Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Energibesparing inom industrin, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtgärder för elenergibesparing
Åtgärder för elenergibesparing, som rör
förbrukningskällor vid sidan av den egentliga
driften, har i de flesta fall en karaktär av
krisåtgärder, såsom ransonering, minskning av
belysning och ventilation, sträng övervakning av
eventuellt förekommande slöseri o.d. Det är
alltså åtgärder, som under normala
förhållanden ej kan vidmakthållas. Detta förklaras t.ex.
med att det ej anses lönsamt att upprätthålla
sträng kontroll, eftersom elkraften är relativt
billig, eller med att åtgärderna ej fullt
tillgodoser de sanitära kraven för personalen och
därför endast bör bibehållas under krissituationer.
Åtgärder som är betingade av ekonomiska
synpunkter och som ej har med den direkta
driften att göra är ganska få. Främst omfattar
de installation av kondensatorer för
faskompensering, installation av lysrör i stället för
glödlampor samt medeleffektsreglering för att
slippa böter för överskriden abonnemangseffekt.
Materialet ger emellertid en god bild av att
totalt mycket goda resultat kan uppnås genom
sparsamhet i smått vid krissituationer.
I det följande ges exempel på resultat av
vidtagna besparingsåtgärder och anges även
förslag till åtgärder.
Investeringsåtgärder
Genom insättning av kondensatorer för
kompensering av reaktiv effekt har man i ett
mekaniskt industriföretag fått 10 %
kostnadsbesparing, i ett bleck- och plåttillverkande
företag 5—10 % och i ett konfektionsföretag
15—20 %.
Genom medeleffektsreglering har man i ett
gruvföretag fått 6 % kostnadsbesparing och
10 % effektbesparing, under det att ett annat
gruvföretag genom samma åtgärd kommit till
10—12 % kostnadsbesparing.
Installation av lysrör har för ett mekaniskt
företag, där 20 % av den totala
elförbrukningen kommer på belysningen, medfört en
besparing på ca 5 %. I ett kemiskt företag, där
belysningen svarar för 48 %, liar besparingen
med lysrör blivit 30 %.
Maximalväktare med larmklockor för att
varsko överskridande av abonnemangseffekt har
för två kemiska företag betytt
kostnadsbesparingar på 30—50 %.
Direktdrift i stället för gruppdrift vid
samarbetande maskinenheter har för ett
textilföretag sparat 10 %.
Mindre kostnadskrävande åtgärder
Ett textilföretag har genom att köra med
nattskift för att utnyttja billigare nattaxa sparat
5 % i kostnader, under det att ett annat
textilföretag kommit till 10—20 % besparing genom
samma åtgärd.
Tillsättning av energibesparingsansvariga och
affischering har i ett gruvföretag sparat 10 %.
I en kemisk-teknisk industri har man satt till
en energibesparingsansvarig på varje avdelning
och fått en bestående besparing på 10 %; av
den totala elenergin förbrukas här 87 % för
drift av maskiner.
Genom kontroll av läckning i
tryckluftled-ningar vid eldrivna kompressorer har man i
ett mekaniskt industriföretag sparat 18 %, och
ett kemiskt företag har genom
belysningskontroll sparat 5—10 %.
Ransoneringsåtgärder
Minskning av ventilationen har för ett
mekaniskt företag medfört 20 % besparing,
beräknad på den normala elförbrukningen för
ventilationen, och ett textilföretag har genom
minskad ventilation sparat 5 % av den totala
elförbrukningen.
Minskad belysning har för ett mekaniskt
företag medfört 7 % och för ett varuhus 10—
15 % besparing. Ett textilföretag har genom
minskad belysning och införande av
belysningskontroll sparat 10 %.
Genom samordning av hisstransporter har
man i ett textilföretag sparat 5—10 % av
elenergin.
Åtgärder för bränslebesparing
De bränslebesparande åtgärderna kan indelas
i två klasser, nämligen åtgärder för att öka ut-
Tabell Energiförbrukning för olika ändamål i procent av totalförbrukningen enligt besvarade
formulär
Bransch Elenergi Bränsle
Belys- Lokal- Maskin- Termiska, Lokal- Tillverk-
Elgene-ning värm- drift kemiska värm- nings- rering
ning processer ning processer
Gruvindustri ....................... 5 9 58 28 89 10 0
Metall- och verkstadsindustri ........ 6 3 42 49 18 82 0
Jord- och stenindustri .............. 5 1 92 2 2 98 —
Träindustri ......................... 3 1 96 — 11 89 1
Massa- och pappersindustri .......... 2 1 75 22 4 82 14
Grafisk industri..................... 18 2 72 8 15 85 —
Livsmedelsindustri .................. 5 2 55 38 14 86 1
Dryckesvaru- och tobaksindustri .... 14 1 85 — 14 86 1
Textil- och sömnadsindustri ........ 13 1 85 1 28 65 6
Läder-, hår- och gummiindustri...... 14 — 84 2 22 71 7
Kemisk och kemisk-teknisk industri .. 2 1 29 68 9 91 1
1124 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
