Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Kyltorn och uppfuktare, system Munters, av Lennart Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en av vattnet vara mycket jämn, så att varje
enskild kanal får sin bestämda mängd. De
vanliga spridarsystemen med sprutmunstycken av
olika slag ger som regel ej tillräckligt jämn
fördelning. Med en spridare i form av ett
roterande rör, fig. 13 och 14, kan en mycket jämn
vattenfördelning åstadkommas. Denna jämna
fördelning kan erhållas utan att vattnet
behöver slås sönder i små droppar, vilket betyder
att man kan arbeta med mycket små statiska
tryck i spridaren och att man kan slopa
vat-tenavskiljaren i kyltornet. Det låga statiska
trycket medför att spridaren kan tillverkas
med ett öppet nav som eliminerar alla rörliga
tätningar. Kraften för att driva spridaren
erhålles av reaktionskraften från det
utströmmande vattnet. Spridaren på fig. 14 var
uppbyggd ovanför en damm, och avsikten var att
undersöka dess mekaniska egenskaper under
olika driftbetingelser samt att mäta upp
fördelningen av vattnet för att kunna verifiera
uppgjorda beräkningsmetoder.
Andra användningsområden
Växlarkroppen med vellstruktur kan även
användas för andra apparater än kyltorn, där en
god kontakt mellan en gas och en vätska är
önskvärd. Ett exempel härpå är
värmeåtervin-ningsaggregat av skrubbertyp. I dessa är den
inkommande luften varm och fuktig och det
inkommande vattnet är kallt. Energin går då
från luften till vattnet, dvs. tvärt emot vad
som är fallet i ett kyltorn. Inom exempelvis
cellulosaindustrin återvinns stora
värmemängder i sådana aggregat. Ett annat exempel är
rökgasskrubbrar, där värme återvinnes ur
rökgaser på liknande sätt.
I sådana apparater kan växlarkroppen komma
att utsättas för temperaturer över 100°C och
vid sådana temperaturer är cellulosa ej längre
användbar. Det finns dock andra material som
kan tänkas uppfylla kraven på
temperaturbeständighet, i första hand asbest. Asbest finns
tillgängligt som papper, vilket kan behandlas
på samma sätt som papper av cellulosa.
Uppfuktare
Uppfuktning av luft är en process som
förekommer inom luftbehandlingstekniken,
exempelvis då det gäller att reglera fukthalten i en
lokal eller då man vill ha en
temperatursänkning på luften och en samtidig höjning av
luftens fuktinnehåll kan tolereras. Det har
visat sig att en kontaktyta av här beskriven art
är utomordentligt väl lämpad för
uppfuktnings-apparater. Det är i detta fall ej nödvändigt att
en film av vatten kontinuerligt rinner över
ytorna, som i ett kyltorn. Förloppets natur är
sådant att samma effektivitet erhålles om
kontaktkroppens yta är våt. Om papperet av vilket
kroppen är uppbyggd kan absorbera
tillräckligt stora vattenkvantiteter behöver vatten
endast tillföras sporadiskt. Detta medför att
dräneringsproblemet blir förenklat, vilket gör det
Fig. 13. Princip
för roterande
spridare.
möjligt att arbeta med trängre kanaler än vad
som är möjligt i kyltornet, vilket i sin tur
medför att växlarkroppen kan göras mycket
kompakt.
Med beteckningar i ett Mollier-diagram enligt
fig. 15, som visar tillståndsförändringen vid
uppfuktning av luft, kan man definiera en
upp-fuktningsverkningsgrad
_ a _ x — xo
b Xr — Xo
(1)
Ett uttryck för t]f som funktion av växlarens
data och luftmängdens storlek kan härledas med
utgångspunkt från en ekvation för den
överförda fuktmängden, under förutsättning att
värmeövergångstalet är konstant utefter
kanalens längd. Man får därvid
ß (xc — x) d F = L dx
(2)
där ß betecknar fuktövergångstalet, x luftens
fuktkvot, F överföringsytan, L luftmängden, cp
luftens specifika värme och oc
värmeövergångstalet.
Ekv. (2) kan även skrivas
_ ßdF _ dx
L x — Xo
Enligt Lewis’ lag är
a.
Cp
(3)
(4)
Fig. U.
Roterande spridare
med 6 m
avstånd mellan
armarnas ytterån-dar; kapacitet
ca iOO t/h.
66 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
