Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 29 - Stora elektrostålugnar, av Per Erik Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. En 120 t
ljusbågsugn av
svängvalvstyp
med
"karusell"-utsvängning.
Fig. 5. Modell av
svängvalvsugn
med svängpelare
på ramverket;
ugnsfatsdiameter
5 m, charge
35—45 t.
rum på grund av att den cirkelformiga
karusellbanan måste få rum emellan svängpelaren
och ugnsfatet. Detta resulterar för stora ugnar
i att man snart måste tillgripa en tredje
stödvagga för att ugnen inte skall stjälpa då man
svänger ut valvet. Man kan inte heller låta
eventuella elektrodcylindrar sticka ned under
ramverket, eftersom de då kommer i vägen för
konstruktiva ramverksdelar vid utvridningen.
Detta nödvändiggör en uppväxling av
elektrodrörelsen, så att kortare cylindrar erhålles.
Den fjärde konstruktionsprincipen är ganska
lik den just nämnda. På ett ramverk sitter en
svängpelare, omkring vilken bryggan vrids
(fig. 5). Man använder dock inte någon
karusellbana, utan i stället en konstruktion liknande
den för kanontorn på krigsfartyg eller för
svängkranar på båtar.
Därigenom får man en mycket kompakt
konstruktion, och genom att låta en av
elektrodpelarna med dess drivcylinder ligga i centrum
av detta svängtorn, får man en avsevärd
dimensionsminskning i bredd. Detta är fördelaktigt
ur byggnadssynpunkt, då man ju alltid har
problemet att klämma in ugnen mellan två
traverspelare. En annan fördel hos
konstruktionen är det korta avståndet mellan
sväng-centrum och ugnens centrum och därmed
lättheten att få korta elektrodarmar, vilket vid
stora ugnar med tunga elektroder är av vital
betydelse. Vridning av ugnsfatet är lätt att
anordna, och man kan låta elektrodcylindrarna
ha full längd.
För de två sista svängvalvskonstruktionerna
med ett ugnsfat i ett ramverk, på vilket
sväng-valvspelaren står, har det praktiskt visat sig,
att de chocker man får vid chargering av skrot
i ugnsfatet dämpas så mycket på vägen till
valvet, att det inte är någon fara för valvets
livslängd.
Ti ppningsanordn ingår
Man kan dela upp tippningsanordningarna i
två huvudtyper: hydrauliska anordningar å
ena sidan och motordrivna mekaniska
anordningar å den andra. Hydraulisk tippning är
mycket vanlig både i Europa och USA. De
allmänna fordringarna på tippning gör, att
principen med hydraulik är synnerligen
fördelaktig; det är ju fråga om mycket stora vikter,
låga hastigheter samt en jämn gång.
Tippnings-cylindrarna vänds i allmänhet upp och ner,
så att den slutna änden är uppåt.
När man har vridbart fat, måste man gå på
djupet med den nedre fästpunkten för kolven,
som går i cylindern, så att dennas övre slutna
ände inte sticker upp över chargeringsplanet.
Annars står kolvarna i vägen för luckan vid
fatvridning. Särskilt i USA, där man ju inte
har fatvridning, är det vanligt, att man låter
cylindrarna sticka upp en bit över
chargeringsplanet på sidorna av slaggluckan.
Hydrauliska tippningscylindrar har visat sig mycket
driftsäkra; de fordrar litet underhåll och kan
göras täta med moderna principer för
tätningar och packningar.
Av de motordrivna mekaniska anordningarna
skall jag bara nämna den vanligaste, nämligen
kuggstångstippningen. Denna är i princip enkel
men man måste vara försiktig så man inte får
skrotbitar o.d. in mellan kuggarna. En viss
nackdel är att man på grund av knäckningsrisken för
de ganska veka kuggstängerna gärna vill ordna
så att man har dragpåkänningar i stängerna,
varför ugnens tyngdpunkt måste läggas så att
det kan uppstå risk för att ugnen välter
överända vid tippning, ifall kuggstängerna på något
sätt skulle komma loss.
Vaggor och räls
Det allra vanligaste för vagga och räls är att
den senare är horisontell och rak (fig. 6). För
att hindra vaggorna att vandra på rälsen kan
man ha hål i denna med motsvarande tappar
på vaggorna eller också kan man ha kuggar på
rälsen med motsvarande kuggsegment till
vaggor. Det sistnämnda är dock inte så vanligt
som det förstnämnda utom då man har
speciella kurvformer för räls och vagga.
TEKNISK TIDSKRIFT 723 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
