Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - STF februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Göransson i Svenska Rotormaskiner
framhöll att man hellre bör se till att få begränsade,
hållbara patent än mer vida och allmänna samt att
man bör gardera sig mot att licenserna ej utnyttjas.
Gösta Hallin i Svenska Maskinverken hade funnit
att man som regel har lättare att sälja en licens
om man själv först har salufört produkten på den
nya marknaden.
Arets första sammanträde inom Avdelningen för
Grafisk Teknik hade samlat ett nittiotal medlemmar
och inbjudna tekniker från dagspressen.
Börje Steenberg gav i "Dagens Eko" några intryck
från ett nattligt besök på Pravda i Moskva. Den
sexsidiga tidningen, som helt saknar annonser,
trycks i en sammanlagd upplaga av åtta milj.
exemplar, varav 3 1/2 milj. i Moskva. En
stereotypavdelning förser alla tryckerierna med stereotyper.
Förutom inhemskt papper, begagnar man även
papper från bl.a. Finland och Norge. Tryckningen sker
i Hoe-press av äldre typ. Sorteringen sker på
tryckeriet och tidningarna distribueras i papperssäckar.
En hel del rysk litteratur trycks i dag i
Östtyskland med rysk text och importeras till Byssland.
Kvällens huvudpunkt var redogörelser över nya
tidningspressar, som har beställts av tre stora,
svenska tidningar. Sven Witt, Svenska Dagbladet,
inledde med att påpeka att de beställda pressarna
är skräddarsydda, beroende på att tidningarnas
individuella krav är skiftande. Detta gäller t.ex.
färgkapacitet, format och annonssidornas placering. För
Svenska Dagbladet har beställts två pressar av
typen Wood-Albert, som kommer att tillverkas av
Frankenthal i Västtyskland. Man har eftersträvat
största möjliga flexibilitet. Varje press får i första
utbyggnaden sex tryckverk och fem rullställ. Detta
kommer att möjliggöra tryck av 40 sidor i
dubbelrotation. Hastigheten är maximalt 33 000
cylindervarv per timme. Tryckverken har 90 graders
stag-gervinkel. Färgverken har reversibla cylindrar. Vid
fyrfärgstryckning kommer man att begagna två
svarta färger, en bildsvart och en textsvart. Man önskar,
liksom de övriga stora dagstidningarna, öka
rullarnas storlek från nuvarande 7 000 m till 10 000 m.
Sydsvenska Dagbladet har beställt två pressar av
typ Goss från England. Folke Wendel berättade
att de får fem tryckverk som ger 40 sidor i
dubbelrotation, vid en tryckhastighet av maximalt 30 000
cylindervarv per timme. Pressen är i likhet med
Svenska Dagbladets Wood-Albert-press försedd med
filmfärgverk. Flerfärgstryckning möjliggöres genom
reversibilitet. I varje tryckverk ligger färgtrycket
på bottnen och det svarta överst. Man har bestämt
sig för 45° staggervinkel.
Bärtil Dahlin redogjorde för den nya
Colormatic-pressen från Hoe, som beställts av Dagens Nyheter.
Pressen kommer att tillverkas vid Nohab i
Trollhättan. Den får en maximal hastighet av 35 000
cylindervarv per timme, vilket i dubbelrotation ger
70 000 exemplar i timmen. Rullbyte skall kunna ske
vid full hastighet, som man beräknar skall bli
65 000 exemplar i timmen. De kulörta färgerna
kommer i billiga behållare om ca 4 1, som direkt
placeras i tryckverket.
S:t Petersburg lär enligt uppgift vara den sista på
jungfrulig mark anlagda huvudstaden. Under
1950-talet har dock två helt nya huvudstäder planerats
och påbörjats; den ena -— Chandigarh — i Pakistan
och den andra — Brasilia — i Brasilien. Dessa två
ofantliga projekt var ämnet för Arkitekt föreningens
februarisammanträde.
