Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Stockholms telegrafstation, av Gunnar Hambraeus - Andras erfarenheter - Svenska undersökningar av bländning vid mörkerkörning, av EBr - Belagda pulver till kärnbränsleelement, av SHl - Aluminium för krafttransformatorer, av R Gn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Apparatsalen två trappor upp i den ombyggda telegrafstationen.
verkar denna överförs adressen till reläsatsen
för det berörda avsnittet och reläsatsen för
föregående avsnitt återgår till viloläge. När
blanketten kommer in i ett avsnitt med en
avgrening eller ett utkast, sluter reläsatsen en
strömkrets för en växlingsanordning. På
inlandsavdelningen har fördelningsbanan
försetts med en automatisk sändare som fördelar
blanketterna i cyklisk ordning till de lediga
expeditionsplatserna. Om två blanketter
samtidigt kommer in i ett avsnitt, stannas banan
av reläanordningarna (Tele 1960 h. 1). GAH
• v:
andras erfarenheter
Svenska undersökningar av blandning
vid mörkerkörning
Med bidrag från Forskningsrådens kommitté för
trafiksäkerhetsforskning har vissa undersökningar
av bländningsförhållanden företagits vid
Klinisk-neurofysiologiska Laboratoriet i Göteborg. Härvid
utfördes fältmätningar med luminansmätare på
landsväg och laboratorieundersökningar av
lumi-nanskontrasters inverkan på ögats synförmåga.
Från fältmätningarna är av speciellt intresse de
resultat som erhållits rörande mötande
bilstrålkastares luminans. Med mätinstrumentet på 25 m
avstånd och 1,3 m höjd (motsvarande ögonhöjd för
bilförare i genomsnitt) uppmättes för
halvljusinställ-da strålkastares reflektorytor så höga luminanser
som 8 000 cd/m2. Eftersom bakgrundsluminansen
samtidigt endast uppgår till 1—3 cd/m2 är det icke
att förvåna sig över, att blandning uppkommer, då
bilarna är nära varandra och om en förare ser di-
rekt på den mötande strålkastarens reflektor. Det
framhålls, att orsaken till den höga luminansen
8 000 cd/m2 sannolikt är den från halvljustråden i
strålkastaren starkt belysta övre delen av reflektorn,
alltså icke det starkt nedböjda strålknippet, som
enligt förordningarna icke får ge mer än 1 Ix på
strålkastarhöjd och på 25 m avstånd framför bilen.
För att på ett objektivt sätt registrera styrkan av
den luminans, som nedsätter synförmågan till noll,
använde man en laboratoriemetod, som bygger på
ögats "följerörelser", då det utsätts för
optokine-tisk retning. De reflexbetingade följerörelserna
upphörde totalt, då ögonen utsattes för en luminans av
1 200 cd/m2 på 0,5 m avstånd vid en
bakgrundslu-minans av 1 cd/m2, vilket är ungefär en tredjedel
av vägluminansen vid halvljus och ungefär lika stor
som luminansen från en vägskylt på 15 m avstånd
vid halvljus. Under möte på vägen kan en förare
som fått strålkastarreflektorns luminans i ögonen
sålunda icke se personer eller vägskyltar vid
vägkanterna eller på vägen på ca 15 m avstånd, då
deras luminans motsvarar ungefär 1 cd/m2.
Det framhålls, att ett effektivt medel mot
halv-ljusbländning vore en lämplig avskärmning av
strålkastarreflektorns övre del, t.ex. genom speciella
insatser eller jalusikonstruktioner som dock icke får
hindra ljusknippets belysningseffekt. (Lars-H
Blomberg i Svenska Läkartidningen 27 nov. 1959 s. 3351).
EBr
Belagda pulver till kärnbränsleelement
Belagda metalliska och icke-metalliska pulver som
nu har framställts i laboratorieskala vid Battelle
Memorial Institute kan komma att ge de material
som behövs för nya bränsleelement vid
utvecklingen av kärnreaktorer. De erhålls genom fällning ur
ångor med pulvret i virvelbädd.
Man tror att bränsleelement av belagt pulver skall
få bättre värmeledningsförmåga än element av t.ex.
obelagd urandioxid, hålla kvar
klyvningsprodukterna bättre, reagera mindre lätt med andra material
i reaktorn och få större hållfasthet (Materials in
Design Engineering okt. 1959 s. 179). SHl
Aluminium för krafttransformatorer
Det är ingen svårighet alt konstruera
krafttransformatorer med lindningar av aluminium i stället för
av koppar, och i början på 1940-talet, då det rådde
brist på koppar i många länder, utnyttjades denna
möjlighet i stor utsträckning. Med nuvarande priser
på aluminium och koppar blir emellertid en
transformator med aluminiumlindningar dyrare, och
detta har bromsat intresset för dessa transformatorer.
Tabell 1. Jämförelse mellan två 71MVA, 301/174/13,2
kV transformatorer, den ena med aluminium-, den
andra med kopparlindningar
Koppar Aluminium Differens
»/o
Vikt kärna och lindning t 43,8 47,0 5
14,0 14,6 4
olja ............. ... t 24,9 26,1 5
totalt ........... ... t 82,7 86,7 5
.. °/o 11 11 0
Förluster
tomgångsförluster . . kW 94 105 12
totalt .............. . kW 400 400 0
. dB 83 84 1
Relativ tillverknings-
.. •/. 100 104,2 4,2
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
