Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Tunnelförläggning av ledningar, av Anders Cronström - Stockholms elhushållning 1958, av WS - Andras erfarenheter - Smörjoljor för tvåtaktsförgasarmotorer, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärrvärme
Krav har framställts på förläggning av
värme-distributionsledningar i ledningskulvertarna.
Stora fordringar måste dock då ställas på
isoleringen av värmerören och likväl torde man
böra undvika att lägga dessa rör i samma
tunnelsektion som vattenledningar och elkablar.
Den extra ventilation som man till äventyrs
kunnat inbespara genom att inte dra fram
gasledningar i ledningstunnlarna, blir nödvändig
om värmedistributionsledningar läggs in i
tunnlarna. Dessutom krävs då även att
belysningsanordningarna i tunneln utförs
stänk-skyddade och elledningarna vattenbeständiga.
Litteratur
1. Le problème des canalisations souterraines. Bull. Services
Industriels Genève 1954 h. 1 och 2.
2. Cronström, A: Avlopp från djupt liggande källare.
Kom-munaltekn. T. 1955 h. 4 s. 92.
Stockholms elhushållning 1958. Den av
Stockholms elverk alstrade och inköpta elenergin var
1958 sammanlagt 1 828 GWh. Förbrukningen av
elenergi, mätt i Stockholm, var 1 609 GWh mot 1 498
GWh 1957, vilket innebär en ökning med 7,4 °/o.
Sedan Ramsele kraftverk i Faxälven, vilket tillhör
Krångede AB, under året tagits i drift, har elverkets
andelseffekt från detta bolag ökats med 20,3 till
77,1 MW.
Under 1958 träffades preliminär överenskommelse
mellan AB Svarthålsforsen och Norges Vassdrags- og
Elektrisitetsvesen om leverans av elektrisk kraft från
ett av Trondheims Elektrisitetsverk planerat
kraftverk vid Heggsetfoss i nedre Neaälven. Leveransen,
som slutligt skall omfatta en effekt av 42 MW ocli
i genomsnitt 200 GWh/år, är beräknad att påbörjas
den 1 oktober 1962.
Maskininstallationen i Hässelbyverket var vid
utgången av 1958 praktiskt taget avslutad, så att
provdrift kunde igångsättas. Enligt planerna skall verket
vara i sin helhet driftklart under vintersäsongen
1959—1960.
Högsta dygnsförbrukningen på nätet, mätt i
mottagningsstationerna, uppgick till 6,49 GWh och
inträffade fredagen den 12 december. Denna dag
uppmättes även högsta timmedelvärdet på
Stockholms nät till 0,39 GWh kl. 16—17.
Toppavläsnings-dagen, tisdagen den 16 december, var motsvarande
värden 6,37 och 0,38 GWh. I värdena ingår inga
inmatningar från samkörande verk. Högsta
kvartstimmesbelastningen på uttaget från 200 kV nätet
erhölls fredagen den 12 december med en
medeleffekt av 0,40 GW (Stockholms Elektricitetsverks
förvaltningsberättelse 1958). WS
Fig. 1.
Stockholms elverks
produktion och
förbrukning av
elenergi mått i
GWh.
andras erfarenheter
Smörjoljor för tvåtaktsförgasarmotorer
Vid ett större amerikanskt oljeraffinaderi har man
nyligen gjort laboratorieförsök att framställa oljor
för luftkylda tvåtaktsmotorer. I anslutning till dessa
prov har även fältförsök företagits som kontroll.
Vid proven kördes en motor-generator under
perioder om 8 h med full, halv och ingen belastning,
varjämte man också gjorde lågtemperaturprov.
Man undersökte inverkan av olika oljor med och
utan tillsatser i fyra olika avseenden, nämligen
smörjförmåga (cylinder-, kolvrings- och
lagerslit-niing samt mekanisk fastkärvning av kolvarna),
tänd-stiftsstörningar, avsättningar i cylindrarna (särskilt
på utloppsportarna) samt harts- och lackbildning på
kolvarna.
Bland resultaten kan nämnas, att naftenoljor utan
tillsatser medför relativt stor slitning och även
avsättning på kolvarna. Tillsats av 1,5 ffl/o
trikresylfos-fat medförde en stark minskning av cylinder- och
kolvringsslitningen men ökade tändstiftsstörningar
och avsättningar i utloppsportarna. Tillsats av
oxi-dationsinhibitor (t.ex. 0,9 °/o zinkditiofosfat) minskar
oljans benägenhet att ge stor cylinderslitning och
avsättning i portarna men ökar tändstiftsstörningar
och lackavsättningar på kolvarna.
Paraffinoljor utan tillsatser skyddar dåligt för
port-försmutsning och lackavsättningar på kolvarna men
medför väsentligt mindre cylinderslitning än de
oblandade naftenoljorna. Tillsats av alkaliskt
metall-sulfonat till paraffinoljan håller kolvarna betydligt
renare från harts och läcker men ökar
tändstifts-störningarna i hög grad. Tillsats av sulfonater av
alkaliska jordmetaller till oljor av detta slag
minskar kolvsmutsning och portavsättningar men ökar
i viss mån tändstiftsstörningarnas antal, dock i
betydligt mindre grad än vid tillsatser av
alkalimetall-sulfonater.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
