Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Ventilationen i verkligheten, av B Sundberg - Nybyggen - Anläggning för sterilisering med radioaktiv strålning, av SHl - Västtysklands första kärnkraftverk, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer. Enligt tyska undersökningar gäller
följande samband mellan koloxidhalt,
inandningstid och förgiftningsrisk.
Inandningstid ____ h 0,5 1 2 3 5
Koloxidhalt för
märkbar inverkan % 0,06 0,03 0,02 0,01 0,01
svår huvudvärk . . »/o 0,12 0,06 0,03 0,02 0,02
medvetslöshet ... Vo 0,20 0,09 0,05 0,03 0,02
död ............ °/o — 0,16 0,08 0,05 0,04
Byggnadsforskningens ventilationsgrupp har
undersökt förhållandet i tre garage med plats
för 112, 178 och 290 bilar. De två största var
parkeringsgarage med toppbelastningar kl. 9
och kl. 18 (lördag kl. 13). Enligt
bestämmelserna skall ventilationen vara minst 12 m3/h per
m2 golvyta. I ett garage var ventilationen genom
att ett filter var igensatt endast 1/3 av
minimikravet. Trots detta låg koloxidhalten under
0,005 %, utom kl. 18, då den steg till 0,01.
Stegringen då berodde på att maskinisten stängde
av fläktarna, då han gick hem kl. 17.
Sannolikt kommer kraven på ventilation i
garage att sänkas något i Byggnadsstyrelsens
kommande anvisningar. Egentligen borde
bestämmelserna variera allt efter garagets art. Ibland
får man god ventilation genom att portar finns
åt flera håll. Även i garage med öppningsbara
takfönster eller garagebyggnader över mark bör
ventilationen kunna klaras enklare än i garage
i källaren eller under mark. B S
nybyggen
Bestrålningscell
Utgång till
övre lager
\
r /
Utgång till
undre lager
’O
t
Intag fran lager nr 1
Strålkälla
Intag från lager nr 2
Fig. 1. Flytschema för besträlrtingsanläggningen vid Wantage Radiation
Laboratories.
en sådan. I marken under anläggningen finns en
vattenfylld behållare, i vilken strålkällan kan
sänkas ned i strålningssäkert läge (Nuclear Engineering
nov. 1959 s. 410). SHl
Västtysklands första kärnkraftverk
Nära Frankfurt a.M. byggs nu ett kärnkraftverk
som beräknas bli färdigt under 1960 (fig. 1). Det
blir på 60 MW värmeeffekt och 15 MW eleffekt.
Reaktorn är en lättvattenmodererad kokarreaktor
med självcirkulation. Den skall ge ca 120 t/h mättad
ånga vid ett tryck av 71,3 at a. I en värmeväxlare
skall den alstra 105 t/h icke radioaktiv, mättad
ånga med ett tryck av 46 at a. Sekundärångan skall
driva en 16 MW turbin konstruerad för mättad
Alla de delar av anläggningen, som innehåller
radioaktiva ämnen, placeras i ett cylindriskt hölje av
stålplåt, konstruerat för 6 at inre övertryck (fig. 2).
Höljet som är 14 m i diameter och 46 m högt,
hindrar att radioaktiv ånga kommer ut i atmosfären, om
en läcka i primärsystemet skulle uppstå.
Anläggning för sterilisering med
radioaktiv strålning
En av världens första stora anläggningar för
behandling av varor med radioaktiv strålning är klar
för igångsättning vid brittiska Wantage Radiation
Laboratories nära Harwell. Anläggningen har en
strålkälla på 150 kC kobolt 60 och två automatiska
transportlinjer för standardförpackningar på ca 30 1.
På ett dygn kan man ge t.ex. 3 t medicinska
instrument eller animaliska fibrer en stråldos på 2,5
Mrad.
Anläggningen upptar en yta av 930 nr, varav
bestrålningscellen och transportörerna tar 10 %>;
återstoden är lagringsutrymmen. Den har två
transportslingor så att olika stora stråldoser kan ges
samtidigt. Vidare kan transporthastigheten regleras. Varje
transportslinga består av två paternosterverk, ett
för ingående och ett för utgående material, två
transportörer med vilka materialet förs i sick-sack
förbi strålkällan och yttre transportörer från och
till lagren (fig. 1).
Till en början skall anläggningen användas för
sterilisering av medicinska instrument. Den är byggd
för en strålkälla på 500 kC och skall i framtiden få
Fig. 1. Atomkraftverket Kahl i mars 1959.
96 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
