Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 10 - Stockholms telegrafstation, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Sändare och reläsats för bandtransportör
för blanketter.
Ovanför "trådsalarna" ligger telegramrummet
med utrustning för expediering av
intelefonerade telegram. Här har man nu
direktexpedition, dvs. abonnentens anrop kommer direkt
in till en automatiskt utvald expeditör. En
talmaskin svarar "Telegramrummet, varifrån",
varpå expeditören börjar ta emot
telegrammet. Om ingen expeditör är ledig, kopplas
anropet till en köanordning, abonnenten får
svaret "Var god vänta" och en köanropslampa
tänds i trafikkontrollbordet hos
vaktförestån-daren. Om abonnenten väntar längre än 30 s,
lyser lampan kraftigare och efter 75 s flämtar
den, och en summer börjar ljuda.
Radiocentralen i samma plan som
telegramrummet har en avdelning för morse och en för
teleprinter. Morseapparaterna arbetar med
perforerade remsor och når hastigheter upp emot
300 ord per minut. Expeditören dechiffrerar
mottagna meddelanden och skriver ut dem på
telegramblanketter. Man kan emellertid även
använda teleprinter på radioförbindelserna,
varvid en särskild utrustning Tor
(’Teleprint-ing over radio-circuits") begär repetition, om
felaktiga tecken skulle komma in på grund av
t.ex. störningar.
Under ombyggnadstiden har det inländska
telegrafnätet automatiserats, dvs. anslutits till
telexnätet. Detta arbete var avslutat i december
1957, då den sista inlandsförbindelsen, som
tidigare varit direkt ansluten till Stockholm,
överfördes. Genom telexsystemet minskar
antalet transitotelegram över Stockholm, eftersom
varje telegrafstation i landet kan koppla sig
direkt till varje annan station. Denna
omläggning har medfört en sänkning av personal- och
administrationskostnaderna med över en halv
miljon kronor per år.
Transportanordningar
Inom Stockholms telegrafstation transporteras
en normal dag över 20 000 telegramblanketter.
Härför krävs goda transportanordningar och
sådana har under ombyggnaden installerats till
en total kostnad av drygt en miljon kronor.
Mellan de olika salarna sker transporten med
rörpost samt med fem störttrummor. Rörposten
består av ett automatiskt system med tolv
stationer samt fyra direkta linjer. En
stadsrör-post överför telegram till telegraffilialen Birger
Jarlsgatan 7. Det automatiska systemet överför
1 500 och de direkta linjerna 1 800 patroner
per dag. Patronerna drivs med vakuum som
skapas med pumpar för 40 nr luft per minut
vid ett undertryck av ca 2 000 mm
vattenpelare.
Inom salarna transporteras telegrammen med
högkantbanor med automatiska utkast på
olika stationer (62 i radiocentralen). Banorna
löper med en hastighet av 2 m/s. När en
blankett skall sändas från ett fördelningsbord ställs
den upp i en sändare och adressen slås in på
en klaviatur, fig. 3. Blanketten grips av två
platta band som klämmer fast den från
sidorna och driver den framåt.
Banan är uppdelad i avsnitt om ca 4 m som
övervakas av reläsatser. Vid varje avsnitts
början sitter en mikrokontakt. Då blanketten på-
Fig. i. De fem våningsplanen i den färdigt ombyggda telegrafstationen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