Redaktör Kristian Romare, som under en kortare
tid hade vistats i Chandigarh, redogjorde kunnigt,
inträngande och intressant för dess förhistoria och
tillstånd på det nuvarande stadiet. Chandigarh är
en produkt av Indiens delning 1947, och är
beräknad att fullt utbyggd hysa ca 0,5 milj. boende.
Projektet anses ju allmänt att vara ett av Le
Cor-busiers stora verk, men den ursprungliga planen,
på vilken Le Corbusiers till större delen bygger, är
gjord av en New York-firma: Meier and Wittlesey.
Le Corbusier har dock satt sin prägel på staden
genom de förvaltningsbyggnader som han själv har
svarat för.
Man har sökt anamma den lokala och
ursprungliga byggnadstraditionen i de nyuppförda
områdena. Som en produkt av det i Pakistan förhärskande
kastväsendet har man i stadsplanen indelat
bostadsområdena i kategorier — hela 14 stycken.
Kategorierna har olika standard, men skiljer sig inte
ifråga om utrustning utan om utrymme.
Förverkligandet av detta stora företag har inte
fortskridit enligt den från början uppgjorda
femårsplanen men byggandet fortsätter dock med
oförminskad optimism.
Drömmen om Brasilia — en ny huvudstad i
hjärtat av landet — uppstod på 1780-talet vid tiden för
frigörelsen från Portugal, omtalade intendent
Pontus Hultén som under ett kortare besök på platsen
sökt bilda sig en uppfattning om projektet. Är 1922
lades en symbolisk grundsten för Brasilia på en
plats i det inre av Brasilien. Efter kriget uppstod
återigen tanken på huvudstadens flyttning, nu
aktualiserad av en tilltagande flykt från de inre
delarna mot kusten. Brasiliens nuvarande president
utnämndes 1956 och grep sig genast verket an med
att förverkliga den stora drömmen.
Efter en snabbt genomförd tävling om en plan
för den blivande staden som vanns av arkitekten
Lucio Costa började byggandet omedelbart. Planen,
som har sitt största intresse i den formella
utformningen, har sitt ursprung i korset — vägkorsningen
— med den ena skänkeln disponerad för
bostadsbebyggelse och den andra för allmänna byggnader
och med en fullt differentierad trafikföring. Hela
anläggningen kommer att liksom Chandigarh
inrymma en halv miljon människor när den blir fullt
färdig — om den blir färdig. Det är nämligen nytt
presidentval i vår.
Tekniska Fysikers Förening jämte inbjudna
ledamöter i Avdelningen för Grafisk Teknik fick
tisdagen den 16 februari av Gunnar Törnquist från Foa
lära sig både grundläggande och avancerad
kolorimetri. Efter en koncentrerad repetition av
trefärgs-läran övergick auditoriet till praktiska försök att
framställa färgbilder enligt den av Edwin H Land
uppfunna metoden (Tekn. T. 1959 s. 807).
Föredragshållaren hade låtit färgfotografera tre
motiv genom röd- respektive grönfilter. Dessa
återgavs genom att rödbilden projicerades med rött
ljus och grönbilden projicerades med vitt ljus så
att de båda sammanföll på duken. Enligt Land
skulle man nu få en god återgivning av hela
färgskalan i motivet. Detta tyckte dock ej auditoriet.
Något bättre blev det då grönbilden projicerades
med grönt ljus. En brunett i röd jumper bärande
en blågrön bok blev riktigt njutbar. I en serie
bilder av provrör med olika färglösningar kunde man
dock fortfarande icke identifiera de gula och blå
färgerna. Erik Ingelstam gav förklaringen i
diskussionen där han betonade att vår upplevelse av
en färgbild är till en del psykologiskt betingad, så
att vår fantasi färglägger välbekanta motiv i
enlighet med vår erfarenhet.
307 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
