Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 3 - Värme- och fuktväxlare med trånga spalter, av Per Norbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fuktkvot x
Fig. 8. Sorptionstorkningens förlopp i
Mollier-dia-grammet; i entalpi, t temperatur, rp relativ
luftfuktighet; index r avser den regenererande
luftströmmen, torkluften.
nen. Det visar sig att även de tunnaste
praktiskt tänkbara folier har ett så högt
diffusions-motstånd, att detta skulle komma att dominera
över motstånden på luftsidan, och därmed
skulle möjligheten att ens tillnärmelsevis uppnå
den annars möjliga fuktverkningsgraden vara
stängd.
Det finns emellertid ett konstgrepp, som i
praktiken har visat sig mycket effektivt, för
att simulera de små motstånd eller ytterligt
tunna folier som skulle behövas. Om man, i
stället för att låta de båda luftströmmarna
befinna sig på var sin sida av mellanväggen,
låter samma yta växelvis bestrykas av de båda
luftströmmarna, kan fukten lämna den ena
luftströmmen och tränga ett litet stycke in i
väggmaterialet samt vandra tillbaka samma väg,
då den andra luftströmmen passerar, fig. 6. En
Inloppskåpa
med fIller
Fläkt
Rotor
Utloppskåpa med
motor och värmebatteri
Fig. 9. Schema
för en mindre
tork.
förutsättning för detta förlopp är att
väggmaterialet är hygroskopiskt så att den
transporterade fukten kan ackumuleras under
inträng-ningsskedet samt friges under
utdrivningsske-det. Endast ett mycket tunt ytskikt behöver
medverka vid denna transport och man
undviker härigenom diffusionsmotståndet hos
huvuddelen av väggmaterialet. Växlaren skall
med andra ord vara regenerativ och dess
väggmaterial hygroskopiskt.
Ytterligare krav på materialet är att det skall
ta upp så liten egen volym som möjligt så att
den fria genomströmningsarean inte beskäres i
onödan, och vidare är det givetvis ett
önskemål att materialet är billigt, eftersom det vid
höga verkningsgrader går åt stora ytor.
En substans, som uppfyller alla
materialkraven i eminent grad är papper av cellulosa eller
papper av asbest. Det är billigt; pr m° kostar
det endast några få till några tiotal öre, medan
exempelvis tunn järnplåt kostar i
storleksordningen några kronor per nr*. Papper är på
grund av sin fibrösa struktur dåligt
värmeledande och är även hygroskopiskt. Det kan
dessutom genom tillsatser ges antingen ökade
eller minskade hygroskopiska egenskaper. De
fina kanalerna låter sig lätt utbildas om man
korrugerar papperet, dvs. använder en känd
och väl utvecklad masstillverkningsteknik.
Vad utformningen av växlaren i sin helhet
beträffar, har tidigare framgått att [-entalpiväx-]ing-] {+entalpiväx-
]ing+} kräver en regenerativ växlare. Detta är
en nödvändighet, även emedan en växlare med
den mångfald av trånga kanaler det här är
fråga om knappast kan arrangeras på annat
sätt. Den naturliga lösningen för den
regenerativa växlarens utformning erbjuder principen
för Ljungströms luftförvärmare, fig. 7.
De experiment som utförts vid utvecklingen
av temperatur- och entalpiväxlarna har visat
att man ifråga om temperaturväxlingar
mycket väl kan uppnå vad de teoretiska
övervägandena ger hopp om. För fuktväxlingen är det
ännu inte konstaterat i vad mån man kan
uppnå eller närma sig det ideella resultatet under
alla i praktiken förekommande
psykrometri-ska tillstånd, men åtminstone inom de
områden, som hittills provats har resultatet varit
tillfredsställande. Som exempel kan nämnas en
pappersrotor med 1,5 mm kanaler och 200 mm
djup, där temperaturverkningsgraden
uppmättes till 90 % och fuktverkningsgraden till 88—
89 % vid en fronthastighet på båda
luftströmmarna av 1,1 m/s. Tryckfallet var då 7 mm
vattenpelare.
En fråga, som givetvis blir aktuell i samband
med trånga kanaler är i vad mån man måste
med extremt goda filter skydda växlarna mot
igensättning av damm. Det visade sig under
förberedande fältprov i mycket dammiga
omgivningar i New York att en kombination av
0,75 mm spaltvidd med den enklaste typen av
bortkastningsfilter gav en otillräcklig
livslängd; tryckfallet genom växlaren steg 10 %
under 2 000 h drift. En höjning av spaltvidden
till det dubbla och en övergång till en effekti-
71 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
