Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Motortekniska synpunkter på smörjoljor, av Åke Larborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man liar tre olika nivåer för både
bensin-och dieselmotorer. Även i detta fall är nivåerna
inte strängt definierade och det kommer
kanske att framgå av det följande, att det inte
heller torde vara möjligt att åstadkomma
några strikta regler i detta avseende.
Aktuella problem
I stället för att summariskt behandla alla de
problem som kan påvisas i sambandet
motorer—motorsmörjoljor har jag valt att behandla
tre frågor, som numera tilldrar sig betydande
intresse. Dessa är slitning
kamaxel—ventillyf-tare, avlagringar i motorn och
lågtemperatur-slitning.
Slitning kamaxel — ventillyftare
Kontaktpunkten mellan ventillyftare och
kamaxel hör till de högst ansträngda punkterna i
en motor och konstruktionen har väl alltid då
och då berett motorkonstruktörerna
svårigheter, men under 1950-talet har svårigheterna nog
varit speciellt intensiva.
Faktorer, som bidrar till ökade svårigheter i
ventilmekanismen, är högre varvtal, större
ventiler, större lyfthöjder, kraftigare ventilfjädrar,
toppventiler samt V8-motorer med smala
kammar.
Övergången till V8-motorer med toppventiler
i USA i början av 1950-talet medförde på vissa
håll betydande svårigheter med kamaxel- och
lvftarslitning, delvis på grund av att
VS-moto-rerna av utrymmesskäl har i jämförelse med
raka motorer väsentligt smalare kammar med
högre kontakttryck som följd. Detta
resulterade i ett intensivt forskningsarbete. Vid studium
av de amerikanska försöksresultaten står det
fullt klart — om man inte visste det förut —
att problemet är ytterst komplicerat, beroende
på att de ingående faktorerna är så många och
svårdefinierade.
Av de få saker som man efter åratals studier
med säkerhet vet är, att på resultatet inverkar
materialkombinationen kamaxel—lyftare,
ytbehandling ocli ytfinhet, driftförhållanden
samt smörjoljans kvalitet.
Försöker man dra ytterligare slutsatser ur nu
kända försöksresultat, blir det betydligt
svårare. Ett par observationer är dock tämligen
genomgående.
Mycket stora variationer i slitning kan man
observera under till synes identiska
förhållanden, fig. 1. Bilden är ett utmärkt exempel på
vilka vanskligheter man möter, när det gäller
att finna vad som är bra eller dåligt för
kamaxlar och ventillyftare, ocli dessas förhållande
till smörjoljor.
Den andra vanliga observationen är att en
materialkombination för
kamaxel—ventillyftare, som visar sig gynnsam i en viss motortyp,
kan visa sig totalt olämplig i en annan
motortyp.
Bland många exempel kan nämnas en
amerikansk tillverkare, som har tre olika stora men
i princip likartade motortyper på sitt tillverk-
Fig. 1. Ventillyftarslitning vid 22 identiska prov, provtid 24 h, varvtal
3 150 rim, fjäderbelastning 110 kp vid öppen ventil, olja SAE 10 W
(SAE Träns. 1956 s. 163).
ningsprogram. För dessa tre motortyper
användes för kamaxeln ohärdat gjutjärn och för
lyftarna tre helt olika material, nämligen
kokillhärdat gjutjärn, nitrerhärdat stål och
flam-härdat gjutjärn. Varken motortillverkaren eller
någon annan kan helt förklara orsakerna till
dessa skiljaktiga resultat.
Även de europeiska motortillverkarna har
fått sin beskärda del av detta problem och
tvingats arbeta mycket med det, tydligen en
följd av tendensen till högre
motorbelastningar även här. Volvo fick speciell känning av
problemet i samband med utexperimenteringen
av den första sportmotorversionen och några
glimtar från dessa erfarenheter kan kanske
vara av intresse.
En provkarta av de skador, som är typiska
för ventillyftarna, är fig. 2. Vissa *lyftare har
inte roterat och genom slitning har bildats ett
Fig. 2. Slitning
av ventillyftare,
upptill efter 16 h
vid A 000 rim,
nedtill efter
5 000 km i vagn.
TEKNISK TIDSKRIFT 752 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
