Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 8 - Nybyggen - Elastiska transport- och lagringsbehållare, av N Lll, Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggen
Elastiska transport- och lagringsbehållare
Under senare år har man i flera länder visat ett
stort intresse för elastiska behållare av gummi och
syntetiska material för sjötransporter och förvaring
av olja och flytande kemiska produkter.
De först konstruerade provbehållarna var små och
rymde några tiotal ton last (Tekn. T. 1959 s. 1008).
Nu föreligger projekt på behållare med en
lastkapacitet av ca 20 000 t.
Det finns flera anledningar till detta intresse för
elastiska behållare. Dessa, som framställes av
gummi, nylon eller liknande material, är billiga att
bygga jämfört med tankfartyg. Enligt västtyska
uppgifter ligger kostnaderna för en behållare mellan en
tiondel och en tjugondel av kostnaderna för ett
tankfartyg med samma lastkapacitet. Driftkostnaderna
blir också mindre därigenom att personal kan
insparas och hamn- och kanalavgifter blir lägre.
Underhållskostnaderna blir obetydliga, då ingen korrosion
förekommer. Behållarna anses ha läng livslängd.
Behållarna tar betydligt mindre skada än ett
fartyg vid kollision. För att öka styrkan har man
inneslutit behållarna i nät av manilla-hampa eller
armerat dem med band, fig. 1. Bogseranordningen är
fäst i detta nät, så att dragkraften skall fördela sig
över hela behållaren. För att öka behållarens
flytkraft finns luftbehållare, vilka också tjänar som
stötdämpare, fig. 2. Uppkommande läckor går lätt
att täta.
När behållarna icke användes tar de förhållandevis
liten plats och kan rullas upp på en flytande
trumma, som sedan lätt kan transporteras.
Liknande behållare kan användas för att
lager-hålla bränsle. I så fall kan de antingen flyta i ytan
eller vara nedsänkta i vattnet med ankare.
Fyllnings- och tömningsslangar fästes till en boj.
Vattentrycket tjänstgör som tömningspump, då
behållarna är nedsänkta. Även ur militär synpunkt har
behållarna stor betydelse. Örlogsfartyg behöver icke
gå in till baser för att bunkra (Tekn. T. 1959 s. 779).
Oljeförråd kan snabbt spridas och behållarna är
motståndskraftiga mot undervattensexplosioner.
Liknande behållare används även för transporter
på järnvägsvagnar och bilar, fig. 3.
De länder, som i första hand ägnat sig åt
problemet med elastiska behållare, är Storbritannien,
Västtyskland, USA, Frankrike och Sverige.
Redan 1956 började forskare i England att göra
modellprov. Nu användes följande behållare för
trafik på de inre vattenvägarna där:
Diameter .............. m 1,52 3,05 4,57
Längd .................. m 30,5 61,0 91,5
Lastförmåga ............ t 40 300 1 100
Djupgående,
största ................ m 1,22 2,44 3,66
normalt .............. m 1,07 2,13 3,20
Ekonomisk fart ____ knop 7 10 12
Bogsermotstånd vid
ekonomisk fart .......... kp 362 2 720 8 600
Vikt .................... ( 1 4 8
Fig. 2. Flytande
elastiska
transport-behållare stabiliserade med
längsgående luftkuddar.
Fig. 1.
Transportbehållare
armeras med
plastband.
Fig. 3.
Gummi-behållare för
vätsketransport
på lastbil.
186 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
