Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Kyltorn och uppfuktare, system Munters, av Lennart Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11.
Konventionellt kyltom
för
luftkonditioneringsaggregat
till en medelstor
villa; kapacitet
18 000 kcal/h.
rar kanalerna i ett kyltorn uppstår störningar
i strömningsbilden, som medför att
strömningen ej blir renodlat laminär. Mycket
omfattande prov har därför måst göras för
kartläggning av värmeövergångstalets storlek under
olika betingelser. Produkten av
värmeövergångstal och ytinnehåll per volymsenhet, fig. 8,
är avsevärt större än för andra typer av
kyl-tornsinsatser (värden för de senare enligt
Matts Bäckström). Kanalvidden 3,7 mm har
valts bl.a. därför att den ligger nära den gräns,
under vilken svårigheter uppstår att dränera
kanalerna vid de vattenmängder, som normalt
förekommer. Tryckfallet genom växlaren, fig.
9, är i de flesta fall lägre än i konventionella
kyltornsinsatser.
En växlarkropp med den angivna spaltvidden
3,7 mm och djupet 300 mm ger vid lika för-
Fig. 12. Kyltorn
till en villa med
växlarkropp av
vellstruktur;
kapacitet 12 000
kcal/h.
hållanden samma kylning som en
konventionell kyltornsinsats med 3—4 gånger så stort
djup.
Vid utvärderingen av de termiska prov som
genomförts har den vanligen förekommande
beräkningsmetoden kommit till användning.
Denna grundar sig på Merkels analyser av
samtidig fukt- och masstransport och kan
kallas "entalpimetoden". Själva beräkningen
kan utföras grafiskt eller i speciella nomogram.
Dessa kan studeras i de flesta handböcker i
ämnet och skall här inte vidare beröras.
Tornvikter och volymer
De direkt påtagliga resultaten och fördelarna
med den beskrivna strukturen är följande. Det
har visats att genomströmningsdjupet kan
reduceras avsevärt. Eftersom dessutom folierna,
av vilka insatsen är uppbyggd, tar upp en
mindre del av frontarean, än som är fallet i
konventionella insatser, har det varit möjligt
att öka luftens fronthastighet och minska den
totala frontarean. Resultatet härav är att
kyl-tornets volym kunnat reduceras. Vikten av
växlarkroppen är mycket låg, ca 60 kg/m3 i
torrt tillstånd och 180 kg/m3 med vatten
rinnande över ytorna. Eftersom folierna endast
har en tjocklek av 0,15 mm förstår man, att
detta måste betyda en avsevärd viktreduktion
jämfört med de fall, då man använder
asbest-cementskivor med 3—4 mm tjocklek eller
träribbor med flera cm2 tvärsnittsareor. Den
kompakta och mycket lätta växlarkroppen
medför att tornets konstruktion i övrigt kan göras
betydligt enklare och lättare. Minskningen av
tornets vikt är många gånger minst lika
betydelsefull som den minskning av volymen som
blivit möjlig. Detta är speciellt fallet då
kyl-tornen placeras på hustaken, vilket oftast
måste ske i tät bebyggelse. De speciella
förstärkningar av takkonstruktionen, som normalt
är nödvändiga för att ta upp belastningarna,
blir härigenom betydligt förenklade.
En jämförelse har gjorts mellan typiska
relativt stora kyltorn av konventionell
konstruktion och kyltorn för växlarkroppar med
vellstruktur, fig. 10. Tornen har alla samma
kapacitet, ca 2 000 Mcal/h vid de
standardtemperaturer som anges för luftkonditionering i USA.
Vikten för tornen med vellstrukturkroppar är
endast ungefär en tredjedel av vikten för de
konventionella tornen. Även för små torn har
avsevärda vikt- och volymminskningar blivit
möjliga, fig. 11 och 12.
I första hand har här diskuterats
fläktventi-lerade torn. Vid de relativt låga hastigheter, som
förekommer i självdragstornen blir tryckfallen
genom en växlarkropp med vellstruktur
mycket små, vilket gör den lämplig även i sådana
sammanhang.
Roterande vattenspridare
För att effektivt kunna utnyttja en
kyltornsinsats av här diskuterat slag måste fördelning-
91 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
