- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
751

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Motortekniska synpunkter på smörjoljor, av Åke Larborn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Motortekniska synpunkter
på smörjoljor

Civilingenjör Åke Larborn, Göteborg

621.892.097

En motorsmörjolja skall minska friktion,
motverka slitning, kyla lagerställen och kolvar,
medverka till tätning, förhindra korrosion
samt motverka bildandet av avlagringar från
förbränningsprodukter eller oljan själv. Vidare
måste oljans pris vara rimligt.

Historik

Under huvuddelen av bilteknikens
hittillsvarande utvecklingstid har dessa krav utan
konkurrens bäst uppfyllts av rena mineraloljor av
olika ursprung. Om man inte går längre
tillbaka än till 1945, kan man konstatera, att den
normala rekommendationen då var
"mineralolja av god kvalitet" med angivande av
lämpligt viskositetsvärde. Någon objektiv
differentiering av smörjoljornas funktion i övrigt var
det knappast fråga om.

Sedan dess har kraven på automobiler och
motorer stegrats oerhört och genom oljornas
motsvarande utveckling har de tidigare
"straight mineral oiis" ersatts av oljor med
synnerligen komplex sammansättning.

Som en indikation på de stegrade kraven på
oljorna kan man använda tillgängliga
statistiska uppgifter på den amerikanska
genomsnittsmotorn för personvagnar 1947 och 1957:

Modell 1947 1957

Maximieffekt ................ hk 108 232

Cylindervolym..................1 4,1 5,1

Specifik effekt .............. hk/1 26 46

Effektivt medeltryck ...... kp/cnr 8,5 10,1

Nominellt högsta varvtal .... r/m 3600 4500

Kompressionsförhållande ................6,8 9,0

Föredrag i Mekanik den 10 februari 1959.

Tabell 1. Utvecklingen av Volvos personvagnsmotor

Standardmodell

Sportmodell

1945 1950 1955 1957 1956 1957
B4B B4B B4B B16A B14A B16B
Effekt ......... hk 40 44 51 60 70 85
Cylindervolym 1 1,4 1,4 1,4 1,6 1,4 1,6
Specifik effekt . . hk/1 27 31 36 38 49 53
Kompressionsförhållande 6,0 6,4 7,2 7,5 7,8 8,2

Genomsnittsmotorns effekt har betydligt mer
än fördubblats, medan cylindervolymen ökat
endast 20 %. Detta betyder, att specifika
effekten ökats avsevärt, bl. a. i samband med att
kompressionsförhållandet ökat väsentligt.

Liknande utveckling har de europeiska
motorerna undergått, men det är svårare att få
fram en enhetlig statistik för dessa. Som ett
enstaka exempel kan emellertid väljas Volvos
personvagnsmotor, tabell 1. Som synes
uppvisar dessa motorvarianter, som utgår från
samma grundläggande konstruktion, bl.a. en
stegring av effekten från 27 hk/1 till 53 hk/1.

För dieselmotorerna har tendensen även
varit en viss ökning i varvtal och effektivt
medeltryck, det senare speciellt i samband med
överladdning. Här har emellertid dessutom
väsentligt ökade krav på driftsäkerhet och
livslängd tillkommit.

Motorsmörjoljorna har i stort sett anpassats
till denna utveckling. I och med att man börjat
förbättra oljorna med diverse tillsatser uppstod
behovet av någon särskiljande benämning.
Under tiden efter kriget infördes beteckningen
"regular" på den rena mineraloljan till skillnad
från "premium" för en förbättrad version och
senare "heavy duty" för den olja, som speciellt
anpassats för dieselmotorernas krav. Denna
gradering är ju ytterst diffus och har numera
i huvudsak övergetts.

På senare år har en ny indelningsgrund i
funktionshänseende upprättats för
smörjoljorna av American Petroleum Institute:

Bensinmotorer
Service ML

För motorer som
arbetar under gynnsamma
förhållanden.

Service MM

För motorer som
arbetar under måttligt
ogynnsamma
förhållanden.

Service MS

För motorer som
arbetar under ogynnsamma
förhållanden.

Dieselmotorer
Service DG

För motorer som
arbetar under förhållanden
som inte främjar
korrosion eller avsättningar.

Service DM

För motorer som
arbetar under ogynnsamma
förhållanden.

Service DS

För motorer som
arbetar under mycket
ogynnsamma förhållanden.

TEKNISK TIDSKRIFT 751 7 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free