Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 6 - Driftinstrumentering för reaktorn R0, av Georg Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Fissions-räknare-]{+Fissions-
räknare+} I
Fig. 3. Schema över pulsräknarsystemen och periodmätsystemen; D och D diskriminator för låga resp. höga
extremvärden, d/dt differentiator, x ledningar från effektregleringssystemet (fig. 4).
mått på reaktoreffektens relativa
tillväxthastighet. Två gränsvärdesdiskriminatorer är
anslutna till denna mätstorhet, avsedda att ge olika
former av driftförbud i säkerhetssystemet.
Denna apparatur skall i första hand
kontrollera reaktorn vid höjning av effekten och därvid
hindra reaktorn att bli alltför överkritisk.
Två likadana system svarar för effektmätning
i linjär skala i området 0,001—100 W. Samma
neutrondetektor användes som i föregående
system, men elektroniken utgöres av linjära
likströmsförstärkare, i vilka man kan koppla
om mätområdena stegvis med en faktor 10 i
varje steg och variera förstärkningen i mycket
små steg inom varje sådant mätområde. En
gränsvärdesdiskriminator på varje förstärkares
utgång ger signal till säkerhetssystemet.
I första hand är apparaturens uppgift att
stänga av reaktorn vid otillåtet hög effektnivå
under drift samt att tjäna som effektmätare i
reaktorns effektregleringssystem.
Systemen är sammankopplade så att signaler
till säkerhetssystemet från ett mätsystem
blockeras av signaler från ett annat sådant system
(fig. 3 ocli 4). Vid körning ovanför 0,1 W har
man nämligen kommit ovanför
pulsräknar-systemens område, varför man vill kunna
ställa av dem manuellt. För att detta skall vara
möjligt kopplas de automatiskt ifrån
säkerhetssystemet, när effekten enligt ettdera av de
två periodmätsystemen uppnår 0,1 W.
Vidare har man under körning vid konstant,
relativt hög effekt föga behov av övervakning
av reaktorns period. Driftförbudet vid extremt
kort period kopplas därför förbi automatiskt
vid ett visst minimiutslag inom något av de
linjära effektmätsystemen, så att risken för
onödiga driftstopp på grund av
ofullkomligheter i apparaturen skall minska.
Alla sex neutrondetektorerna är anbringade
omedelbart utanför reaktortanken. Särskilda
signalanordningar ger larm, när detektorn
flyttas från sin rätta position och när
högspänningen till den av någon anledning försvinner.
Effektreglering
Ett lämpligt sätt att reglera en reaktors effekt
är att låta en viss effektavvikelse från
hörvärdet resultera i en viss hastighet hos det organ,
som påverkar reaktiviteten (integrerande
reglering) . Om ingen intern temperaturåterkoppling
finns i systemet, krävs en rätt hög hastighet
hos detta organ. Man brukar önska en största
ändring per sekund av reaktiviteten med
50 • 10~s —100 • 10~6 (jfr Tekn. T. 1956 s. 72).
För RO har av redan angivna skäl valts en
effektreglering, där reaktiviteten påverkas
genom ändringar av moderatornivån. Det visar
sig att rätt hög styreffekt krävs för att
övervinna trögheten i vattnet vid en sådan
reglering, om resultatet skall bli bra. Redan detta
133 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
