Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Händelser - En brittisk kurs i strålskydd - WPC-sektionsmöte i Madrid 1960 - Interkama 1960 - En internationell verktygsmaskinutställning i London - Internationella Vårmässan i Utrecht 1960 - Andra Internationella Brno-mässan - Dieselmotornomenklatur - Debatt: Vad kommer kärnenergin att kosta?, av P H Margen och S Segring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ketter och kursprogram. Upplysningar erhålles
genom tekniske attachén vid Brittiska Ambassaden,
Mr. G H Greenhalgh, Strandvägen 82, Stockholm NO,
tel. 67 01 40.
WPC-sektionsmöte i Madrid 1960. Ett
sektionsmöte inom Världskraftkonferensen (World Power
Conference) anordnas den 5—9 juni 1960 i Madrid.
Ämnesområde för konferensen är metoder för
lösning av kraftbristproblem; ca 170 rapporter skall
diskuteras. Rapporterna, som är skrivna på något
av de tre officiella konferensspråken engelska,
franska och spanska med sammanfattningar på alla tre
språken, sändes till konferensdeltagarna i förväg.
I anslutning till konferensen ordnas besök vid
industrier, kraftanläggningar och
forskningsinstitutioner. Ett särskilt damprogram anordnas.
Anmälningsavgiften till konferensen är 260 kr. och
för damer, som önskar delta i det speciella
damprogrammet, 65 kr. Konferensen är öppen för alla
intresserade.
Detaljprogram med anmälningsblanketter och
upplysningar erhålles genom överingenjör Uno
Sandström, Svenska Vattenkraftföreningens Stiftelse för
Tekniskt Utvecklingsarbete (Vast), Vasagatan 9,
Stockholm C, tel. 24 23 90, till vilken även anmälan
om deltagande bör göras, helst före den 1 mars.
Interkama 1960, den andra internationella
Düs-seidorf-kongressen och -utställningen för mätteknik
och automatisering, anordnas den 19—26 oktober
1960 av Zentralverband der Elektrotechnischen
Industrie och Verband der Deutschen
Feinmecha-nischen und Optischen Industrie i samarbete med
Vereinigung Deutscher Elektrizitätswerke och en
mängd ingenjörs- o.a. fackmannasammanslutningar.
Man räknar med att Interkama 1960 blir dubbelt
så stor som den för tre år sedan anordnade
Interkama 1957 (Tekn. T. 1957 s. 196 och 612).
Utställningen omfattar apparater och instrument
från de mättekniska, regleringstekniska och
analystekniska områdena samt utrustning för
automatisering inom industrin och elektronisk databehandling.
En internationell verktygsmaskinutstäilning i
London, International Machine Tool Exhibition,
anordnas den 25 juni—8 juli 1960 av Machine Tool
Trades Association of Great Britain. Man påpekar
särskilt att utställningen även omfattar maskiner
för träbearbetning.
Upplysningar erhålles genom Machine Tool Trades
Association, Brettenham House, Lancaster Place,
London WC 2.
Internationella Vårmässan i Utrecht 1960
kommer att uppdelas, som fallet var 1959, i två mässor:
en mässa för konsumentvaror, som hålles den 29
februari—5 mars och en teknisk mässa, som
anordnas den 5—14 april.
Upplysningar erhålles genom Netherlands
Industries Fair, Utrecht, Nederländerna.
Andra Internationella Brno-mässan hålles den
11—25 september 1960 i Brno (Briinn) i
Tjeckoslovakien. Den är en teknisk mässa, huvudsakligen för
verkstadsprodukter, liksom den första mässan, som
hölls hösten 1959 (Tekn. T. 1959 s. 143, 764).
Brno-mässan 1960 följer omedelbart efter
höstmässan i Leipzig och kombinerar i tid även med
den bulgariska Plovdiv-mässan, som börjar den 18
september.
Upplysningar erhålles genom Brno-Vystavisté,
Vå-slavské Nåm. 57, Praha 3, Tjeckoslovakien.
Dieselmotornomenklatur. En kommitté inom
Sveriges Standardiseringskommission har utarbetat
ett förslag till nomenklatur för insprutningssystemet
för dieselmotorer upp till ca 250 hk. Remisstiden
utgår den 1 mars 1960. Intresserade kan erhålla
förslaget från Sveriges Standardiseringskommission,
Box 3295, Stockholm 3.
debatt
Vad kommer kärnenergin att kostat
I Tekn. T. 1959 h. 46 s. 1310 refererades ett
föredrag som hölls i Washington D.C. den 3 november
1959 av Mr. Frank Pittman, "Director of the
Division of Reactor Development" i AEC, och i vilket
ekonomin hos olika reaktorsystem jämfördes. Av de
åtta reaktorsystem som ingick i jämförelsen blev
tungvattensystemet (som var det enda systemet med
naturligt uran) det som hade den näst högsta
kostnaden per kWh. Med hänvisning till detta referat
vill vi påpeka följande.
Pittmans föredrag innehöll flera väsentliga
kvalifikationer som inte inkluderas i referatet, bl.a.
uttalandet att amerikanarna hade gjort så liten insats
på tungvattensystemet för kraftreaktorer, att det inte
var behandlat jämnstarkt med de övriga systemen.
Vi citerar: "The practical technology of heavy
wa-ter moderation for power producing reactors is not
far advanced in this country (USA). -—–a vast
amount of basic and engineering information has
been generated by the Canadians, who have placed
major emphasis ön this system. Taking all these
factors into consideration, and recognizing that the
figures do not have the same degree of back-up as
those based ön current technology for other systems,
we have concluded that the cost of power ––.
Because this system is in an early state of
development, the potential gains wliich can be predicted
with reasonable assurance are fewer in number and
of less certainty than for other systems ön which
we have a greater background of current
technology."
Pittmans tolkning av tungvattensystemsekonomin
fick trots dessa kvalifikationer kritik av fackmän
både i den direkt efterföljande diskussionen och
senare, såväl utomlands som inom USA. Detta
beror bl.a. på att följande antaganden gjorts vid
jämförelsen.
Årskostnaderna för det tunga vattnet sattes till
12,5 »/o av investeringen per år i fasta kostnader
(inklusive ca 6 ®/o skatt) pius 4 °/o per år för
läckning och ytterligare ett belopp för rening, så att
totalkostnaden blir större än 16,5 °/o per år. Som
bekant är just kostnaden för det tunga vattnet den
faktor som verkar i ökande riktning på
investeringskostnaden för det tungvattenkylda systemet, och
olika amerikanska experter1 ansåg det felaktigt, att
man på det sättet skulle kräva mer skatt från ett
tungvattenmodererat projekt för en given eleffekt
än från ett lättvattenmodererat projekt. För det
anrikade systemet utgör investeringskostnaden för
klyvbart material en motsvarande relativt stor in-
79 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
