Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Sandwichkonstruktioners egenskaper och användning, av Bryan R Noton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inspektion av limmade fogar
Det var tidigare svårt att kontrollera om en
täckplåt var nöjaktigt limmad eller ej och man
var hänvisad till föga vetenskapliga
jämförelse-metoder. I USA användes en enkel ocli snabb
metod. Man slog med en liten hammare på
skivan och lyssnade till ljudet. Om skivan låg
på ett mjukt underlag så att återljud från
upplagspunkterna eliminerades frambringade en
väl limmad yta en klar, hård ton, medan en
sämre gav en dovare klang och hammarens
studs dämpades.
Ett annat provningssätt, som tillämpas i
ganska stor utsträckning, är att man framställer
ett antal små sandwichskivor jämsides med
varje stor sådan. Dessa små skivor belastas till
brott, och visar kvaliteten lios limningen av
den färdiga produkten. Härvid utförs
lämpligen följande prov:
dragprov, varvid belastningen införs
vinkelrätt mot täckplåten;
fläkningsprov, vid vilket täckplåten fläks från
kärnan genom att dess ena ände sätts fast på
en trumma med 10 cm diameter, som vrids med
en viss kraft som ger ett mått på limmets
fläk-ningsstyrka;
utmattningsprov då t.ex. en balk, fast inspänd
i sin ena ände, utsätts för en växande
belastning, som motsvarar ca 40 % av den statiska
brottlasten.
Erhåller man ett högt värde vid dragprovet
anger detta i allmänhet en spröd limning,
medan ett högt fläkningsvärde är tecken på en
stark limning. Efter en omsorgsfull limning bör
man erhålla relativt höga värden vid alla de
nämnda proven.
Det är också möjligt att delvis kontrollera
täckplåtarnas limning med ett förfarande, som
kallas knapprov ("button test"). Provet har
visat sig vara lämpligt vid kontroll av delar,
som väntas bli utsatta för liög påkänning, men
det är tidsödande. En "knapp" limmas
temporärt fast på täckplåten. I ett öra i knappen
fästes en last som ger en dragspänning
vinkelrätt mot täckplåten. Spänningen mäts med
fjädervåg eller med manometer som
kalibrerats med kända belastningar. Vid förstörande
prov på experimentskivor har man bestämt
den last som en riktigt limmad skiva skall tåla
ocli metoden kan då användas för
icke-förstö-rande provning.
I USA används en inspektionsmetod med
akustisk resonans. Skivorna läggs upp över en
högtalare, matad av en signalgenerator för
16—50 000 Hz. Om man sprider sand över
panelen och varierar frekvensen så börjar
sanden vid vissa resonansfrekvenser att hoppa och
röra sig från de partier på skivan där
cellkärnan icke är ordentligt fäst vid täckplåten.
Vid Hawker-Siddeley Ltd i Storbritannien
används en vakuummetod som har visat sig vara
lätthanterlig. En sugkropp placeras över det
område, som skall inspekteras, varefter luften
under den pumpas bort. Täckplåtens
deformation mäts med ett rörligt stift, centralt mellan
tre fixerade stöd. Denna apparat kan
användas för kontroll av både konkava och konvexa
täckplåtar endast genom en justering av det
rörliga stiftet. God eller dålig limning indikeras
med grönt resp. rött ljus.
På grund av det ökande antalet limmade
delar, som nu framställes, har det blivit
nödvändigt att finna andra, mer tillfredsställande
medel att kontrollera limningen så att
konstruktionens hållfasthet kan garanteras. Ultraljud
har sedan flera år tillbaka använts för att
avslöja blåsor och sprickor i smiden och
gjutgods. Ett instrument (Stub-meter) baserat på
vanliga ultraljudsprinciper har utvecklats av
Stanford Research Institute, USA. Detta
instrument kan bestämma limmens effektivitet både
kvalitativt och kvantitativt. Instrumentet var
emellertid för komplicerat och dyrt för att
användas i driftkontroll. En förenklad, kompakt
limningsprovare baserad på samma princip har
nu utvecklats. Detta instrument (Coinda-scope,
modell 191) kan inte endast bestämma, om
limmet har fäst eller inte, utan ger också en
uppfattning 0111 adhesionsgraden. Vid limning
av metall mot metall kan Coinda-scope
lokalisera blåsor och sprickor på flera lagers djup,
och kan även ånge i vilket limlager
tomrummet finns. Mätdjupet sträcker sig från 0,12
till 2,5 mm vid limningar metall mot metall och
till 20 mm vid limmade sandwichskivor.
Ett liknande men enklare instrument, Fokker
Bond Tester, har nyligen utvecklats vid
flygplansfabriken Fokker utanför Amsterdam.
Även i en fransk limningsprovare Aerosonic
användes ultraljud. Två typer av detta
instrument finns, en för inspektion av skivor,
åtkomliga från båda sidor, och en annan för
undersökning av blindväggar. Instrumentet liar
hittills bara använts för kontroll av limning av
metallplåtar men är under utveckling för
användning på sandwichkonstruktioner.
En del av de nämnda instrumenten kan
användas icke bara omedelbart efter tillverkning
av detaljer utan också för regelbundna
inspektioner under deras livstid. Instrumentens
utveckling bör kunna minska
produktionskostnaderna för sandwichkonstruktioner, enär de
tillåter en viss minskning av
säkerhetsmarginalerna vid tillverkningen.
Reparationsmetoder
För att laga sandwichskivor som skadats
lokalt används två metoder. I båda fallen börjas
med att skära ut kärna och täckplåt inom det
skadade området.
Vid den ena reparationsinetoden fylls sedan
hålet med ett plastmaterial, t.ex. Nopco
Lock-foam, Araldite, Narmco Baefoani eller 3 M
Scotchfoam. Vissa skumplaster kan
framställas genom att två kemikalier blandas, och
dessa finns med olika täthet, vilken måste
väljas så, att liållfasthetsegenskaperna blir
åtminstone lika goda som lios den ursprungliga,
oskadade kärnan. Sedan kärnan fyllts limmas
en reparationsplåt på täckplåten om möjligt
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
