Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Nya metoder - Filter för vätskeaerosoler, av SHl - Användning av mikroinkapslade vätskor, av SHl - Skruvlös strängsprutningsmaskin för plast, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Terylene-fibern packad till en volymvikt av 160
kg/ms (Chemical Engineering 30 nov. 1959 s. 32).
SHl
Användning av mikroinkapslade vätskor
Genom mikroinkapsling kan man innesluta
vätskedroppar på ned till 1 [i i diameter i ett tunt skal av
gelatin eller ett annat lämpligt filmbildande ämne.
De erhållna kapslarna kan hanteras som mjöl och
betraktas som torra vätskor. De liknar encelliga
mikroorganismer; de kan bringas att reagera för
ljus och fungera som minnen. Man kan kapsla in
oljor, färgämneslösningar och starkt reaktiva
kemikalier. Ett inkapslat reaktivt ämne kan blandas
intimt med ett annat, och reagerar då inte med detta
förrän kapslarna bryts genom t.ex. uppvärmning
eller pressning.
Den första kommersiella användningen av
mikro-inkapslade vätskor är vid tillverkning av ett
"kolfritt" karbonpapper. Detta är belagt med en
aktiverad lera och en inkapslad färgämneslösning. Man
har emellertid senare funnit flera
användningsområden och många har föreslagits.
Härdningen av duroplaster kan ofta förenklas
genom användning av en mikroinkapslad katalysator
som kan blandas med plastpulvret och förblir inert
tills den frigörs genom upphettning eller
anbringande av tryck. Specialfärger, t.ex. uretanfärger, som
skall stå emot särskilt vidriga betingelser, görs av
reaktiva material som blandas först omedelbart före
färgens anbringande. Genom inkapsling av
komponenterna kan dessa blandas i rätta proportioner i
fabriken utan risk för att färgen skall bli oduglig
innan den når konsumenten.
Ett liknande fall är lim av epoxi- och
fenolharts-typ, vilka blandas med katalysator omedelbart före
användningen. Genom inkapsling av katalysatorn
kan man åstadkomma lagringsbeständiga
blandningar i vilka katalysatorn frigörs genom krossning
av kapslarna just när limmet anbringas.
Samma princip kan tillämpas för tryckkänsliga
bindemedel. Man kan t.ex. ersätta det klibbiga
limmet på en tape med ett icke klibbigt bestående av
inkapslat material som blir häftande först när
kapslarna krossas genom anbringande av tryck
(Engi-neers’ Digest aug. 1959 s. 298). SHl
Skruvlös strängsprutningsmaskin för plast
I en strängsprutningsmaskin skall plasten samtidigt
värmas, transporteras, blandas och tryckas genom
en matris. I den vanliga typen med skruv utförs
alla dessa operationer men med olika stor
effektivitet. Vid många maskiner tillförs t.ex. en stor del av
värmet genom väggen av den cylinder i vilken
skruven arbetar. Då plaster har dålig
värmeledningsförmåga, måste de stanna länge i maskinen för att
bli jämnt upphettade, varigenom risken för lokal
överhettning blir stor.
En strängsprutningsmaskin av belt ny typ saknar
enligt uppgift skruvmaskinens olägenheter. Den är
grundad på den normalkraft som uppstår i en
vätska mellan en roterande och en fast metallyta. Denna
effekt tycks inte uppstå i newtonska vätskor men
väl i sådana som beter sig både elastiskt och visköst
när de utsätts för skjuvning.
Orsaken till fenomenet torde inte vara fullt utredd
men kan anges på följande sätt: Xt i fig. 1 är en
punkt på undre ytan av en roterande metallskiva
och 7 motstående punkt på en stillastående
metallskåls botten i ett visst ögonblick. Litet senare har
Xt förflyttats till X, längs cirkelbågen XxX2. Om
Fig. 1.
Normaltryckseffektens
uppkomst; A hus,
B rotor, E vätska.
vätskan mellan skivan och skålens botten häftar
vid metallytorna i X1 och y och vätskan är något
elastisk, uppstår en kraft Z riktad mot centrum, en
centripetalkraft som orsakar ett tryck mellan
skålen och den roterande skivan.
På grund av centripetalkraften flyter vätskan mot
skivans centrum, och trycket i apparaten kan man
utnyttja för att spruta ut vätskan genom ett
centralt hål i skålens botten. Då hela området under
skivan bidrar till pumpningen, beror
materialge-nomsättningen på dennas effektivitet och begränsas
inte av tryckets storlek. Av det anförda framgår att
en lämplig kombination av den smälta plastens
elastiska egenskaper och dess vätning av metallytorna
är nödvändig för att den beskrivna effekten skall
kunna utnyttjas för strängsprutning.
Man har konstruerat en maskin (fig. 2) i vilken
rotorn är en stympad kon varigenom en ringformig
matningszon med triangulärt tvärsnitt uppstår.
Värme tillförs genom huset. Plastgranulerna faller
genom ett rör B till matningszonen och tvingas
därifrån in i skjuvningszonen C. Då inget tryck
uppstår i matningszonens yttre del, läcker material inte
ut mellan rotorn A och huset D.
Kotorns främre yta är formad så att spalten mellan
den och huset växer med avtagande radie.
Härigenom underlättas plastens flytning mot matrisen.
Rotorn kan förskjutas i rotationsaxelns riktning så
att spaltvidden kan justeras under drift.
Med maskinen har man strängsprutat polyeten med
både låg och hög täthet. Som utgångsmaterial har
man mest använt pulver eller flagor, vilka matas in
lättare än granuler. Sådana kan dock även
användas, varvid maskinens effektbehov ökas något. I
båda fallen erhålls en mycket homogen produkt.
Fig. 2.
Strängsprutningsmaskin utan
skruv; A rotor, B
rör för inmatning,
C skjuvningszon,
D hus.
310 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
