Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Teknikens språkproblem, av Carl Björkbom - Nya metoder - Ytongstav med låsbrickor, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutord
Finns det då inte någon möjlighet att man
skulle kunna komma ifrån denna den tekniska
litteraturens mångspråkighet, som utgör ett så
stort hinder för den vetenskapliga
kommunikationen? Finns det ingen möjlighet att enas
om kanske inte ett men dock ett par
vetenskapliga hjälpspråk som skulle motsvara vad
latinet var i äldre tider? Det finns verkligen
en del tendenser som verkar uppmuntrande.
I flera mindre länder publiceras numera en
allt större del av den vetenskapliga litteraturen
inte på landets språk utan på något av de stora
världsspråken. Detta är en tendens som så
mycket som möjligt bör understödjas. I de
nordiska länderna och Nederländerna har man
i detta hänseende kommit mycket långt. Det
är där numera ett undantagsfall när något
tekniskt eller naturvetenskapligt arbete av
internationellt intresse utges enbart på landets språk.
De språk som det här i första hand gäller är
numera engelskan och ryskan. Den enda tredje
konkurrent som skulle kunna uppträda är
kinesiskan. Det kan dock hända att man även
där som i stor utsträckning i Japan kommer
att övergå till engelskan, speciellt sedan man
lyckats genomföra sin skriftspråksreform.
Hade man, som tidigare diskuterades, i stället för
det latinska alfabetet tagit det cyrilliska, hade
det varit möjligt att Kina i stället anslutit sig
till det ryska språkblocket. Svårigheter måste
naturligtvis alltid uppkomma av nationalistiska
skäl i större länder. Den nuvarande politiska
maktkoncentrationen i två block kan dock
tänkas understödja en dylik tendens.
Ett lovande tecken är att Cern, som har
endast två officiella språk, nämligen engelska och
franska, dock håller sina konferenser
uteslutande på engelska. Detta språk synes
därigenom på väg att bli det internationella språket
för atomforskningen. Vid den andra
atomkonferensen i Genève 1958 beslöts också att de
fullständiga förhandlingarna skulle utges
endast på engelska, på andra språk skulle endast
förkortade redogörelser ges.
För att genomföra en sådan för vetenskapens
utnyttjande värdefull reform måste forskarna
i de olika länderna skaffa sig kunskap i
åtminstone det ena men helst bägge dessa språk.
För oss invånare i ett litet land förefaller detta
inte så oöverkomligt, vi som alltid har varit
tvungna att mer eller mindre behärska
åtminstone tre utländska språk.
För engelskans vidkommande finns goda
förutsättningar. Detta språk torde förekomma som
läroämne i den högre skolundervisningen i så
gott som alla länder. Vad ryskan beträffar, får
vi inte bortse ifrån att detta språk numera
förekommer i skolorna i alla de
folkdemokratiska länderna. Man får heller inte av
ideologiska skäl motsätta sig ett större utrymme åt
detta språk i skolundervisningen.
Det räcker emellertid inte med bara
skolundervisningen, som ju måste begränsa sig till
litterära texter. En ytterligare språkundervis-
ning måste vara obligatorisk även inom
universiteten och fackhögskolorna, som skulle ge
vederbörande kunskap att läsa vetenskaplig
text på bägge språken och att själv skriva inom
sitt ämne på ett av dem. Engelska och ryska
lektorer vid fackskolorna är ett krav för
framtiden. Dessa skulle dels ge undervisning i
läsning och skrivning av vetenskaplig text och
skulle dessutom kontrollera, att de
publikationer på resp. språk som utges av vederbörande
högskola var avfattade på ett korrekt språk.
nya metoder
Ytongstav med låsbrickor
I juni 1955 visade Ytongbolagen på utställningen
H 55 i Hälsingborg för första gången ett byggsystem
med ytongstavar som limmades ihop. Hösten 1955
uppfördes det första permanenta "stavhuset" i
Vällingby i Stockholm. I dessa hus användes
våningshöga väggstavar med 1 dm tjocklek som var
armerade för att klara transporterna. Rätt snart visade
det sig lämpligt att gå över till liggande oarmerade
stavar i väggarna med längder upp till 1 m.
Byggsystemet användes först till småhus men har under
det sista året börjat tränga ut de murade
lättbetongblocken även i flerfamiljshus. För närvarande leve-
Fig. 1. Lättbetonf/block hopfogas med plastbrickor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
