Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 12 - Nya metoder - Skruvlös strängsprutningsmaskin för plast, av SHl - Elkraft direkt ur strömmande förbränningsgaser, av CS - Metylestrar ur »soapstock», av SHl - Bensin med högt oktantal genom isomerisering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Schema
för
elkraft-anläggning med
3t>0 MW direkt
elenergialstring.
Slagseg polystyren och polymetylmetakrylat är
glasiga material vid rumstemperatur men har dock
med framgång strängsprutats med den nya
maskinen. De hårda plastkornen mjuknar snabbt vid
kontakt med den roterande strängen av smält polymer
i matningszonen.
Mjukad polyvinylklorid och polypropylen är
exempel på två material som är särskilt lämpade för
behandling i maskinen. Båda ger smältor med
relativt hög elasticitet och god adhesion till
metallytorna.
Då maskinens längd i axelriktningen är relativt
liten och plasten flyter mot rotationsaxeln från alla
håll, bör man vid isolering av tråd kunna mata
ledaren genom ett hål i axeln. På grund av
flyt-mönstret i maskinen bör plastbeläggningen bli
mycket jämn.
Då bara en liten kvantitet plast i taget värms till
högsta temperatur och dess uppehållstid i
skjuv-ningszonen blir kort (mindre än 9 s), är risken för
överhettning liten. Blandning och dispergering blir
snabb på grund av den intensiva lokala skjuvningen
och blir därför mycket god trots materialets korta
uppehållstid i skjuvningszonen (B Maxwell & A J
scalora i Modern Plastics okt. 1959 s. 107—109,
112, 114, 202, 208, 210). SHl
Elkraft direkt ur strömmande
förbränningsgaser
Ett system för direkt framställning av elenergi i
form av likström har studerats av Avco-Everett
Research Laboratory i samarbete med American
Electric Power Service Corporation.
Principen innebär att heta gaser (ca 3 000°C),
erhållna genom förbränning av kol (pulver), i
förvärmd komprimerad luft strömmar ut genom ett
platt venturimunstycke placerat i gapet på en stark
elektromagnet.
Därvid induceras en potentialskillnad av ca 2 500 V
mellan två sidställda elektroder. I ett aggregat om
ca 500 MW effekt åtgår ca 4 °/o för matning av
elektromagneten, ca 3 %> till diverse förluster samt
2 "/o för hjälpmaskinerier. Värmeinnehållet i
förbränningsgaserna utnyttjas först i en regenerator,
därefter för drift av en ånggenerator som driver
kompressorn och en lågtrycksturbin. Den direkta
elenergialstringen utgör 360 MW samt 107 MW från
lågtrycksturbinen. Likströmseffekten omvandlas i en
kvicksilverväxelriktare till växelström (fig. 1).
Nettoverkningsgraden för systemet har beräknats till
55 %>. Systemet, som helt befinner sig på idéstadiet,
synes ha både tekniska och ekonomiska möjligheter,
även om svåra problem återstår att lösa
(Engineering 22 jan. 1960 s. 118). CS
Metylestrar ur "soapstock"
I USA tillverkas nu ca 6 800 t/år metylestrar av
högre fettsyror ur "soapstock", en biprodukt som
man får vid rening av oljor för margarintillverkning
och som innehåller alkalitvålar av fettsyror och litet
neutralfett. I det aktuella fallet utgår man från
"soapstock" av majsolja och sojaolja. Estrarna
används som högvärdig tillsats i höns- och
kreatursfoder. Man beräknar att ca 220 000 t animaliskt och
vegetabiliskt fett skall användas för tillverkning av
fettsyrametylestrar under 1959.
En blandning av surgjord "soapstock", metanol
och katalysator matas kontinuerligt genom en
upphettad fyllkroppskolonn. I denna förblir
reaktionsmassan ca 10 min. vid 120°C och 10,5 kp/cm2.
Reaktionsprodukten släpps kontinuerligt ut i en
indunstare där metanol och det vatten, som bildats vid
reaktionen, avlägsnas.
Från indunstaren erhålls en produkt som är nästan
ffi från metanol och vatten. Den kan destilleras för
erhållande av renade estrar eller användas till foder
i befintligt skick. Den kan också återföras till
fyll-kroppskolonnen tillsammans med mera metanol för
ökning av esterutbytet.
Katalysatorn är en rå form av Twitchells reagens;
den framställs av naftalen, destillerade fettsyror och
svavelsyra, och den erhållna blandningen används
som den är. Den kostar 6—7 ct/lb (70—80 öre/kg).
När reaktionsblandningen från förestringen
avvattnas faller katalysatorn ut och kan avlägsnas genom
filtrering eller centrifugering.
Vid ett molförhållande metanol : fettsyror på 5 : 1
omvandlas 85 % av fettsyrorna till estrar; genom
återföring kan utbytet ökas till 90 %>. Används
inte övertryck vid förestringen, blir utbytet bara
80 °/o vid 1 h reaktion och ett molförhållande på
15 : 1. Hydrolyserad "soapstock" ger bättre resultat
än obehandlad därför att neutralfettet överförts till
fettsyror. Vid ett molförhållande på 5:1 erhålls
91,4 °/o utbyte vid en passage genom tryckreaktorn
och 97 a/o utbyte vid återföring.
Metylestrar av omättade fettsyror är bättre ur
näringssynpunkt än andra biproduktsfett. Estrarna är
också lättare att hantera och blanda med fodret.
De säljs för ca 8 ct/lb (ca 92 öre/kg) fob fabrik,
medan råa vegetabiliska oljor kostar 9,5—12 ct/lb
och animaliskt fett 7 ct/lb (Chemical & Engineering
News 24 aug. 1959 s. 38—39). SHl
Bensin med högt oktantal genom isomerisering
Genom att stor mängd Cä- och C0-kolväten, erhållna
direkt ur råolja, numera ingår i motorbensin har
det blivit svårt att ge denna högt oktantal. C5- och
CG-kolvätena som utgör 15—20 vol-°/o av bensinen
har nämligen lågt oktantal. Den bästa metoden för
att höja de lätta kolvätenas oktantal är
isomerisering som ger högt utbyte, i praktiken nära 100
vol-Vo.
Ur ekonomisk synpunkt är det viktigt att man
uppnår stor omsättning vid isomeriseringen så att
dyrbar separering och partiell återföring av
produkten undviks. Omsättningen bestäms av den
termodynamiska jämvikten i reaktionsblandningen,
vilken är förskjuten mot isoparaffiner vid relativt låg
temperatur. Detta gäller särskilt för bildning av
2,2-dimetylbutan.
Vid flera nyligen utarbetade isomeriseringsproces-
/ TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 12 311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
