Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 3 - Värme- och fuktväxlare med trånga spalter, av Per Norbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vare typ av bortkastningsfilter har emellertid
visat sig ge ett tillfredsställande skydd.
Fuktväxling
När växlarkroppen eller rotorn är avsedd att
åstadkomma en entalpiväxling, måste dess
varvtal vara så avpassat, att rotormaterialets
kapacitet med avseende på både fukt- och
vär-meackumulering räcker. I allmänhet ligger
varvtalen vid något eller några tiotal varv per
minut. Det visar sig att det är
värmekapaciteten som är den för varvtalet avgörande
faktorn. Sänker man varvtalet räcker inte längre
rotorns värmekapacitet för
temperaturväxlingen, och gör man en drastisk sänkning till några
få varv per timme, tappar rotorn praktiskt
taget all förmåga att växla temperatur. Trots ett
så lågt varvtal har det emellertid visat sig att
rotorn kan ges en så stor
fuktupptagningska-pacitet, att fuktväxlingen kan bibehållas nära
nog maximalt verksam. Man är härmed inne
på en tredje typ av tillståndsförändring,
torkning eller avfuktning, som till karaktären
skiljer sig avsevärt från de båda tidigare
diskuterade förloppen, temperatur- och entalpiväxling.
Tillståndsförändringarna vid torkning
karakteriseras av att den fukt, som tas ur den ena
luftströmmen och ackumuleras i rotorn, friger
sitt ångbildningsvärme, vilket resulterar i en
temperaturhöjning hos denna luftström. Det
motsatta äger rum i den andra luftströmmen,
där temperaturen sjunker då luften driver ut
den i rotorn ackumulerade fukten. Dessa
tillståndsförändringar sker i stort sett under
konstant entalpi i vardera luftströmmen, dvs.
utefter entalpilinjer i Mollier-diagrammet, fig. 8.
Det som bestämmer hur långt
tillståndsförändringarna kan drivas är den relativa fuktigheten
hos de i rotorn inträdande luftströmmarna.
Den relativa fuktigheten spelar härvidlag
samma roll som inloppstemperatur och entalpi vid
temperatur- och entalpiväxling. En långt
driven avfuktning på den ena luftströmmen
kräver alltså en låg relativ fuktighet på den
rege-nererande luftströmmen, och denna låga
relativa fuktighet åstadkommer man vanligen
genom att värma regenereringsluften.
Den växlare som bygger på denna typ av
tillståndsförändring arbetar på principiellt
samma sätt som konventionella torkaggregat med
kiselgel eller aktiverat aluminium. Vad som
skiljer den från de senare är framför allt att
man kan arbeta med betydligt högre
lufthas-tigheter genom den finkanaliga vellstrukturen
än genom en gelbädd, vilket i sin tur beror
därpå att den fuktupptagande substansen i
vellstrukturen är utbredd i tunna skikt, fritt
exponerade i luftströmmen och utan väsentliga
inträngningsmotstånd för fukten, medan den i
en gelbädd ligger innesluten i korn med
avsevärda diffusionsmotstånd. Normala
fronthas-tigheter vid gelbäddar ligger vid 0,15—0,5 m/s
medan man vid vellstrukturen kan arbeta med
1—3 m/s och ändå erhålla väsentligt lägre
frik-tionstryckfall.
Vatten/dygn
kg
100%
Relativ fuktighet
Fig. 10.
Avfuktning vid 60 m’/h
torkluft.
Ett kontinuerligt arbetande
avfuktningsaggre-gat kan byggas upp kring en rotor av
vellstruk-tur med trånga kanaler, fig. 9. Luften sugs in
genom inloppskåpan, filtreras, passerar en
fläkt och delas därefter upp i två grenar, en
avsedd att torkas, en avsedd för regenerering.
Torkluften passerar rotorn och förs ut genom
utloppskåpan. Regenereringsluften leds genom
motorschaktet och förbi ett värmebatteri,
innan den passerar rotorn och förs bort.
Avfukt-ningskapaciteten för en sådan tork, som beror
av luftens begynnelsetillstånd, ökas med
ökande relativ luftfuktighet, fig. 10.
Luft kond it ione ring
Den ursprungliga impulsen till det
utvecklingsarbete som beskrivits var som nämnts behovet
av en enkel luftkonditioneringsapparat.
Principerna för uppbyggnad av en komplett
luftkonditioneringsapparat är enkla. Det finns
Fig. 11.
Luftkonditionerings-aggregat av
öppen sorptions-
typ-
72 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
