- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
663

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 26 - Mekaniserat husbyggande i Sovjetunionen, av Evert Strokirk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekaniserat husbyggande
i Sovjetunionen

Byråchef Evert Strokirk, Stockholm

69.002.2(47)

Bostadsbyggandet i Sovjetunionen ligger för
närvarande på en mycket hög nivå i antal
byggda lägenheter räknat. År 1957 uppförde man
2,1 milj bostäder, motsvarande 10,2 lägenheter
per 1 000 invånare, och endast Västtyskland
byggde obetydligt mera, ca 10,3 lägenheter per
1 000 invånare. Sverige byggde ca 8,8, och
medeltalet för Europa låg på endast ca 5
lägenheter per 1 000 invånare.

De enorma behoven av nya bostäder har
många gånger omtalats, och anges dels bero
på de omfattande krigsskadorna både under
senaste, men även under första världskriget, dels
den kraftiga inflyttningen till tätorter, såväl
befintliga som nyskapade sådana, som skett i
samband med den expansiva
industrialiseringen under många år. Slutligen har också en

Fig. 1. Bostadshus i Moskva från den stalinistiska tiden; det ansågs nu
"överlastat, opraktiskt och oekonomiskt".

kraftig befolkningsökning förekommit som,
när de stora barnkullarna nått giftasåldern,
ställer ytterligare krav på
bostadsproduktionen.

Under mellankrigstiden, efter den ryska
revolutionen, expanderade trafikmedlen starkt;
kanaler ocli järnvägar samt kraftverk och
industribyggnader krävdes i första hand, varvid
bostadsbyggandet fick komma i andra. Jämfört
med andra europeiska länder där
bostadsbyggandet låg förhållandevis högre, kom
Ryssland att vid krigsutbrottet 1940 ligga på en
lägre bostadsnivå än övriga länder, varför
utgångsläget var särskilt ogynnsamt även för de
icke krigsförstörda samhällena.

För närvarande är den vanliga
bostadsstandarden 4—6 m3 rumsyta per individ. I den
nyproduktion som pågår har man fastställt
rumsstandarden till 9 nr per individ. Det
framtida målet (ca 1965) är 15 m2 rumsyta, vilket
för övrigt är ungefär svensk bostadsstandard
i dag, vilken knappast brukar anses särskilt
hög.

I Ryssland räknar man bostadsproduktionen
i rumsyta, dvs. endast den del av bostaden som
omfattar vardags- och sovrum (med eventuellt
förekommande garderober) men däremot icke
kök, badrum, toalett och interna
kommunikationsutrymmen. Enklast kan ryska rumsytan
överföras till svenska lägenhetsytan genom att
man multiplicerar den förra med 1,6.

Orsaken till denna mätmetod torde vara, att
ännu i dag en stor del familjer måste dela kök,
toalett och badrum med en eller två andra
familjer. Varje familj disponerar sålunda icke
egen fullständig lägenhet som hos oss, varför
begreppet "lägenhet" icke blir identiskt med
"enfamiljsbostad".

Utöver det mycket stora behovet av bostäder
som kräver särskilda ansträngningar, är det
några andra förhållanden som bör nämnas, för
att man skall kunna bedöma de speciella
åtgärder som här vidtagits.

Särskilt bristen på skolad arbetskraft inom
byggnadsyrket påtalas i alla sammanhang. I
kriget stupade stora mängder byggnadsfolk
i sina bästa år, och nyrekryteringen och

TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 663

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free