.
Man skall inte tro att denna art av forskning
endast lämpar sig för mindre och medelstor
industri, som inte anser sig kunna hålla sig
med egna laboratorier. Även de större
företagen har behov att lösa en mångfald problem
av allmän karaktär, där inte företagens egna
speciella intressen träder i förgrunden. Ingen
lär bestrida, att det borde vara mest
ekonomiskt att gå tillsammans för att söka lösa
dessa problem. Branschinstituten spelar också i
framför allt England en betydligt större roll
än de gör hos oss. Det är egentligen
förvånande, att man i svenska industrikretsar hyser
skepsis mot denna form av samarbete och
ovilja att satsa erforderliga medel. Orsaken kan
vara att det brister i samband mellan
branschinstituten och tillämpningen ute i industrin.
Naturligtvis skall grundforskningen ha ett
väsentligt utrymme på branschinstitutens
program, men de får därför inte negligera den
tillämpade forskningen. De bör sträva efter
bättre kontakt med intressenterna, besöka dem
för att diskutera aktuella problem och gärna
åta sig uppdragsforskning i större utsträckning
än som många gånger är fallet. Jag är
medveten om att det sker på ett föredömligt sätt
inom Textilforsknings- och
Träforskningsinstituten för att nämna ett par exempel. Men ju
mera allmänt och heterogent betonad
intressegemenskapen är, desto större är faran att
instituten genom att inrikta sig för mycket på
grundforskning hamnar i isolering.
Forskningen och utvecklingsarbetet får allt
mera förfinade hjälpmedel till sitt förfogande,
elektronmikroskop, röntgen- och
elektron-diffraktionsapparater, ultraljudapparater,
ult-rarödspektrografer och kromatografer för
materialforskning, analogimaskiner för studier av
dynamiska förlopp, automatiska
räknemaskiner för numerisk analys osv. Men det är i regel
dyra prylar, som kräver god utnyttjning för
att vara ekonomiskt berättigade. Det är ännu
ett skäl för att industrin skall söka lösningen
på sina gemensamma forskningsproblem hos
branschinstituten. Vi har ännu inte råd med
mer än ett enda exemplar av det
högtempera-turmikroskop Metallografiska Institutet nu
förvärvar för 0,75 Mkr.
"Progress is our most important product"
är en slogan, som lanserades av ett amerikanskt
företag för ett par år sedan. Det gäller lika
mycket svensk industri. Det är oklokt att i en
tid av sämre konjunkturer, som naturligtvis
kräver sparsamhet, låta denna sparsamhet i
första hand gå ut över forsknings- och
utvecklingsarbetet.
TEKN I SK TI DSKRI FT 1959 661
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
