Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 3 - Ekonomiska förutsättningar för kyltransporter till sjöss, av Nils Jannerfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomiska förutsättningar
för kyltransporter till sjöss
Tekniske direktören Nils Jannerfeldt, Stockholm
När de första kyltransporterna till sjöss ägde
rum vet vi inte. Den stora efterfrågan på kött
i Europa och särskilt i England vid mitten av
1800-talet och det ökade överskottet av denna
vara i Australien, Nya Zealand och Amerika
spelade emellertid en mycket stor roll för den
snabba utvecklingen av kyltransporter till sjöss.
Omkring 1875 började man kunna
transportera färskt kött relativt regelbundet från
Nordamerika till England genom användning av is
och salt som kylmedium. Redarna såg i denna
transport en ny marknad för sina fartyg. Man
började också göra försök att transportera kött
från södra halvklotet, men på grund av den
långa resan genom tropiska farvatten dröjde
det ännu några år, innan man lyckades med
dessa transporter.
Is och salt som kylmedium hade nu börjat
ersättas med kalluftmaskinen, vilket ökade
möjligheterna för att varorna skulle komma
fram i gott skick. De första lyckade
transporterna från Sydamerika till Europa gjordes 1877,
och från Australien till England 1880.
Med dessa möjligheter medförde den ökade
efterfrågan på kött i Europa en hastig
utveckling av kyltransporterna under de därpå föl-
Föredrag i Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik den 18 november 1959.
Fig. 1. Antal lastfartyg med kylrum samt volymen
av kylt lastutrymme i världshandelsflottan 1900—
1957;–-antal fartyg, - volym.
629.123.44.003.1
jande åren, och allt fler fartyg utrustades för
kyltransporter. Men fortfarande bestod dessa
kyllaster huvudsakligen av fruset kött.
Sedan länge tillbaka hade på de fartyg som
återvände från sydliga länder medtagits små
kvantiteter av för de nordliga ländernas
befolkning sällsynta frukter. I de fall då dessa
frukter kom fram i ätbart skick var c!e mycket
eftertraktade och gav goda förtjänster.
Redarna såg nu i detta en ny marknad för
kylfartygen, och de första bananerna
importerades på detta sätt från Västindien till England
1886, och ett par år senare kom de första
äpplena från Australien till Europa. Tack vare
kylfartygen kunde man nu importera och sälja
äpplen i Europa även under vinterhalvåret.
För bananen, som hittills varit en så gott som
okänd frukt, måste man först skapa en
efterfrågan. Så småningom blev den känd och
omtyckt som födoämne. Redarna började också
inse, att det även för transport av denna frukt
fanns en ganska stor marknad för kylfartyg,
och allt fler fartyg utrustades för
kyltransporter. År 1900 fanns det sålunda 300 fartyg med
ett totalt kyllastutrymme på ca 0,7 milj. m3 (25
milj. kubikfot).
Levnadsstandarden i den civiliserade världen
har sedan dess ytterligare undan för undan
höjts, och numera ingår kyltransporterade
varor, såsom kött, frukt och mejeriprodukter, i så
gott som var mans dagliga föda. Detta har
haft till följd att antalet fartyg med
kylutrym-me mångfaldigats, men också att man har fått
ett relativt gott lastunderlag för kylfartyg,
vilket givetvis är förutsättningen för att
kyltransporter skall vara ekonomiskt lönande, fig. 1.
År 1957 var det totala antalet kylutrustade
fartyg 2 500 med en sammanlagd kylvolym av 5,1
milj. m3 (180 milj. kubikfot). I denna siffra
ingår givetvis icke bara helkylda fartyg, utan
även övriga fartyg, både linjefartyg och andra,
vilka är utrustade med flera kylda lastrum. Av
de nämnda 2 500 fartygen hade ca 22 % alla
lastrum kylda. Dessa 22 % helt kylda fartyg
svarar mot ca 66 % av den totala kylda
volymen. Detta förklarar, att antalet fartyg stiger
snabbare än den kylda volymen.
År »97 "O" 1907
75 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
