Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Ventilationen i verkligheten, av B Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ventilationen
i verkligheten
697.92
Ventilationsgruppen i Statens Nämnd för
Byggnadsforskning har undersökt hur
ventilationsanläggningarna i fem hus fungerar sedan de
använts några år. Ett hus hade
självdragsventi-lation, två kontrollventilation och två
propellerfläktar. Följande resultat har erhållits:
Hus 1 2 3 4 5
Ventilationstyp ......självdrag kontrollventilation propellerfläktar
Byggnadsår ........ 1925 1948 1952 1948 1948
Antal våningar ...... 3 7 5 7 11
Undersökta lägenheter 36 12 34 9 11
Utsugen luftmängd
kök .......... mVh 40—50 30—40 50—60 50—60 30—40
rum .......... m7h — — 30—40 40—50
bad .......... m3/h 30—40 30—40 30—40 30—40 20—30
(WC)
Undersökningen omfattar ett för litet material
för att man skall kunna dra några bestämda
slutsatser. Värdena överensstämmer emellertid
rätt väl med en större dansk undersökning som
nyligen utförts av Statens
Byggeforskningsinstitut. I hus med självdrag undersöktes härvid 687
kök och 722 badrum. I hus med mekanisk
ventilation, som är mycket ovanliga i Danmark,
undersöktes 133 kök och 131 badrum.
Resultatet av den danska undersökningen var följande:
Ventilation m7h 0—15 15—35 35—55 55—75 75—
Fördelning vid [-självdragsventila-tion-]
{+självdragsventila-
tion+}
Kök ........... °/o 23 34 26 11 6
Badrum ........°/o 26 37 25 9 3
Fördelning vid
mekanisk
ventilation
Kök ...........»/o 12 33 27 21 7
Badrum ........°/o 5 24 33 20 18
Såväl de svenska som danska
undersökningarna visar, att ventilationen är otillräcklig.
Enligt svenska Babs fordras vid mekanisk
ventilation 80 m3/h utsugen luftmängd i kök och
60 m3/h i badrum. Dessa krav uppfylles sällan.
Anläggningar med självdrag fungerar endast
under gynnsamma temperatur- och
vindförhållanden. De mekaniska
ventilationsanläggningarna är ofta ej rätt inreglerade. Vindens
inverkan är dåligt undersökt. Vi vet exempelvis
för litet om det statiska trycket ovanpå taket.
Kanalerna kan vara otäta och sotluckorna ej
pålagda.
Referat av föredrag av Bengt Eriksson vid
informationssammanträde arrangerat av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning och AB Byggtjänst i oktober 1959.
Läckning
För närvarande pågår en utredning om
läckningen i olika typer av ventilationskanaler.
Denna tyder på att läckningen vid ett
undertryck på 10 mm vattenpelare uppgår till ca
10 m3/h m2 invändig kanalarea. Det är 10
gånger så mycket som man kan tolerera. De
första proven tyder på att spridningen är stor.
Vid murade betongblock erhölls vid samma
undertryck 6—30 m3/h m2, vid våningshöga
kanalblock 6—15, vid ingjutna eternittrummor
1—6, vid plåtkanaler 4—17 och vid
vindstrummor av lättbetongplattor 10—45 m3/h m3.
Däremot visade sig glidformsgjutna trummor vara
mycket täta.
Ventilationskanalerna kan vara mer eller
mindre igensatta och ventilerna ofta stängda
eller igenklistrade. Vid kontrollventilation
byter hyresgästen ibland ut ventilerna för att få
bättre ventilation utan tanke på försämringen
för andra hyresgäster.
Frisklufttillförsel
För att ventilationssystemet skall fungera
måste man tillföra tillräcklig mängd friskluft.
Eftersom hyresgästerna ej vill ha drag sätter man
ofta igen friskluftsventilen och fönstren tätas
noggrant. Någon typ av vädringsfönster, där
man exakt kan ställa in lämplig springa, finns
inte. Treglasfönster, där friskluften tas in
mellan rutorna, är en lösning. De smutsas
emellertid ned fort och ibland fås kondens. Det
lämpligaste sättet är att på något sätt förvärma
ersättningsluften, men det blir dyrt. Med billiga,
lättskötta värmeväxlare skulle man ha råd att
bygga ventilationsanläggningarna riktigt. Då
skulle man också kunna ge luften lämplig
relativ fuktighet.
Särskilt svårt är det att hindra att matoset
sprider sig i lägenheten. Vid matlagning skulle
det egentligen fordras en luftomsättning i
köket på 300 m3/h. En viss förbättring kan fås
genom kåpor över spisen, särskilt om grytorna
eller stekpannan står i närheten av väggen.
Köksfläkten kan nästan aldrig användas i
flerfamiljshus, eftersom matoset genom otäta
kanaler kan pressas in till grannarna. Det finns
system där man vid behov kan få en kraftig
ventilation i köket. Svårigheten är emellertid
att få hyresgästen att strypa ventilationen efter
matlagningen. Mycket vore vunnet om man
kunde få husmödrarna att låta bli att öppna
fönstren i köket så fort det blir matos. Det är
det säkraste sättet att få ut matoset i hela
lägenheten och i trapphuset. I stället bör fönstret
öppnas i vardagsrummet eller något annat rum
så att friskluften därifrån pressas in i köket.
Skafferiventilen är nu olämpligt utformad.
Byggforskningsnämnden försöker nu få fram
en billig ventil som stoppar smuts och damm
utan att friskluftstillförseln hindras.
Garage
I större garage har man i Sverige betydligt
högre krav på ventilation än i Tyskland, där
hänsyn ej tas till de toppbelastningar som upp-
69 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
