Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Spridningsproblem i sjöar och vattendrag, av Nils L Svantesson och Malin Sundberg-Falkenmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färgspårämnesundersökningar indicerat god
omblandning av spårämnet, hade en detektor
fast monterats i vattendraget samt kopplats till
en skrivare.
Med kännedom om totala injicerade mängden
aktivitet A (curie) samt det på skrivaren
upptagna sambandet mellan koncentrationen c
(G/m") och tid t (s) kan vattenföringen Q
(mVs) bestämmas ur likheten
Q = A/$cdt
Det sålunda bestämda värdet utgjorde 34 mVs
mot 35 nf/s enligt flygelmätning,
överensstämmelsen mellan dessa värden får anses utgöra
ett kriterium på att blandningen varit god.
Metoden har sedermera utnyttjats för
bestämning av verkningsgraden hos en vattenturbin.
DifVusionsförsök
Metodiken med radioaktiva spårämnen har
också prövats i samband med pågående
diffu-sionsförsök. Därvid har den tidigare beskrivna
apparaturen för studium av aktivitetens
variation i vertikal led visat sig vara användbar.
Vid de inledande försöken i Bällstaviken vid
Stockholm injicerades en radioaktivt märkt
vattenvolym från en injektionscylinder 15 cm
hög och med 10 cm diameter, vilken medgav
momentan injektion. Vid tillfället i fråga rådde
termisk vinterskiktning; vattenhastigheten på
försöksplatsen var låg (ca 0,2 m/min).
Aktivitetens fördelning i vertikal led
uppmättes med detektorn 1 h efter injektionen i en
punkt på 5 m avstånd från injektionspunkten
i strömriktningen, fig. 10. Med hänsyn till
detektorns verkningssätt har i samma figur
inlagts de värden den använda detektorn skulle
visat, därest aktiviteten härrört endast från ett
decimetertjockt skikt. Genom mätningen kan
således ingen diffusion i vertikal led påvisas.
Tekniska tillämpningar
De beskrivna metoderna för studium av
sprid-ningsförhållanden i sjöar och vattendrag bör
kunna få en mångfald tekniska tillämpningar.
Genom att klarlägga strömningsförhållandena
kan man lösa åtskilliga frågor som är av
betydelse för fiskevård och flottning. Även
ero-sions- och sedimentationsförlopp
sammanhänger intimt med strömningsförhållandena.
Den radioaktiva spårämnesmetoden är
till-lämpbar även vintertid och kan därför
användas bl.a. för klarläggande av orsaken till
is-försvagningar så att dessa kan förebyggas.
Håckren-undersökningen har exempelvis
möjliggjort klarläggandet av orsaken till
isförsvag-ningar, fig. 1. Den enkla metoden för
vatten-föringsmätning har här tillämpats på ett
naturligt vattendrag, men den kan också såsom
nämnts användas i hydrauliska system, t.ex.
kraftverkstunnlar.
Spridning av avfallsprodukter i vatten har
länge varit ett väsentligt problem för
kommuner och industrier. På senare tid har dessa
1174 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
Fig. 10. Den vertikala aktivitetsfördelningen mätt
med en detektor 1 h efter injektionen 5 m från
injektionspunkten i den ungefärliga strömriktningen;
0 den beräknade fördelningen för ett
decimeter-tjockt aktivitetsskikt.
problem också kommit att omfatta utsläpp av
radioaktivt avfall från de nu uppväxande
reaktoranläggningarna. När det gäller att bedöma
hur och var avfall skall släppas ut, fordras
först ocli främst en fullständig bild av
strömnings- och utspädningsförhållandena i
recipienten. Betonas bör, att dessa kan växla med
årstiden på grund av variationer i de termiska
förhållandena.
Lokaliseringen av ett avfallsutsläpp bör
därför planeras med hänsyn till detta. Högsta
till-låtna utsläpp måste bestämmas med kännedom
om det verkliga vattenutbytet i recipienten,
vilket kan vara mycket olika i olika delar av
recipienten. Vådorna av en felaktigt väld
ut-släppningspunkt belyses av förhållandena i
Håckren. Ett utsläpp på fel sida om
cirkulationsgränsen skulle vid fortlöpande utsläpp
kunna leda till en kraftig ackumulation av
avfall i den avstängda volymen.
Det är således en mångfald skiftande
spridningsproblem man finner inom hydrologins
område. De sätt på vilka de kan angripas är
många och måste bestämmas från fall till fall
med ingående kännedom om de olika
hydrologiska faktorer som kan inverka. För enklare
problem kan det stundom vara tillräckligt med
ett renodlat spårämnesförsök med exempelvis
färg. Vid mera komplicerade problem kan det
1 stället vara nödvändigt med en kombination
av flera metoder.
Litteratur
1. Seligman, II: The discharge of radioactive waste producls
in the Irish Sea (Part 1). International Conference ön the
Peaceful Uses of Atomic Energy Geneva 1955. Rapport P/418.
2. Oceanographical researches ön the waste disposal off the
coast of Tokai-Mura. International Conference ön the
Peaceful Uses of Atomic Energy Geneva 1958. Rapport 15/P/1355.
3. Ljunggren, G, Erwall, L-G, Rennerfeldt, E G &
Wes-termark, T: Nachiveis von Wasserstrdmen mit Radioaktiven
Isotopen nach der Scintillationszählmetode.
Deehema-Mono-graphien, bd 30 (1958) s. 185—204.
4. Sundborg, å: The river Klarälven. A study of fliwial
pro-cesses. Geogr. Ann. 38 (1956).
5. Aastad & Sögnen: Wassermengcnmessung mit Hilfe von
Salzlösung. Norges Vassdragsvesen, Oslo 1952.
6. Hull, D E: Total-count technique: a new principle in
[löw measnrement. Int. J. appl. Radiation & Isotopes 4
(1958) dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
