Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Sveriges energiförsörjning, av S Hähnel - Svensk järnhantering 1959, av WS - Den brittiska kärnkraftens pris, av SHl - De skandinaviska ländernas handelsflottor, av N Lll - Elförbrukningen för svetsning i Sovjetunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hindras. Det förutsätts dock att det svenska
utvecklingsarbetet inte försvåras därigenom
och att den valda reaktortypen är lämplig.
AB Atomenergi
Tillkomsten av AB Atomenergi med staten,
kraftföretag och industri som aktieägare borde
vara en garanti för ett gott samarbete mellan
parterna. Bolaget ocli dess resurser måste
utnyttjas så effektivt som möjligt. Dess uppgift
är att bedriva ett utvecklingsarbete som av
olika skäl inte kan utföras på annat håll. Kan
ett visst arbete göras bättre av industrin, bör
Atomenergi beställa det, och så har hela tiden
skett.
Det torde vara omöjligt att bestämma fasta
riktlinjer för arbetets fördelning, men med
god vilja bör man dock kunna göra den
rimlig. Atomenergi måste emellertid kunna
bedöma också de arbeten som andra utför och
bör bl.a. på grund härav bedriva eget
konstruktionsarbete. Det är dock klart att
Atomenergi inte skall konkurrera med industrin.
Det har aldrig varit meningen att Atomenergi
t.ex. skall tillverka och exportera reaktorer,
men bolaget har, sannolikt även i framtiden,
som specialuppgift att göra bränsleelement
eller sköta hanteringen av klyvbart material
över huvud taget. SHl
Svensk järnhantering 1959. Exporten av
järnmalm ökade 1959 till 15,5 Mt från 14,8 Mt år 1958
och exporten av järnsvamp från 18 000 till 23 000 t.
Tackjärnsexporten var lika stor som 1958 eller
38 000 t. Exporten av handelsfärdiga stå’produkter
inklusive ämnen ökade med 60 000 t från 414 000
till 474 000 t.
Importen av smidbart järnskrot ökade från 55 000
till 199 000 t och importen av tackjärn från 93 000
till 148 000 t. Totalimporten av handelsfärdiga
stålprodukter inklusive ämnen ökade från 766 000 till
861 000 t. Importen av grov- och mediumplåt
minskade från 337 000 till 299 000 t.
Produktionen av tackjärn ökade från 1 309 000 till
1 400 000 t och av järnsvamp från 99 000 till 114 000 t.
Götstålsproduktionen ökade från 2 413 000 till
2 857 000 t. Sammanlagda produktionen av
handelsfärdiga stålprodukter inklusive ämnen ökade från
1 700 000 till 1 934 000 t eller med 234 000 t.
Tillförseln av handelsfärdiga stålprodukter
(produktion pius import minus export, utan hänsyn till
lagerändringar) utgjorde 2 321 000 t mot 2 052 000 t
år 1958.
Antalet arbetare sysselsatta inom järnhanteringen
var 45 500; ökningen från föregående år var 2 000.
Som allmänt omdöme om den svenska
järnhanteringen nu kan sägas, att sysselsättning och
order-stock är goda. Efter en viss återhämtning av priset
på handelsjärn under hösten 1959 synes prisläget
ha stabiliserats (Järnverksföreningens järnstatistik
1959). WS
Den brittiska kärnkraftens pris. På grundval av
erfarenheter från omkring ett års drift av
kärnkraftverken i Bradwell och Berkeley har Central
Electri-city Generating Board beräknat strömkostnaden till
0,81 p/kWh för Bradwell och 0,86 p/kWh för
Berkeley samt har uppskattat den till 0,74 p/kWh för det
avsevärt större verket i Hinkley Point, som väntas
bli färdigt 1962. Man har härvid räknat med 5,5 °/o
ränta och 20 års avskrivningstid.
