- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
174

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 8 - Industrin och forskningens resultat, av Gunnar Hambraeus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

både inom och utom Sverige. För detta skall
man besöka forskarna, studera litteratur och
rapporter samt följa teknikens utveckling i
industrin. Resultaten av dessa studier blir en
rad utvalda projekt vilka skall demonstreras
för industrin vid besök och med utställningar.

Utom upprättandet av Info föreslår
kommittén några ytterligare åtgärder för att stärka
kontakten mellan den statliga forskningen samt
industrin. Man vill sprida ökad kännedom om
möjligheterna för industriföretag att få anslag
från Statens Tekniska Forskningsråd, man
anser det angeläget att de olika
underkommittéerna av rådet beaktar att av dem förordad och
stödd forskning anknyts till utvecklingsarbeten
inom industrin och vidare vill man knyta
banden fastare mellan det tekniska
forskningsrådet och de olika branschforskningsinstituten.
Man anser även att
branschforskningsinstitutens organisation bör överses och föreslår att
en utredning kommer till stånd om
upprättandet av nya sådana institut.

Man vill vidare upprätta kontaktnät mellan
tekniska laboratorier i Sverige som skall
underlätta utbytet av erfarenheter och ge ökade
möjligheter till utnyttjande av existerande
instrumentutrustningar. Till sist förordas att IVA
ges möjligheter att planera, uppföra och driva
flera försöksstationer av samma typ som nu
finns vid Drottning Kristinas väg i Stockholm.
En ny station föreslås för Stockholm och en
för Göteborg, behovet av ytterligare sådana
skall utredas av rådet och IVA. De
laboratorier som forskningsråden nu låter uppföra i
Studsvik bör administreras av IVA.

Huvuddelen av kommitténs utredning handlar
0111 Info. Det är en i förhållande till den
skisserade uppgiften mycket blygsam organisation
som föreslås. Meningen är att här skall
bedrivas en försöksverksamhet, vars resultat blir
avgörande för det fortsatta arbetet.

Från idé till produktion

Tyvärr inskränker sig framställningen i
utredningen endast till de aktuella förslagen. Den
mer principiella diskussion, som torde ha förts
inom kommittén om mekanismen för
forskningsresultatens omsättande i produktionen,
finns inte med. I stället har i en olyckligt
formulerad inledning helt kort fastslagits att "den
bristande effektiviteten i det svenska
näringslivets utnyttjande av forskningens resultat
bildar ett mycket betydelsefullt problem för vårt
samhälle i dag och tordë vara ett av de
allvarligaste hindren för den snabba utvecklingen
av dess ekonomi". Det finns anledning att se
vad som kan ligga bakom detta påstående.

Vägen från forskningsinsatsen till
utnyttjandet av forskningens resultat i
produktionen innehåller flera led. Först måste
innebörden och den potentiella betydelsen
av resultaten klarläggas antingen av
forskaren själv eller av andra som har bättre
förutsättningar, t.ex. större industrierfarenhet, för
att göra detta. Därnäst skall resultaten bringas

till en potentiell exploatörs (som regel inom
industrin) kännedom och prövas av denne.
Ofta krävs ett omfattande utvecklingsarbete
innan de kan omsättas i industriell produktion.
Slutligen måste resurser både ifråga om
personal och kapital ställas till förfogande. Under
denna process kommer de aktuella metoderna,
materialen eller produkterna gång på gång att
bedömas ur teknisk och ekonomisk synvinkel
och ställas i relation till dels tidigare och
jämngamla projekt av liknande slag, dels andra
projekt, måhända av helt annat slag, vilka
konkurrerar om företagets eller industrigruppens
totala resurser. Någonstans på vägen, helst i
de tidigare leden, skall en
uppfinningsdefinition uppställas och äganderätten klarläggas
t.ex. genom patentsökning.

Forskaren, vilken som regel endast ser första
delen av denna kedja, är alltid benägen att
undervärdera den tekniska och ekonomiska
prövningen av användbarheten av hans
resultat. Detta återspeglas i den aktuella rapporten
i att kommittén bedömer frågan om
utnyttjandet av forskningsresultaten huvudsakligen som
ett kommunikationsproblem och därnäst
något som ett problem om framtagande av idéer
och patent. Man berör ej alls inverkan av
knapphet på kapital och gällande regler för
företagsbeskattning, ehuru dessa faktorer var
för sig torde verka mer hindrande på
företagens möjligheter att exploatera
forskningsresultat än eventuella brister i kunskapen om
forskningens resultat. Ej heller nämner man
bristen på tekniker, vilken även den är en
betydande hämmande faktor kanske framför allt
i utvecklingsledet. Möjligen har man bedömt
att dessa stora frågor icke kan påverkas av
åtgärder från Tekniska Forskningsrådets sida. De
borde emellertid ha nämnts och särskilt skulle
beskattningens inverkan varit av intresse att
få belyst ur rådets synvinkel.

Kommunikationsproblemet

För att återgå till kommunikationsproblemet
så kan man ifrågasätta om det existerar för de
större industriföretagen. Företag med egen
forsknings- och utvecklingsverksamhet torde
numer vara väl medvetna om värdet av
kontakter med universitet, högskolor och centrala
forskningslaboratorier. Att man likafullt kan
finna exempel på att värdefulla
forskningsresultat icke utnyttjas i en utsträckning, som man
i efterhand kan bedöma som motiverad, torde
mera bero på alltför försiktiga bedömanden i
de avgörande instanserna eller på otillräckliga
resurser i fråga om kapital och personal. Det
är orealistiskt att tro att några få konsulenter
inom ett statligt organ skulle kunna påverka
dylika bedömanden.

Den samverkan mellan forskningen och
industrin som kan bli av värde torde böra börja
redan i det första projektstadiet och
kommitténs förslag till en ökad kontakt mellan
Tekniska Forskningsrådets nämnder och industrin
är riktigt. Närhelst frågor om forskning av po-

200 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free