Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Mineralutvinning med atomsprängämnen, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Gammastrålningens intensitet på olika avstånd frän
detonations-punkten — i hål B,–-i hål C och-i hål D.
antog att materialet här var krossat och
samtidigt mycket permeabelt.
Analys enligt radiokemiska metoder av
luftprov, som uppsamlades från den inre regionen,
avslöjade, att den stod i fri förbindelse med
den hålighet, som vid borrningen från toppen
påträffades ca 120 m över detonationscentrum.
Temperaturen i borrhål D, mätt 16 veckor
efter detonationen, började stiga över den
normala (16,8°C) på ca 30 m radiellt avstånd från
detonationscentrum och nådde över 40° C på
ca 18 m radiellt avstånd (fig. 4); sedan avtog
Fig. 6. Teoretisk
uppskattning av
chocktrycket på
olika avstånd från [-detonationspunk-ten;-]
{+detonationspunk-
ten;+} xt
laddnings-rummets radie, x,
krossningszonens
gräns.
den till 35° C vid detonationscentrum. Senare
utförda mätningar i de lägre borrhålen C och
B gav ungefär samma resultat, men man
påträffade zoner med upp till 90° C temperatur.
Strålningsmätningar gjordes ca 20 veckor
efter detonationen. Resultaten (fig. 5) kan
utnyttjas för påvisande av det aktiva materialets
läge och för rekonstruktion av de olika
förloppens sekvens vid och efter detonationen.
De radiokemiska analyserna tycks visa att
klyvningsprodukterna utom ädelgaserna har
uppfångats i den smälta, glasiga tuffen, som
bildades vid detonationen. Av dessa
mätningar kunde man beräkna, att ca 700 t av tuffen
i närheten av detonationscentrum smältes ned
omedelbart vid detonationen (fig. 3). Hittills
har man ej kunnat påvisa några radioaktiva
föroreningar i grundvattnet.
Vid detonationen skapades momentant en
hålighet med 16,8 m inre radie. Denna omgavs
omedelbart av ett ca 100 mm tjockt skal, som
smälte vid 1 200—1 500° C. Detta skal höll
tillräckligt länge för att smält tuff skulle droppa
ned från taket varvid "istappar" av 20 mm
längd bildades. Håligheten störtade emellertid
in efter en kort tid och flyttades uppåt till en
punkt ca 120 m över detonationscentrum.
Temperaturen föll emellertid snabbt ned
under vattnets kokpunkt, som är 94° C vid stollens
nivå, delvis beroende på att stenar med lägre
temperatur rasade ned från taket och delvis
beroende på att stora kvantiteter vatten
omvandlades till ånga, som rörde sig fritt i den
permeabla zonen. Det uppskattade trycket i
detonationsrummet har sjunkit utåt till
gränsen för bergets tryckhållfasthet nåtts på ca
30 m avstånd (fig. 6). Detta har senare ökats
till 40 m genom ras.
De seismiska effekterna blev små. Få personer
kände över huvud taget någon rörelse på 4 km
avstånd. Emellertid erhölls seismiska signaler
i Alaska på över 3 700 km avstånd från
detona-tionsplatsen i Nevada. De seismiska effekterna
var så små att man drog slutsatsen att 100
gånger så starka laddningar kan detoneras
utan att detonationen märks av befolkningen
på ca 50 km avstånd.
Den plana toppytan på berget höjde sig ca
300 mm, men denna rörelse avtog åt sidorna
och kunde ej märkas på 150—180 m avstånd.
Block avskildes emellertid från 30 till 90 m
under toppytan. Den horisontella effekten var
dock större, men hade uppfångats genom ätt
stollen drivits i spiralform längst in.
I den zon, som ligger inom det radiella
avståndet från 16,8 till 40 m från
detonationscentrum, krossades 500 000 t berg till sand,
som packades hårt, så att materialet var
im-permeabelt för vatten. Även
detonationscentrum upp till 120 m höjd sönderföll ca 200 000 t
berg till block. Genom detta material kunde
vatten rinna med lätthet.
Med utgång från det insamlade och
bearbetade materialet kunde man tänka sig följande
användningssätt:
sprängningar av vertikala förbindelser från
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