Enligt dessa uppgifter är strömpriset ca 50 °/o
högre än det som uppskattas för nya ångkraftstationer
med dagens bränslepris. För ett verk i Marnham,
där den första av fem enheter för vardera 200 MW
just blivit färdig, räknar man med ett strömpris av
0,54 p/kWh. Den första ångkraftsenheten på 550 MW
som väntas bli färdig i Thorpe Marsh 1962 anser
man skall ge ström till 0,52 p/kWh. Dessa
uppskattningar är grundade på 25 års avskrivningstid och
5,5 «/o ränta.
För bara fem år sedan uppskattade Atomic Energy
Authority strömpriset till 0,43—0,59 p/kWh för
Bradwell och Berkeley, och vid Genéve-konferensen
1958 uppgavs strömkostnaden för samma verk bli
0,7—0,8 p/kWh och för Hinkley Point till 0,6—0,7
p/kWh. Det högre priset gäller för 6 °/o ränta.
Kärnkraftens kostnad har alltså snabbt stigit,
vilket framför allt beror på att verkens
anläggningskostnader blivit mycket högre än beräknat. Den
senaste ökningen beror på en höjning av priset på
grafit. Då t.ex. en Hinkley Point-reaktor tar nära
2 500 t grafit, betyder även en liten ökning av
gra-fitpriset en avsevärd ökning av
anläggningskostnaden (New Scientist 7 jan. 1959 s. 14). SHl
De skandinaviska ländernas handelsflottor.
Enligt Det Norske Veritas statistik hade Norges
handelsflotta 1959 en bruttoökning av 141 fartyg om
1 206 200 brt, varav 41 tankfartyg på 649 300 brt.
Därav byggdes i Norge 51 motorfartyg och en
ångare på tillsammans 102 000 brt, 1 malmtanker
och 3 malmfartyg på tillsammans 25 200 brt, 12
passagerarfartyg och färjor, 8 fiskefartyg och 2
andra specialfartyg. I utlandet byggdes 65
motorfartyg och 9 turbinångare på tillsammans 815 800
brt, varav 15 tankmotorfartyg och 8
turbintankfar-tyg på tillsammans 417 700 brt, 1 malmtanker på
20 310 brt och 1 kyllastfartyg. Bruttominskningen
var 100 fartyg på 323 600 brt. Norges handelsflotta
vid 1959 års slut utgjorde 2 798 fartyg på 10 785 000
brt, varav 544 tankfartyg på 5 950 000 brt.
Sveriges handelsflotta hade 1959 en bruttoökning
av 58 fartyg om 340 300 brt, varav 11 tankfartyg
på sammanlagt 143 100 brt. För svenska rederier
byggdes i Sverige 33 motorfartyg och 1
turbin-tanker på tillsammans 261 100 brt, varav 8
tankfartyg på 108 800 brt, 4 malmtankfartyg och 4
malmfartyg på tillsammans 121 300 brt. I utlandet
byggdes 7 fartyg om 56 800 brt, varav 1
motortanker och 1 turbintanker på tillsammans 33 800 brt.
Bruttominskningen var 67 fartyg på 181 400 brt.
Sveriges handelsflotta uppgick vid 1959 års slut till
1 245 fartyg på 3 640 000 brt, varav 173 tankfartyg
på 1 273 400 brt.
Danmarks handelsflotta hade 1959 en bruttoökning
av 68 fartyg om 250 000 brt, varav 11 tankfartyg på
156 100 brt. För danska rederier byggdes i
Danmark 24 motorfartyg på 137 500 brt, varav 7
tankfartyg på 96 900 brt, 1 tågfärja, 2 kyllastfartyg och
6 trålare. I utlandet byggdes 24 motorfartyg och 2
turbintankfartyg på tillsammans 102 300 brt.
Bruttominskningen var 45 fartyg på 145 800 brt.
Danmarks handelsflotta uppgick vid 1959 års slut till
769 fartyg på 2 192 000 brt, varav 85 tankfartyg på
819 300 brt. N Lll
Elförbrukningen för svetsning i Sovjetunionen
beräknas ha reducerats med 61 °/o i och med att
automatiska svetsningsmaskiner i stor utsträckning
ersatt manuell svetsning.
152 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
