Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 8 - STF januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
januari
Det nya årets föreningsprogram inleddes av SVR,
som ägnade kvällen den 11 januari åt svenska
insatser vid utländska kraftverksbyggnader. De som
berättade var Karl Johan Sundquist och Gunnar
Isaksson från Vattenbyggnadsbyrån, Sven Otto
Platzer i Widmark & Platzer samt Kjell Christenson
vid Sentab.
Sundquist inledde med en redogörelse för
kraftverket i Nilen som skall utnyttja den gamla
Assuandammen uppdämning och som projekterats av
Vattenbyggnadsbyrån. Medelvattenföringen är 2 500
m3/s, fallhöjden 10—32 m, utbyggnadseffekten 350
MW och årsproduktionen 1 900 GWh. Av nio
maskinaggregat levereras fem turbiner av KMW och
två generatorer av Asea, som också står för alla
transformatorerna. Ett äldre, engelskt,
kraftstationsprojekt med maskinstation i anslutning till
dammen övergavs därför att man fruktade att
vibrationer från ståltuberna kunde inverka menligt på
dammens murverkskonstruktioner.
Vattenbyggnadsbyråns förslag innebar att en sänka på
uppströmssidan utnyttjades för tilloppskanal till en
intags-och maskinstationsbyggnad med en större öppen
svallbassäng på nedströmssidan fore fyra
avloppstunnlar på tillsammans 350 nr.
Arbetena inleddes i maj 1953 med en 30 m hög
350 m lång fångdamm som byggdes på 3—4
månader. Intagsdammen utfördes till största delen i
murverk på grund av tillgången på stenarbetare
med yrkestraditioner från årtusenden. Totalt åtgick
150 000 m3 betong. Tunnlarna utfördes oklädda med
"garanterad släthet" definierad som 30 cm största
tillåten avvikelse från en 3 m lång rak käpp.
Totalkostnaden var 450 Mkr. Kraftstationen invigdes i
januari 1960 och dess produktion skall utnyttjas för
konstgödselproduktion.
Isaksson fortsatte med de stora siffrornas projekt,
utbyggnaden av Kongoflodens nedre lopp vid Inga.
Nederbördsområdet är här 3,8 milj. km2, dvs.
ungefär nio gånger Sveriges areal. Medelvattenföringen
är 38 000 m3/s, högvattenföringen 55 000 m3/s och
lägsta vattenföringen 18 000 m3/s.
Vattenkrafttillgången har uppskattats till 200 000 KW, varav vid
själva Inga-fallen 70 000 MW. Våren 1956 inleddes
ett förprojekteringsarbete, vari
Vattenbyggnadsbyrån har deltagit tillsammans med belgiska konsulter.
Hydrologiska och geologiska undersökningar har
utförts samt flygkarteringar av ca 200 km2. Man har
föreslagit att utbygga 25 000 m3/s på 140 m fallhöjd
med 400 MW i en första etapp och totalt 33—37 GW
(i Sverige nu ca 6 GW). Ett av bekymren blir att
få plats med alla maskinaggregaten i området.
Platzer fortsatte sedan med att berätta om
Aldea-dåvila-anläggningen (Tekn. T. 1958 s. 880) i den
spanska delen av Duero-floden. Den består av en
130 m hög valvdamm och kraftstation i berg av
typ Harsprånget med två 140 nr 500 m långa
avloppstunnlar. Effekten är 6X125 MW och
årsproduktionen 1800 GWh. Fallhöjden är 140 m.
Kostnaden har uppgått till ca 400 Mkr. Den svenska in-
satsen har bestått i underjordsarbeten medan
utrustningen är amerikansk.
Vid bygget av Binga-dammen på Filippinerna har
också svenskar bistått med erfarenhet. Dammen är
av Trängslet-typ med volymen ca 2 milj. m3.
Bygget genomfördes på 32 månader med en
maskinpark värd 40 Mkr. Kostnaden var 130 Mkr. för
utbyggda 100 MW. En film, tagen av arbetschefen
G Magnusson, kompletterade Platzers framställning.
Slutligen återförde Christenson de närvarande till
Assuan och berättade om arbetena med
avloppstunnlarna, vilka utfördes av Sentab. Besvärligheter
var dåligt berg, som omintetgjorde planerna för
rationell drivning med golvort-takstross av modell
Kilforsen, samt värmen, som plågade folk och
maskiner. Glädjeämnen var kontaktèn med Egypten.
Mekanik hade till sitt sammanträde tisdagen den
12 januari inbjudit direktören för Tekniska
Nomenklaturcentralen att tala om hur en enhetlig teknisk
nomenklatur åstadkommes. Han började med att
framhålla kravet på enhetliga benämningar. Man
måste emellertid vara försiktig vid val av
uttrycksmedel och vara aktsam om vårt svenska språk.
Slagord utan täckning har tyvärr lätt att göra sig
gällande, och vi har med en överdriven tro på
engelska språkets klarhet och logik lånat in en
mångfald ord utan begreppsmässig täckning i
svenskan. I många fall bör gamla svenska uttryck hellre
användas.
TNC bevakar fackspråkets utveckling i böcker,
tidskrifter, dagspress och radio. I ett kartotek, som
nu omfattar 150 000 kort, samlas ord, uttryck och
termer. Kartoteket används vid granskning av
nomenklaturförslag, som är en av TNC:s
huvuduppgifter. TNC har i sådana fall god hjälp av sina
tekniska rådgivare. Vidare samarbetar TNC med
Svenska Akademiens ordboksredaktion och med
Nämnden för Svensk Språkvård. En viktig uppgift
för TNC är även att sprida uppgifter om måttsystem
och beteckningar.
Hur man skall utforma sina fabrikslokaler och
utrusta dem, om man ej riktigt vet vad man skall
tillverka, var ämnet för ett föredrag av
Epa-(Euro-pean Productivity Agency)konsulten W Grant
Ire-son vid Sifeo’s möte torsdagen den 14 januari.
Först konstaterades, mot bakgrunden av
amerikanska erfarenheter, att produkter snabbt blir
omoderna, och alt företagen därför ständigt måste vara
beredda att ställa om produktionen. En omställning
måste ske på kort tid, eftersom
förtjänstmöjligheterna är störst i början, innan konkurrensen har blivit
hård.
Den önskade rörligheten kräver, att data om
metoder, maskiner, verktyg och övrig utrustning
arkiveras så att behövliga uppgifter snabbt kan tas
fram. Man bör också veta var ledningarna går.
Basen i maskinparken bör vara ett antal allmänt
användbara maskiner som kompletteras med
utväxel-bara tillbehör, lämpliga för de speciella
tillverkningarna. Maskiner och andra inventarier skall vara
lätta att flytta. Standardiserade arbetsbänkar
utrustade med anknytningsmöjligheter för vatten-,
luft-, elledningar m.m. kan lätt flyttas från en
avdelning till en annan.
I äldre byggnader kan man inte göra särskilt
mycket utöver att placera ledningarna åtkomligt. Nya
byggnader uppförs nu ofta i USA med 6,7 m
invändig takhöjd, för att höga maskiner och
lakbun-den utrustning skall få plats. Pelaravstånden har
samtidigt ökats till ca 24,5 m, och golvens bärighet
görs tillräcklig för nästan vilken utrustning som
• •
■v:
• • •
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
