Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 11 - Andras erfarenheter - Kiselkarbidfoder i aluminiumelektrolysörer, av SHl - Syntes av element 102, av SHl - Reaktiva textilfärgämnen, av SHl - Acetaldehyddisulfonat till synteser, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att energiutbytet blir sämre genom att kylningen
ökas tror man skall uppvägas av större livslängd
för cellen och större produktion. Det höga priset
på kiselkarbiden anses vara det största hindret för
dess användning (Chemical Engineering 13 juli
1959 s. 72). SHl
Kromo for qrupp
N N
N/
Cl
Cijanurklond
Syntes av element 102
Är 1957 rapporterades att en grupp amerikanska,
brittiska och svenska forskare hade framställt en
isotop av element 102 genom beskjutning av "Cm
med "C-joner i Stockholms-cyklotronen (Tekn. T.
1957 s. 1067). Isotopen antogs ha masstalet 253; den
uppgavs ha halveringstiden 10—15 min. och utsända
<x -partiklar med 8,5 MeV energi.
Senare har Seaborg & Ghiorso kunnat kontrollera
Stockholms-gruppens resultat i Berkley-laboratoriets
nya linjära accelerator under betingelser analoga
med de svenska. Härvid erhöll de ingen isotop av
element 102 med de egenskaper som tidigare
angivits och drog därav slutsatsen att
Stockholms-gruppens resultat var felaktiga.
Enligt uppgift har man hösten 1957 framställt en
isotop av element 102 i Sovjetunionen genom
beskjutning av 241 Pu med "O-joner i en cyklotron.
Isotopen antas ha masstalet 253; den har en
halveringstid på flera sekunder till en minut och
utsänder æ-partiklar med ca 8,8 MeV energi. Ingen
långlivad isotop av element 102 kunde påvisas.
Seaborg & Ghiorso har vid slutet av 1958 och
början av 1959 bestrålat !"Cm med ^C-joner och har
härvid erhållit en 102-isotop med masstalet 254 och
halveringstiden ca 3 s; de utsända ct-partiklarnas
energi uppges vara ca 8,3 MeV. Vidare iakttog man
klyvningsprodukter som uppstått genom att
102-isotopen till ca 30 °/o klyvs spontant. Detta innebär
att klyvningen är 10~5-—10"e gånger så stor som
teoretiskt kan väntas för atomkärnor med ett jämnt
antal protoner och neutroner.
Under 1959 bestämde man i USA halveringstiden
för isotopen 2K!102 (ur 2"Cm och "C) till ca 15 s
och »-partiklarnas energi till ca 8,8 MeV, vilket
stämmer bra med de ryska resultaten (Atomnaja
Energija juni 1959 s. 678—679; ref. i Scientific
Information Report 31 juli 1959 s. 17—19). SHl
Reaktiva textilfärgämnen
Vid ICI i Storbritannien, Ciba i Schweiz och
Farb-werke Höchst i Västtyskland har man utarbetat en
ny typ av textilfärgämnen som i svagt alkalisk miljö
reagerar med fibermolekylerna under bildning av
kovalenta bindningar. Hittills har man framställt
färgämnen för cellulosafibrer, ull och silke, men på
allra senaste tiden har man fått fram reaktiva
färgämnen även för syntetfibrer.
I princip består färgämnena av en kromofor grupp
och en reaktiv radikal X som reagerar med fibern
enligt
färgämne-X + cellulosa —>•
—> färgämne-O-cellulosa + HX
ICI:s Procion-färgämnen består t.ex. av
monoazoan-trakinon- eller ftalocvaninfärgämnen som har
poly-sulfonerats för ökning av vattenlösligheten och
sedan har bringats att reagera med cyanurklorid. I
det erhållna komplexet (fig. 1) finns då 1—3 starkt
reaktiva kloratomer som kan reagera med
hydroxyl-grupper i cellulosa eller amingrupper i ull.
På senaste tiden har man vid ICI börjat tillverka
Procinyl-färgämnen, en helt ny typ av
dispersions-färgämnen som reagerar med nylon och medger
lika effektiv färgning av detta som av cellulosafibrer
och ull. Dessa nya färgämnen anbringas i svagt sur
lösning, varefter färgningen avslutas med alkalisk
fixering. Vid denna reagerar färgämnets reaktiva
grupper irreversibelt med polyamidfiberns
amin-eller amidgrupper.
Hittills har Procinyl-färgämnena inte visat sig fullt
effektiva vid färgning av triacetatfiber eller
akryl-fibrer (Chemical & Engineering News 5 okt. 1959
s. 53). SHl
Acetaldehyddisulfonat till synteser
Acetylen reagerar lätt med svaveltrioxid till en
additionsförening som vid hydrolys med vatten ger
aldehyddisulfonsyra enligt
0S0„0S02
4S03 I I +3H20
C2H2—->HC-CH–>
I I
oso2oso2
—> 0CHCH(S020H)2 + 2H2SOj
Då acetaldehyddisulfonsyran (ADS) lätt kan
framställas och innehåller en mycket reaktiv
aldehyd-grupp, kan den bli av kommersiell betydelse för
sulfoalkylering av många organiska föreningar till
sulfonat vilka kan användas som jonbytare eller
ytaktiva ämnen.
Man kan utnyttja ADS som kaliumsalt (KADS)
eller som rå acetylen-svaveltrioxidblandning. Saltet
innehåller 1 mol kristallvatten och är ett vitt, icke
hygroskopiskt, stabilt, självrinnande kristallpulver,
olösligt i organiska lösningsmedel men lösligt i
vatten till 1 ®/o lösning vid 25°C och till 20 «/o vid
100°C. Den senare kan utom med svaveltrioxid
göras med oleum, och blandningen kan hydrolyseras
till lämplig aciditet. Den kan användas i stället för
kaliumsaltet vid reaktioner som utförs i
vattenlösning.
KADS kan kloreras. Med alkalier ger det
kalium-metionat enligt
0CHCH(S03K)2 + KOH —*HCOOK + CH2(S03K)2
Klorerat KADS reagerar lättare till klorometionat
som tidigare framställts på annat sätt med mycket
lågt utbyte. KADS reagerar med formaldehyd till
ett nytt etanoldisulfonat enligt
0CHCH(S03K)2 + CH.O + KOH —> HCOOK +
+ H0CH2CH(S03K)2
Denna reaktion går kvantitativt trots att
kalium-hydroxid ger metionat i frånvaro av formaldehyd.
Alkylerade bensener kondenseras med KADS i
närvaro av svavelsyra till sulfonat enligt
2 RC6He + 0CHCH(S03K)2
h2so4
–> (RC6H4)2CHCH2S03K + H20 + KHS04
Flera sulfonat av denna typ har framställts;
sek.-amylderivatet uppges vara effektivare som
vätme-del än nuvarande kommersiella preparat.
Enligt litteraturen ger ADS vattenlösliga garvämnen
med fenoler; om reaktionsprodukten av ADS och
resorcinol behandlas med formaldehyd, erhålls en
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
Fig. 1.
Principen för ett [-Procion-färgåmnes-]
{+Procion-
färgåmnes+}
byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
