Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Bearbetbarhet, av Owen Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
effekt på skärlivslängden och framför allt på
spridningen i resultaten.
En kallbearbetning medför en deformation av
kornen i strukturen, vid valsning eller
dragning en uttänjning. Den innebär oftast en
hårdhetsökning. För stål med kolhalter under
0,35 % kan den effekten vara gynnsam ur
bearbetbarhetssynpunkt. Materialtillverkaren
nyttjar metoden, stångmaterial levereras även
kallbearbetade med högre angiven skärbarhet.
Värmebehandling
Om lämpligt material, med tillsatser,
ytbehandla!, kallbearbetat eller förbearbetat, inte
kan erhållas eller betingar ett alltför högt pris,
återstår för förbrukaren i regel möjligheten att
förbättra bearbetbarheten genom lämplig
värmebehandling. Den måste emellertid noga
anpassas efter de skilda materialtyperna.
Temperaturgränserna är ofta snäva och
hålltiderna, svalnings- eller kylningshastigheterna samt
atmosfären påverkar i hög grad resultaten.
Stål med kolhalter under 0,10 % erhåller i
samband med framställningen och
bearbetningen till halvfabrikat en struktur med ca 85 %
ferrit och 15 % perlit. Någon
värmebehandling för att förbättra bearbetbarheten är inte
aktuell för denna materialtyp. Vid ca 0.20 %
kolhalt har andelen perlit stigit till ca 30 %.
En efterföljande värmebehandling kan då vara
gynnsam därigenom, att kornstorleken och
fördelningen av ferrit och perlit påverkas. En
inom vida gränser varierande struktur och
därmed även bearbetbarhet kan bibringas stål
med kolhalter över 0,35 %.
Den icke önskvärda skiktbildningen
ferrit-perlit kan för sätthärdningsstålen med
holhal-ter under 0,25 % undertryckas, genom en
värmebehandling med hastig svalning från en hög
temperatur inom austenitområdet. De
olegera-de och låglegerade kromsätthärdningsstålen
kan i nödfall tillåtas svalna i luft från en
temperatur av ca 900°C, men
ferrit-perlitstruktu-ren blir bäst vid kontrollerad svalning i ugn.
Strukturens betydelse kan mycket grovt
illustreras av följande vid en
bearbetbarhetsun-dersökning erhållna relativa skärlivslängder.
Jämförelsen skedde med en struktur av anlöpt
martensit. Livslängden vid dess bearbetning
sattes lika med 1. Strukturer med 100, 50, 25
resp. 10 % perlit gav relativa livslängder på
2, 4, 6 resp. 8.
Ett seghärdningsstål av typ SIS 2541 med
följande analys:
C
0,38
Mn
1,05
Cr
1,15
Ni
1,25
Mo
0,15 %
värmebehandlades till fyra olika strukturer
och hårdheter. Genom mjukglödgning erhölls
en struktur av kornig perlit i en grundmassa
av ferrit med en hårdhet på ca 190 Brinell.
Seghärdning med anlöpning till olika
temperaturer gav Brinell-hårdheter på 300, 360 resp.
430 kp/mm2. Andelen anlöpt martensit ökade
med ökad hårdhet och var ca 100 % i det
hårdaste provstycket.
• f: *
Fig. 8. Eggskador och skärnötning efter 30 min effektiv svarvning i ett
seghärdningsstål av typ SIS 2541 vid samma skärgeometri och
bearbetningsdata; upptill släppningsyta, nedtill spdnyta, t.v. materialet
mjuk-glödgat till Brinell-hårdhet 190 kp/mm’, t.h. materialet seghärdat till
Brinell-hårdhet 360 kp/mm’.
Skärnötningen studerades vid svarvning med
hårdmetallskär av S2-typ, varvid såväl
konventionell som radioaktiv metodik begagnades.
Uppföljning skedde till 30 min effektiv
bearbetningstid, i de fall skäret dessförinnan inte hade
havererat. Vid jämförande studier av material
inom ett så stort struktur- och
hårdhetsområde som i det här fallet, måste skärgeometri och
bearbetningsdata väljas så att
gränskvaliteterna otvivelaktigt missgynnas. En negativ
spån-vinkel på 7° och en skärhastighet på 40 resp.
45 m/min vid 2 mm skärdjup och 0,41 mm per
varv matning begagnades, tabell 3.
Materialet i det mjukglödgade arbetsstycket
(A) kommer under nämnda förhållanden att
verka mycket kletigt. En kraftig lösegg byggs
upp, svetsar fast vid eggen och spånytan samt
rycker med sig mindre flisor ur dessa, när
den bryts ned, fig. 8 t.v.
Bearbetningsförhållandena blir betydligt gynnsammare för de
båda seghärdade arbetsstyckena B och C med
Brinellhårdheten 300 resp. 360 kp/mm2, fig.
8 t.h. För det hårdaste var emellertid dels
skärkvaliteten för spröd och dels skärhastig-
Tabell 3. Missvisande bearbetbarhetsresultat vid
olämpligt väld provningsmetodik
Material
ABC
Mjuk- Seg-
Seg-glöd- härdat härdat
gat
Brinell-hårdhet........kp/mm2 190 300 360
Relativ nötning
vid 40 m/min skärhastighet . . 17,6 9,4 13,5
vid 45 m/min skärhastighet . . 20,3 9,4 15,0
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
