Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 37 - Andras erfarenheter - Cesium- och rubidium i kommersiell skala, av SHl - Natriumborohydrid i vattenlösning, av SHl - Butylacetat som antiknackningsmedel, av SHl - Bly-paraffinblandning som strålskyddsmaterial, av Tdn - Kärnenergi direkt till elkraft, av SHl - väte förbättrar titanlegeringars bearbetbarhet, av SHl - Vätmedel underlättar sulfitoxidation, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sium- och rubidiumkarbonat vilken erhålls som
biprodukt vid bearbetning av lepidolit på
litiumhydr-oxid. Den kallas Alkarb, säljs till glasindustrin och
innehåller ca 21 ®/o Rb och 2,1 ®/o Cs. Hur
alkalimetallerna separeras har inte meddelats; man lär
utnyttja komplexsaltbildning. Metallerna erhålls
genom reduktion av salter med magnesium.
Cesium kostar nu 540 $/lb (ca 6 200 kr/kg) och
rubidium 390 $/lb (ca 4 500 kr/kg) i 5 kg
kvantiteter. De är alltså dyra, men om de får teknisk
användning, lär deras pris kunna sänkas till mindre
än 25 $/lb (Chemical & Engineering News 1 juni
1959 s. 50). SHl
Natriumborohydrid i vattenlösning
I USA säljer man nu natriumborohydrid NaBH4 i
form av en stabiliserad vattenlösning som ger alla
den rena hydridens reaktioner. Lösningen är
alkalisk, innehåller 12 %> natriumborohydrid och kostar
15 é/lb NaBHj. Den rena hydridens pris är 33 $/lb.
Natriumborohydrid i vattenlösning är i dag den
billigaste metallhydrid som är tillgänglig.
Förbrukningen av natriumborohydrid i USA är nu
ca 9 t/år. Reagenset används mest vid syntes av
dyrbara läkemedel. För detta ändamål kan också den
billiga vattenlösningen användas. Dennas halt av
natriumhydroxid stör inte vid reduktion av
organiska ämnen, men i vissa fall kan det vara
önskvärt att neutralisera luten genom behandling med
koldioxid. Hydriden är ett utmärkt reagens för
reduktion av karbonsyror till alkoholer och bör kunna
användas vid tillverkning av vissa skumplaster
(Chemical & Engineering News 15 dec. 1958 s. 55).
SHl
Butylacetat som antiknackningsmedel
En enkel alifatisk ester, tert-butylacetat, har visat
sig öka tetraetylblys antiknackningseffekt. När 0,75
vol-% ester sätts till bensin, innehållande 0,8 ml/1
tetraetylbly, höjs dess oktantal från 100 till 101.
För bensin med oktantalet 106 ökas detta till 108
(jfr Tekn. T. 1958 s. 998).
Estern tillverkas ännu inte i industriell skala, men
man tror att den kan erhållas tillräckligt billigt
genom reaktion mellan isobutylen och ättiksyra.
Priset torde inte få överstiga 15 ct/lb (ca 1,70 kr/kg).
Vid ett pris på 12 ct/lb höjer tillsatsen bensinens
pris med 0,67 ct/gal (ca 1 öre/1).
Estern är inte giftig och förbränns fullständigt. Den
har provats som tillsats vid vägprov i stor skala,
enligt uppgift med gott resultat (Chemical &
Engineering News 6 april 1959 s. 42; Chemical
Engineering 20 april 1959). SHl
Bly-paraffinblandning
som strålskyddsmaterial
Som material till strålskydd mot gamma- och
neutronstrålning kan bl.a. bly och polyeten eller fast
paraffin ifrågakomma. Det förra absorberar
y-strål-ning och de senare neutroner. Då väteatomerna har
största absorptionstvärsnittet för neutroner, är
paraffin, som har den högre vätekoncentrationen, en
effektivare absorbator än polyeten.
