Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 1 - Radar för civil luftfart, av Carl-Gösta Åsdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
användes för att leda planen in till den
position, där landningsradar tar vid för fortsatt
kontroll av landningen.
Även sekundär radar, SSR (Secondary
Sur-veillance .Radar), är standardiserad av Icao.
Denna fordrar, i motsats till en primär radar
såsom inflygningsradar, förutom
markutrustning även en svarssändare i varje övervakat
flygplan.
Ej standardiserade är terminalområdesradar
och långdistansradar, detta av förklarliga skäl,
eftersom operativa och därmed tekniska krav,
på t.ex. räckvidden, ofta bestäms av lokala
förhållanden.
Ej heller väderradar, höjdradar och
markradar är standardiserade. Den förstnämnda
användes av den meteorologiska tjänsten på
flygplatserna och tjänar därigenom indirekt
trafikledningen. Markövervakningsradar, ASMI
(Air-field Surface Movement /ndication), användes
av kontrolltornet för övervakning av
rörelserna av flygplan och motorfordon på marken.
Landningsradar
Landningsradar, PAR, användes för
övervakning av flygplan under inflygning till
landning. Radarn avsöker en 20° sektor i
horisontalplanet och en 7° sektor i vertikalplanet
kring den önskade flygprofilen, vilken erhålles
som dels en kursinformation och dels en
glid-baneinformation.
Positionsbestämningen göres två gånger per
sekund med en noggrannhet, som i bäring är
bättre än 0,6 % av avståndet, i höjd är bättre
än 0,4 % av avståndet och i distans är bättre
än 3 % av avståndet. Då planet gått in i
landningens slutskede ca 1 000 m från sättpunkten,
dvs. ca 1 500 m från radarn, blir alltså
noggrannheten 9 m azimutalt, 6 m vertikalt och
45 m i distans. Räckviddskravet för ett litet
tvåmotorigt plan med den ekvivalenta
reflexionsytan 15 nr är 17 km.
Radarn har två identiska antenner, en för
den vertikala och en för den horisontella
avsökningen. De utgörs av ca 4,5 m långa
vågledare med varierbar tvärsektion och
tillhörande reflektorer, formade som paraboliska
cylindersektorer. I fokalplanet sitter en rad
dipoler, inalles 209, monterade på vågledaren
och matade genom denna i ungefär lika fas.
Resultatet blir en stråle med bredden 0,5° i
planet parallellt med dipolerna och 4° i
planet vinkelrätt mot dessa.
Antennsvepet åstadkommes genom att
vågledarens dimensioner ändras, fig. 1. Därvid
ändras våghastigheten, och följaktligen även
fasrelationen mellan dipolerna. Vågledarens
variation styres av en kamskiva, driven av en
motor med konstant varvtal.
Vinkelinformationen till indikatorn ävensom vinkelmarkeringar
till denna genereras av enheter på samma
motoraxel. Indikatorns vinkelangivelse och
antennstrålens riktning är alltså mekaniskt
bundna till varandra.
Det vertikala svepet är tidsseparerat från det
Fig. 2.
Radarbyggnaden för [-inflygningsradarn-]
{+inflygningsra-
darn+} på
Bromma flygplats.
Fig. 3.
Presentationsenhet för [-inflygningsradarn.-]
{+inflygningsra-
darn.+}
horisontella, och av den gemensamma
svepperioden användes 1/4 för det förra och 3/4
för det senare. Omkopplingen av sändare och
mottagare mellan antennerna göres av en
roterande skiva med urfrästa spår, varvid
omväxlande den ena eller den andra grenen av en
T-sektion kortslutes på kvartvågsavstånd från
grenpunkten.
Utrustningen är uppbyggd i tre stativ med
vågledarsystemet monterat på
högfrekvenssta-tivets gavel. Radarn är placerad i en byggnad
med antennerna täckta av stora fönster av
glasfiberarmerad plast. Hela huset står på en
vändskiva, vilken kan vridas mellan två
noggrant fixerade lägen, så att båda
banriktning-arna kan betjänas, fig. 2. Vridningen kan
manövreras från radarrummet i
trafikledningsbygg-naden.
Presentationsenheten, fig. 3, har två
indikatorer. Den övre, fig. 4, visar flygplanets läge
8 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
