Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Bearbetbarhet, av Owen Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Struktur
med 70 °/o ferrit
och 30 ®/o perlit;
god fördelning
av perliten;
450 X.
material samt vid sådana bearbetningsdata, att
en för skärmaterialet kritisk temperaturgräns
är nära att överskridas, motivera denna
bedömningsgrunds användning.
Ett av de i USA vanligaste
bearbetbarhetsin-dexen anger relativvärden på den
skärhastighet, som kan användas vid svarvning av
provmaterialet, i förhållande till den som kan
användas för ett kallvalsat eller kalldraget
besse-merautomatstål Bl 112, enligt American Iron
and Steel Institutes beteckningssystem.
För jämförelsematerialet är fastställt högst
0,13 % G, 0,7—1,0 % Mn, 0,07—0,12 % P, 0,16
—0,23 % S, ca 55 kp/mm2 dragbrottgräns och
170—200 kp/mm2 brinellhårdhet.
Skärlivslängden vid svarvning av materialet B1112, med
ut-slitningskriteriet att vissa dimensions- och
ytjämnhetstoleranser skall innehållas, fastställs
vid viss angiven skärkvalitet, skärgeometri,
eggkvalitet, bearbetningsdata och
bearbetnings-förhållanden. Materialet B1112 tilldelas
bear-betbarhetstalet 100.
Flera olika, ofta ganska komplicerade
metoder begagnas därefter vid bestämning av övriga
materials bearbetbarhetstal. Alla metoderna har
det gemensamt, att bedömningen lätt blir
subjektiv. Utförs bestämningar för materialtyper
från de mest lättbearbetade till de mest
svår-bearbetade, erhålls bearbetbarhetstal från 10
till 2 000. Användbarheten blir emellertid
relativt begränsad, emedan enbart livslängden
vid svarvning med ett skärmaterial ligger till
grund för klassificeringen.
Vid t.ex. brotschningsoperationer, då
tole-rans- och ytjämnhetsfordringarna ofta väger
tyngre än verktygslivslängden, kan det vara
lämpligt att separat värdera materialets
egenskaper med avseende på spånbildning (typ),
svetsningstendens (löseggsbildning med
vidhäftning av spånfragment vid skären och vid
bearbetad yta), temperaturkänslighet
(dimensions- och formpåverkan samt
bearbetnings-härdning) och skärlivslängd. Införs separata
skalor för de nämnda faktorerna, kan summan
av de i detta fallet fyra talen få bilda
materialets bearbetbarhetstal. Hänsyn kan på så
sätt tas till de vid en viss operation
betydelsefullaste faktorernas inverkan, även om
bedömningen givetvis i viss utsträckning kommer att
bli subjektiv.
Bearbetbarhetstal B uppges också kunna
beräknas ur analysuppgifterna med hjälp av
formler. För stål av automattyp med 0,07—
0,14 % C, 0,78—1,06 % Mn, 0,07—0,14 % P,
0,24—0,38 % S, 0,01—0,04 % Si och 0,006—
0,14 % N anges för svarvning formeln:
B = a— b ■ C —c ■ Si + d ■ S
där a, b, c och d är empiriskt bestämda
koefficienter samt C, Si och S är kol-, kisel- resp.
svavelhalterna i procent. Inom nämnda
gränsvärden kan mangan-, fosfor- och kvävehalterna
anses sakna inflytande på bearbetbarlieten. Vid
fastställandet av storleken på koefficienterna
a—d har konventionella
livslängdsbestämningar utförts.
Den skärhastighet vt, som vid konstanta
bearbetningsförhållanden ger viss skärlivslängd
T, kan givetvis också användas som
bearbetbarhetstal för materialet ifråga. För svarvning
med snabbstålsskär har Woxén angivit:
Ueo = C ■
q + qo
1 + Cx ■ q
där Vw är den skärhastighet i m/min som ger
60 min skärlivslängd, C, O och q0 är
konstanter och q är spånekvivalenten. Konstanternas
storlek beror av det bearbetade materialets typ,
i vissa fall också av dess Brinell-hårdhet samt
av om grov- eller finbearbetning skall utföras.
Spånekvivalenten är definierad som
förhållandet mellan skärande kantens längd och
spån-arean. Den kan beräknas eller avläsas ur
diagram.
Sambandet mellan skärhastighet och
spån-area, alltså utan hänsyn till skärets form, har
av andra forskare uttryckts genom formeln:
v? :
Ci
t<*-sß
där vT är den mot skärlivslängden T (min)
svarande skärhastigheten i m/min; Ct är en
konstant, s är matningsvärdet i mm per varv och t
är skärdjupet i mm. Värdena på konstanten C±
samt exponenterna a och ß bestäms av den
kombination av arbets- och skärmaterial som
begagnas.
Mikrostruktur
Materialets mikrostruktur har avgörande
betydelse för bearbetbarheten. Den påverkar bl.a.
hållfasthetsvärdena (inklusive hårdheten och
skjuvhållfastheten), bearbetningshärdningen
och homogeniteten.
Första förutsättningen för att en kvalitet med
önskad och jämn bearbetbarhet skall erhållas
är, att variationerna i analys och metodik vid
smältning, tillsats av legeringsämnen, svalning
etc. hålls så små som möjligt. Spridning i
bearbetbarhet mellan materialpartier, som före-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