Det ligger nära till hands att kombinera bly och
paraffin till ett material som absorberar både
gamma- och neutronstrålning. Därför har man i USA
undersökt möjligheterna att framställa en lämplig
bly-paraffinblandning. Det visade sig härvid bäst att
dispergera finkornigt bly i den smälta paraffinen.
Då de båda materialens tätheter förhåller sig som
5:1, har blyet stor benägenhet att sjunka till
bottnen så snart man slutar att röra om blandningen
och innan paraffinen hunnit stelna. Denna
svårighet har man övervunnit genom att öka paraffinens
viskositet med en tillsats av icke angiven art.
Vid bestämning av det slutliga materialets
skärm-ningsförmåga mot y-strålning med natrium 22 som
strålkälla (1,28 MeV y-strålning) erhölls
dämpningskoefficienten 0,567 eller en fri medelväglängd för
y-strålning på 10,2 cm. Vid motsvarande prov med
snabba neutroner (2—1 MeV) från en
plutonium-berylliumkälla erhölls dämpningskoefficienten 0,147
eller en fri medelväglängd för neutroner på 10,2 cm.
Materialet används i en portabel forskningsreaktor
(W C Parle & A M Erskine i Missiles & Rockets
16 mars 1959 s. 34). Tdn
Kärnenergi direkt till elkraft
Vid AEC:s Los Alamos Scientific Laboratory har
man konstruerat ett "plasmatermoelement" som lär
ge 17 %> verkningsgrad vid omvandling av
kärnenergi till elenergi. Elementet består av en 18 mm
lång och 6 mm tjock uranstav, upphängd i ett rör
som är fyllt med cesiumånga. När det sänks ned
i kärnan av en reaktor i drift klyvs urankärnor i
staven varvid värme frigörs och cesiumångan
joniseras termiskt.
De frigjorda elektronerna flyter mot uranstaven och
en emk på 3,8 V uppstår mellan uranet och
cesiumångan. Kortsluter man elementet genom att förena
uranstaven med rörväggen, lär strömmen bli 30—40
A (Chemical Engineering 4 maj 1959 s. 44). SHl
Väte förbättrar titanlegeringars
bearbetbarhet
Vid smidning, valsning och strängpressning av
titan-legeringar fordras relativt stora krafter, om
arbetstemperaturen inte är hög. Med växande halt av
aluminium krävs vidare allt högre temperatur, då dessa
legeringar har stor benägenhet för sprickning.
Därför kan titanlegeringar med mer än 6 °/o Al
vanligen inte bearbetas i kommersiell skala.
Rent titan är sprött vid rumstemperatur, om det
innehåller väte, och detta gäller i än högre grad för
många titanlegeringar. Därför har väte ansetts vara
en skadlig förorening, men det uppges nu att det
avsevärt underlättar titans värmebearbetning genom
stabilisering av /S-fasen. Efter bearbetningen är det
emellertid i allmänhet nödvändigt att avlägsna vätet.
Den vätehalt, som metallen behöver ha för att dess
bearbetbarhet skall förbättras, beror på dess
sammansättning och är vanligen 0,05—1,0 vikt-°/o. Vätet
kan införas på flera sätt av vilka det enklaste är
smältning av legeringen i vätgasatmosfär. En
vätehalt är särskilt gynnsam vid varmbearbetning av
titanlegeringar med mer än 6 %> Al (Engineers’
Digest april 1959 s. 139). SH[
Vätmedel underlättar sulfitoxidation
Vid en amerikansk fabrik erhåller man vid
tillverkning av yS-naftol ett avloppsvatten, innehållande
sulfit och natriumsaltet av y?-naftalensulfonsyra som
är ett vätmedel. Detta har visat sig underlätta
sulfitens oxidation till sulfat genom inblåsning av luft.
Man planerar därför att sätta ett vätmedel, såsom
Surf, till ett annat sulfithaltigt avloppsvatten i
vilket inget vätmedel ingår.
Enligt uppgift måste man noggrant reglera
vät-medelstillsatsen för att undvika för stark skumning
(Chemical Engineering 4 maj 1959 s. 39). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
